Barnets olika förmågor och erfarenheter

Varje barn är unikt utifrån sina alldeles egna förmågor och erfarenheter exempelvis ålder och mognad, social och kulturell bakgrund, tidigare upplevelser och nuvarande levnadsvillkor. Det gäller att vara lyhörd för barnets sätt att tänka, kommunicera och agera.

Du behöver ta reda på vad barnet du möter har för förutsättningar, vad barnet förstår och inte förstår, hur barnet uppfattar situationen och hur du kan skapa kontakt. Samtalets förutsättningar påverkas också av vilka idéer barnet har med sig om samtalet och hur barnet mår under samtalet.

Ålder och mognad

Barnets mognad kan ses som en central del av det som ligger till grund för barnets förmåga och kompetens när det gäller att vara delaktig och ha ett samtal. Inför och under ett samtal har därför en bedömning av barnets mognad stor betydelse. Bedömningen ligger till grund för hur du kan anpassa miljön, informationen, kommunikationen och andra av samtalets olika aspekter för just det här barnet. Barnets faktiska ålder ger ingen säker information om barnets förmåga och kompetens, men kan ändå ge en fingervisning.

Läs mer på Mognadsbedömning för barns delaktighet – Kunskapsguiden

Olika ålderskategorier

Späd- och småbarn

Även ett spädbarn har förmåga att uttrycka både känslor och vilja. Genom sin röst, sin mimik och sitt kroppsspråk försöker spädbarnet få uppmärksamhet och förmedla vad det vill och behöver. Spädbarnet har rätt att bli respekterat och lyssnat till. Flera i professionen som myndigheten har talat med framhåller vikten av att vända sig även till det späda barnet och att – åtminstone till viss del – prata direkt med det. Barn förstår vad andra säger långt innan de själva kan tala och uttrycka sig. Även för det minsta barnet finns det därför anledning att berätta och förklara saker.

Förskolebarn

Barnets språk och förmåga att kommunicera utvecklas enormt under förskoleåldern. Ett förskolebarn har ofta en god förmåga att beskriva personliga händelser och upplevelser men kan behöva stöd för att berätta. Du behöver vara lyhörd och ta hänsyn till barnets behov och förmågor. Ju yngre barnet är, desto större är risken att barnets svar påverkas av hur den professionelle ställer sina frågor. Det ställs alltså större krav på den vuxne som håller i samtalet och på formuleringen av frågorna för samtal med barn i dessa åldrar.

Yngre skolbarn

Under perioden 7-12 år utvecklas barnet långsammare och mer gradvis. Barnet kan exempelvis återge ett händelseförlopp allt mer organiserat, detaljerat och uttrycksfullt. Barnet börjar förstå att man kan ha flera olika känslor på en gång, och att det som uttrycks inte alltid är det som känns. Barn upp till tioårsåldern har svårt att överblicka en längre tidsperiod. Det är här och nu som är barnets verklighet.

Tonåringar 12-18 år

Tonåringar vill bli sedda som individer, som en helhet. Inte bara som en diagnos eller en samling organ som krånglar. De vill mötas respektfullt och inte barnsligt, men ändå så att de förstår. En normalt utvecklad tolvåring kan i en trygg situation i stora drag föra en dialog på samma sätt som vuxna och kan nyanserat resonera kring konflikter mellan moraliska regler, sociala konventioner och personliga åsikter.

Med tonåringar kan det vara framgångsrikt att arbeta med att öka deras inre motivation, det vill säga att uppmuntra den unga att göra något för att den själv vill det och inte för att andra vill det. Ett konkret tips kan vara att invänta tonåringens egna lösningar.

Barn med funktionsnedsättningar

I samtal med barn som har en funktionsnedsättning är det extra viktigt att påminna sig om att barnet har en unik kunskap om sig själv och sin situation, med vissa specifika färdigheter och begränsningar. En intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara svår att upptäcka. Barnet kan av olika anledningar vilja dölja sina svårigheter och det kan vara lätt att överskatta barnets förmåga. Barnet kan behöva mer tid både innan och under samtalet. En tydlig struktur på samtalet och att minimera störande detaljer i och utanför rummet blir extra viktigt.

Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) är en samlingsterm för insatser som avser att underlätta kommunikation och innebär att bristfälligt tal eller språk ersätts med andra uttryckssätt. Förutom kroppsspråk och gester finns specifika verktyg och hjälpmedel. Den professionella vuxna har ansvar att se till att barnet har möjlighet att använda dessa.

Läs mer på Alternativ och kompletterande kommunikation – Kunskapsguiden

Barn som är tysta under samtalet

Ett barns tystnad kan bero på olika saker. Barnet kan ha behov av att tänka, vara rädd för konsekvenserna av att berätta något, känna sig tveksam och osäker eller sakna motivation att berätta. En del barn har bristande förtroende för vuxna.

Viktigast är ofta att ge barnet tid, och att vara tydlig med strukturen på samtalet. Att lugnt och metodiskt beskriva syftet med samtalet och andra viktiga praktiska detaljer. Du kan försöka ta reda på vad som döljer sig bakom tystnaden genom att till exempel säga:

”Du pratar inte mycket idag. Kan du hjälpa mig att förstå hur det är för dig? Vill du berätta vad du tänker på?"

Viktigt att poängtera är att ett barn inte måste prata och uttrycka sig. Barn har rätt att komma till tals men det är ingen skyldighet. Dessutom kan barn önska sig olika grader och typer av delaktighet. Bara att sitta intill och lyssna kan vara ett sätt att vara delaktig.

Kulturella aspekter

Variationer finns mellan och inom olika kulturer och påverkar förutsättningarna för samtal med barn, men får aldrig bli en ursäkt för att inte prata med barnet eller inte erbjuda barnet enskilda samtal. Det viktigaste är att anstränga sig för att vara tydlig i kommunikationen och att vara lyhörd och reflekterande. Barn och familjers syn på vård och omsorg kan påverkas av social och kulturell bakgrund, till exempel synen på integritet och hur känslor uttrycks. Varje samhälle har också sina oskrivna regler för hur ett samtal ska föras.

Barn som har varit på flykt har ofta varit med om både våldsamma konflikter, uppskakande förluster och en farlig flykt till Sverige som kan påverka både deras psykiska hälsa, mognad och utveckling.

Ett barn får inte lämnas ensam på grund av språksvårigheter. När tillgång till tolk saknas behöver barnets möjligheter till delaktighet säkerställas på annat sätt.

Att samtala med barn – kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso-och sjukvården samt tandvården

Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Socialstyrelsens kunskapsstöd Att samtala med barn ger en generell och grundläggande bas, till stöd för professionella i att samtala med barn. Kunskapsstödet riktar sig till alla som har samtal med barn inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård. Med barn avses alla under 18 år.

Vill du beställa materialet istället för att ladda ner? Sök på Att samtala med barn i Socialstyrelsens publikationssök

""

Podd om samtal med barn

Hur kan man samtala med barn och varför är det viktigt att barn är delaktiga i samtalet? Här ges tips på olika sätt att bemöta barn, baserat på deras ålder och upplevelser och hur man kan förbereda samtalet med barnet för att hjälpa barnet att komma till tals. Lyssna på Socialstyrelsens podd På djupet.

Material för barns delaktighet

Hos Allmänna Barnhuset finns flera publikationer till stöd för samtal med barn och för att tillgodose deras behov och rättigheter:

Kallelser till barn i socialtjänsten

Detta material är ett stöd för socialtjänsten i samband med att ett barn ska välkomnas till ett möte. Barn och unga saknar ofta egna kallelser till möten. Kallelsen kan ses som ett konkret sätt att sträva mot att säkerställa barnets delaktighet och leva upp till centrala delar av barnkonventionen.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Material från Socialstyrelsen

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!