Samtala genom tolk

När man saknar ett gemensamt språk är professionell tolkhjälp ett nödvändigt redskap för att båda parter ska kunna vara säkra på att den information som förmedlas blir ömsesidigt förstådd. Målet för det tolkade samtalet är att det ska vara så likt ett vanligt samtal som möjligt.

När två parter ska kommunicera med varandra men saknar ett gemensamt språk är tolken ett nödvändigt mellanled för att de ska kunna föra ett samtal med varandra.

Tolkens funktion

Tolkens funktion bestäms av tolkens yrkesetiska regler.Huvudregeln för tolkarbetet är:

  • Tolken ska översätta allt som kommer till uttryck under samtalet och inte utelämna, ändra eller tillföra något.
  • Tolken ska vara opartisk i tolksituationen och tolkens egna uppfattningar ska inte påverka tolkningen.
  • Tolken ska inte ta på sig andra uppgifter i samband med tolkningen.
  • Tolken har tystnadsplikt.

Tolkens tystnadsplikt

  • omfattar alla upplysningar som hen får kännedom om i samband med tolkuppdraget,
  • gäller i förhållande till alla, också överordnade, kolleger och familj,
  • gäller också efter att tolken har avslutat sin tjänst.

Att samtala genom tolk hos Socialstyrelsen

Svårigheter när anhöriga tolkar

Det förekommer att anhöriga tolkar åt sina närstående i kontakten med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra myndigheter. I akuta fall kan det vara nödvändigt, men bör annars undvikas.

Vid exempelvis akut och livshotande sjukdom, kan anhöriga som tolkar vara den enda möjligheten för vården eller myndigheten att kommunicera och går inte att undvika. När anhöriga tolkar minskar förutsättningarna att uppfylla god tolksed vilket kan riskera patientsäkerheten och klienternas rättssäkerhet. Den anhörige är emotionellt engagerad i patienten och det medför en risk att inte allt i samtalet översätts: antingen därför att patienten eller brukaren kan vilja undvika att den anhörige får viss information, eller för att den anhörige som tolkar vill avskärma den berörda från information i samtalet för att ”skydda” personen från obehaglig information.

Dessutom är den anhöriges språkkunskaper inte beprövade och inte heller kunskaperna om medicinsk och juridisk terminologi eller vedertagna begrepp inom socialtjänsten. När en anhörig tolkar finns det risk för att väsentlig information inte förmedlas i vardera riktningen. Det kan i sin tur leda till att bedömningsunderlaget brister och att den enskilde inte får rätt vård, insats eller möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda.

Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården – kartläggning våren 2016 hos Socialstyrelsen (pdf)

Problem när barn tolkar

Att barn tolkar istället för en professionell tolk är olämpligt inte minst av tidigare nämnda skäl, men också för att

  • barn ska inte behöva anta en vuxenroll i familjen. Det gör dem till unga omsorgsgivare
  • risken finns för att barnet får information om sin anhöriga som det inte ska ha
  • information barnet har rätt att få ges på ett sätt som inte är anpassat för barn
  • risken finns för att informationen på grund av barnets bristande kunskaper och erfarenheter blir felaktig åt båda håll, med rättssäkerhets- och hälsokonsekvenser.
  • det är ett orimligt ansvar för barn att se till att informationen blir rätt – med risk för att barnet tar på sig skuld om något går fel.

Lyssna på kortdokumentären Barnen som tolkar på Sveriges radios webbplats

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Att samtala genom tolk. Socialstyrelsen; 2016.
​Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården – kartläggning våren 2016. Socialstyrelsen; 2016.
Barn och andra anhöriga som översätter och medlar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen, 2018

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!