Publikationer

Stöd för att praktiskt omsätta de aktörsgemensamma formerna som beskrivs i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, och som utgörs av tre delar: inriktnings- och samordningskontakt, inriktnings- och samordningsfunktion samt stöd till inriktnings- och samordningsfunktion. Dessa aktörsgemensamma former är utformade för det geografiska områdesansvaret på lokal, regional och nationell nivå. Avsikten är att hanteringen av samhällsstörningar ska präglas av helhetssyn, samtidighet, proaktivitet och förståelse för varandras perspektiv. Det handlar om att omsätta aktörernas förmåga till effekt genom bland annat tydliga kontaktvägar samt en väl fungerande och flexibel grund för dialog.

Offentliga måltider inom skola, vård och omsorg är viktiga för att sköra ska få den mat de behöver. Om det uppstår störningar i måltidsverksamheten behöver ett flertal personer agera skyndsamt. Genom att i förväg undersöka förutsättningarna för sin måltidsorganisation och planera och öva tillsammans, kan konsekvenserna av en störning lindras.

Egenberedskap är en del i samhällets arbete med att trygga patienters tillgång till läkemedel och förbrukningsartiklar, men bidrar också till hälso- och sjukvårdens samlade försörjningsberedskap.

Handbok beskriver hur arbetet med RSA kan organiseras, från start och förberedelser till en färdig RSA-rapport, samt innehåller tips på hur man kan ta vara på arbetet i den egna verksamheten.

Det här materialet ger stöd för ett gemensamt sätt att tänka och arbeta på för att stödja samverkan och ledning, en gemensam grund för att kunna öka förmågan att hantera samhällsstörningar. För att kunna samverka effektivt vid samhällsstörningar, både inom organisationen och med andra aktörer är det viktigt att vi använder och uppfattar centrala termer på samma sätt. Det kan liknas vid tvåspråkighet: inblandade aktörer ska kunna sitt eget språk och det gemensamma. Den ordlista som ingår i gemensamma grunder är tänkt att bidra till en bättre samverkan.

Stöd för hur kommunen kan kommunicera med invånarna om krisberedskap.

I samband med totalförsvarsbeslutet i december 2020 fick våra myndigheter, Försvarsmakten och MSB, i uppdrag av regeringen att i samverkan med bevakningsansvariga myndigheter främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021- 2025. Det är ett viktigt uppdrag där vi – tillsammans med er alla – ska öka den samlade förmågan i försvaret av Sverige.

Kontinuitetshantering handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå. Oavsett vilken störning den utsätts för, till exempel när personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte når oss eller vi drabbas av ett strömavbrott.

Med lagen om valfrihetssystem (LOV) har landstingen fått nya förutsättningar att utveckla hälso- och sjukvården genom upphandling av privata vårdgivare. Syftet med denna rapport är att skapa en överblick för landstingen över vilka krav på leverantören och avtalsvillkor som är tillämpliga vid LOV-upphandlingar.

För att främja det aktörsgemensamma arbetet med kriskommunikation samt att fortsätta utveckla metoder för kriskommunikation så ville MCF få en nationell bild över hur arbetet med krisinformation på flera språk ser ut. I vilken utsträckning som ett sådant arbete idag bedrivs på beredskapsmyndigheter, länsstyrelser och kommuner, är oklart. Avsikten med denna studie var därmed att undersöka just detta.