Du behöver ta reda på vad barnet du möter har för förutsättningar, vad barnet förstår och inte förstår, hur barnet uppfattar situationen och hur du kan skapa kontakt. Samtalets förutsättningar påverkas också av vilka idéer barnet har med sig om samtalet och hur barnet mår under samtalet.
Ålder och mognad
Barnets mognad kan ses som en central del av det som ligger till grund för barnets förmåga och kompetens när det gäller att vara delaktig och ha ett samtal. Inför och under ett samtal har därför en bedömning av barnets mognad stor betydelse. Bedömningen ligger till grund för hur du kan anpassa miljön, informationen, kommunikationen och andra av samtalets olika aspekter för just det här barnet. Barnets faktiska ålder ger ingen säker information om barnets förmåga och kompetens, men kan ändå ge en fingervisning.
Läs mer på Mognadsbedömning för barns delaktighet – Kunskapsguiden
Barn med funktionsnedsättningar
I samtal med barn som har en funktionsnedsättning är det extra viktigt att påminna sig om att barnet har en unik kunskap om sig själv och sin situation, med vissa specifika färdigheter och begränsningar. En intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara svår att upptäcka. Barnet kan av olika anledningar vilja dölja sina svårigheter och det kan vara lätt att överskatta barnets förmåga. Barnet kan behöva mer tid både innan och under samtalet. En tydlig struktur på samtalet och att minimera störande detaljer i och utanför rummet blir extra viktigt.
Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) är en samlingsterm för insatser som avser att underlätta kommunikation och innebär att bristfälligt tal eller språk ersätts med andra uttryckssätt. Förutom kroppsspråk och gester finns specifika verktyg och hjälpmedel. Den professionella vuxna har ansvar att se till att barnet har möjlighet att använda dessa.
Läs mer på Alternativ och kompletterande kommunikation – Kunskapsguiden
Barn som är tysta under samtalet
Ett barns tystnad kan bero på olika saker. Barnet kan ha behov av att tänka, vara rädd för konsekvenserna av att berätta något, känna sig tveksam och osäker eller sakna motivation att berätta. En del barn har bristande förtroende för vuxna.
Viktigast är ofta att ge barnet tid, och att vara tydlig med strukturen på samtalet. Att lugnt och metodiskt beskriva syftet med samtalet och andra viktiga praktiska detaljer. Du kan försöka ta reda på vad som döljer sig bakom tystnaden genom att till exempel säga:
”Du pratar inte mycket idag. Kan du hjälpa mig att förstå hur det är för dig? Vill du berätta vad du tänker på?"
Viktigt att poängtera är att ett barn inte måste prata och uttrycka sig. Barn har rätt att komma till tals men det är ingen skyldighet. Dessutom kan barn önska sig olika grader och typer av delaktighet. Bara att sitta intill och lyssna kan vara ett sätt att vara delaktig.
Kulturella aspekter
Variationer finns mellan och inom olika kulturer och påverkar förutsättningarna för samtal med barn, men får aldrig bli en ursäkt för att inte prata med barnet eller inte erbjuda barnet enskilda samtal. Det viktigaste är att anstränga sig för att vara tydlig i kommunikationen och att vara lyhörd och reflekterande. Barn och familjers syn på vård och omsorg kan påverkas av social och kulturell bakgrund, till exempel synen på integritet och hur känslor uttrycks. Varje samhälle har också sina oskrivna regler för hur ett samtal ska föras.
Barn som har varit på flykt har ofta varit med om både våldsamma konflikter, uppskakande förluster och en farlig flykt till Sverige som kan påverka både deras psykiska hälsa, mognad och utveckling.
Ett barn får inte lämnas ensam på grund av språksvårigheter. När tillgång till tolk saknas behöver barnets möjligheter till delaktighet säkerställas på annat sätt.
Att samtala med barn – kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso-och sjukvården samt tandvården
Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Socialstyrelsens kunskapsstöd Att samtala med barn ger en generell och grundläggande bas, till stöd för professionella i att samtala med barn. Kunskapsstödet riktar sig till alla som har samtal med barn inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård. Med barn avses alla under 18 år.
- Att samtala med barn – kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso-och sjukvården och tandvården
- Powerpoint-presentation för arbetsledare till Att samtala med barn
- Infoblad Att samtala med barn
- Att samtala med barn – om sexuella övergrepp och människohandel
Vill du beställa materialet istället för att ladda ner? Sök på Att samtala med barn i Socialstyrelsens publikationssök
Podd om samtal med barn
Hur kan man samtala med barn och varför är det viktigt att barn är delaktiga i samtalet? Här ges tips på olika sätt att bemöta barn, baserat på deras ålder och upplevelser och hur man kan förbereda samtalet med barnet för att hjälpa barnet att komma till tals. Lyssna på Socialstyrelsens podd På djupet.
Stöd för att prata om funktionsnedsättning
Webbplatsen opratat.se vänder sig till barn mellan 4 och 12 år, deras familjer och andra som möter familjen. Här finns filmer, barnböcker och spel som kan vara till hjälp för att prata om tankar och känslor i en familj där ett barn har en funktionsnedsättning.
Material för barns delaktighet
Hos Allmänna Barnhuset finns flera publikationer till stöd för samtal med barn och för att tillgodose deras behov och rättigheter:
- Att intervjua barn – vägledning för socialsekreterare
- Barns och ungas rätt i vården
- Barnen vill – Vågar vi
Kallelser till barn i socialtjänsten
Detta material är ett stöd för socialtjänsten i samband med att ett barn ska välkomnas till ett möte. Barn och unga saknar ofta egna kallelser till möten. Kallelsen kan ses som ett konkret sätt att sträva mot att säkerställa barnets delaktighet och leva upp till centrala delar av barnkonventionen.