Här presenterar vi exempel på arbetssätt som verksamheter inom ekonomiskt bistånd kan använda för att uppmärksamma barn och unga. Exemplen kommer från flera kommuner och kan fungera som förslag och inspiration.
Arbetssätten beskriver inte färdiga metoder utan varje exempel behöver anpassas till de lokala förutsättningarna. Det är också kommunen som ytterst ansvarar för att de arbetssätt som tillämpas och de förändringar som genomförs är förenliga med gällande lagstiftning.
Att arbeta in barnrättsperspektiv i befintliga strukturer och arbetssätt
Ett sätt att uppmärksamma och synliggöra barns behov i utredningar eller i möten med föräldrar kan vara att bygga in arbetssätt och frågor om barns situation i befintliga strukturer, exempelvis att:
- frågor om barn är en del i utredningen
- hänsyn till barns bästa redovisas i bedömningar och beslut
- ställa frågor om barn i hushållet vid uppföljningsbesök.
I verksamheter med ekonomiskt bistånd har arbetsgrupper ofta olika former av möten där handläggare får stöd och vägledning i bedömningar och beslut. Ett sätt att säkerställa att barnets bästa vägs in är att vid dessa tillfällen uppmärksamma vilka konsekvenser ett beslut kan få för barnen i hushållet. Det kan till exempel vara när hushållet har långvarigt behov av bistånd.
Stöd i samverkan
Ytterligare ett sätt att uppmärksamma barns och ungas behov kan vara att gemensamt med andra verksamheter inom socialtjänsten ta fram rutiner för samverkan som inkluderar ett barnrättsperspektiv. Arbetet med att ta fram rutiner och arbetssätt kan man till exempel göra i workshops där medarbetare från olika verksamheter arbetar tillsammans med frågeställningarna.
Andra sätt att arbeta med samverkan kan vara att olika verksamheter tillsammans diskuterar och reflekterar utifrån olika teman som rör barn. Exempelvis genom att ta fram fallbeskrivningar utifrån situationer där det kan finnas utmaningar i samverkan för att på så sätt gemensamt hitta förbättringsområden.
Informera föräldrar med ekonomiskt bistånd om möjligheter till sommarjobb och kostnadsfria lovaktiviteter för barn och unga
Många kommuner erbjuder kommunala sommarjobb för ungdomar. Att arbeta på sommaren kan vara ett sätt att komma i kontakt med arbetsmarknaden och få möjlighet att tjäna egna pengar. Skolungdomar har möjlighet att tjäna upp till ett prisbasbelopp per kalenderår utan att det påverkar hushållets rätt till ekonomiskt bistånd.
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten, sida 118 – Socialstyrelsen
Många kommuner har även kostnadsfria lovaktiviteter för barn i olika åldrar. Aktiviteterna kan syfta till att skapa kontakt mellan barn och de genomförs så att alla barn har lika tillgång och möjlighet att delta. Socialtjänsten inom ekonomiskt bistånd kan hjälpa till att sprida information om aktiviteterna till barn i hushåll med ekonomiskt bistånd.
Insatser och stöd till föräldrar för att närma sig arbetsmarknaden
I en del kommuner finns arbetsmarknadsprojekt eller andra insatser som stöttar föräldrar till självförsörjning. Att ge stöd till de vuxna i hushållet att bli självförsörjande kan även förbättra barnets livssituation. Detta kan vara särskilt viktigt vid långvariga behov av ekonomiskt bistånd.
Temadagar och barnrättsombud
En del kommuner har återkommande temadagar med innehåll om barnrättsperspektiv. Det är ett sätt att sprida grundläggande kompetens, medvetandegöra och bedriva ett utvecklingsarbete.
Ett annat sätt att uppmärksamma barnrättsperspektivet är att ha verksamhetsövergripande arbetsgrupper med representanter från olika delar av kommunen som arbetar för att stärka barnrättsperspektivet. Det kan handla om att ta fram material eller att hålla workshops för handläggare. Verksamheter kan även ha övergripande barnrättssamordnare eller barnrättsombud med liknande uppdrag.
Ett långsiktigt arbete
Att ha ett barnrättsperspektiv i arbetet med ekonomiskt bistånd är en förutsättning för att bedriva ett kvalitativt socialt arbete i enlighet med lagstiftningen. Men hur arbetet ska bedrivas på bästa sätt kan behöva utformas utifrån lokala förutsättningar och behov.
Att arbeta in ett barnrättsperspektiv i befintliga strukturer kan ta tid och behöver ofta ske stegvis. Man kan behöva göra olika saker vid olika tidpunkter utifrån behov och ibland även backa tillbaka. En förutsättning för att arbetet ska vara till nytta för barnen i hushållen med ekonomiskt bistånd är att det finns ett tydligt syfte med att ha ett barnrättsperspektiv. Syftet behöver också vara förankrat både i ledningsstrukturer och hos enskilda handläggare.
Fundera och reflektera
- Vad behöver ni i er kommun utveckla i arbetet med barnrättsperspektivet inom ekonomiskt bistånd?
- Vad gör ni redan idag för att uppmärksamma och synliggöra barn i familjer med ekonomiskt bistånd?
- Har ni följt upp det ni gör? Vad har uppföljningen i så fall visat och vad kan ni ta med er i ett fortsatt arbete?
Definition av barn och unga
Med barn och unga menar vi här barn i åldrarna 0–17 år och unga upp till 20 år som studerar på gymnasiet och ingår i föräldrars hushåll. Det kan vara barn och unga som bor stadigvarande i hushåll med ekonomiskt bistånd men det kan även vara barn och unga som har umgänge med en förälder som får ekonomiskt bistånd.