Information om barnens behov inhämtas oftast via den vuxne. En del föräldrar är själva aktiva i att föra fram sina barns behov medan andra föräldrar sällan pratar om barnens behov. Det är viktigt att förälderns förhållningssätt inte blir avgörande för hur barn och unga uppmärksammas vid behov av ekonomiskt bistånd, utan att behoven synliggörs oavsett förhållningssätt.
BRIS och Kronofogden har tagit fram filmer om hur barn kan uppleva olika situationer kring oro för pengar.
Se filmer om barns oro hos Kronofogden: Orolig för familjens pengar?
Filmerna om Maja, Amir och Vira visar att även jobbiga saker kan bli okej. Barnen bor i familjer där föräldrarna har svårt att få pengarna att räcka till.
Att prata med föräldrar med ekonomiskt bistånd om barn och unga
Att inom ramen för en utredning om ekonomiskt bistånd prata med föräldrar om barns behov kan ibland väcka förväntningar och även i vissa fall skapa en oro hos föräldern. För att förebygga oro kan det vara viktigt att handläggaren ger en bakgrund och förklarar varför man frågar om barnets behov. Det är också viktigt att föräldern blir lyssnad på och får möjlighet att själv ställa frågor.
Exempel på områden som kan vara aktuella att prata med föräldrar om vid långvariga behov av ekonomiskt bistånd:
- Barns särskilda behov
Har barnet några särskilda behov som kan vara viktiga för socialtjänsten att känna till vid familjens ansökan om ekonomiskt bistånd?
- Barn och ungas fritidsaktiviteter
Deltar barnet eller den unge i några fritidsaktiviteter? I så fall vad? Hur ofta? Finns det ekonomiska hinder för deltagande?
- Aktiviteter under lov och ledigheter
Information om kostnadsfria lovaktiviteter som anordnas av kommuner för barn och unga under skollov. Information om möjlighet för den unge att söka sommarjobb eller feriepraktik och att denna inkomst under vissa förutsättningar undantas vid ansökan om bistånd.
Att prata direkt med barnet
När socialtjänsten inom ramen för en utredning om ekonomiskt bistånd, och efter en bedömning av ålder och mognad, väljer att prata direkt med barnet kan det vara viktigt att tänka på att:
- barn är som regel inte part vid utredning om ekonomiskt bistånd
- vårdnadshavare kan behöva samtycka till att man pratar med barnet
- barn känner inte alltid till att föräldern har ekonomiskt bistånd.
Tänk också på:
- Vad är syftet med samtalet?
- Vad skapar samtalet för förväntningar hos barnet?
- Vilket ansvar lägger man på barnet?
- Hur kommer det som barnet berättar tas om hand?
Att samtala med barn – Socialstyrelsen
Bedöma barns mognad för delaktighet, tema på Kunskapsguiden
Barn och unga ska inte behöva företräda sina föräldrar
Barn och unga är som regel inte part vid ansökan om ekonomiskt bistånd och ska inte behöva företräda sina föräldrar i kontakten med socialtjänsten. Det kan handla om olika situationer men innebär till exempel att barn inte ska behöva tolka eller översätta åt sina föräldrar i kontakten med socialtjänsten.
Läs mer om varför det är olämpligt att barn används som tolkar på sidan Samtala genom tolk i temat Interkulturellt perspektiv.
Samtala genom tolk – Interkulturellt perspektiv
Fundera och reflektera
- Hur synliggör och uppmärksammar ni barn och unga i familjer med ekonomiskt bistånd i er kommun?
- Har ni följt upp på individ eller gruppnivå i vilken utsträckning barn och ungas behov synliggörs? Vad har uppföljningen i så fall visat och vad kan ni ta med i ett fortsatt arbete?
Systematisk uppföljning, tema på Kunskapsguiden
Definition av barn och unga
Med barn och unga menar vi här barn i åldrarna 0–17 år och unga upp till 20 år som studerar på gymnasiet och ingår i föräldrars hushåll. Det kan vara barn och unga som bor stadigvarande i hushåll med ekonomiskt bistånd men det kan även vara barn och unga som har umgänge med en förälder som får ekonomiskt bistånd.