Att långvarigt leva i ekonomisk utsatthet påverkar inte bara de vuxna i hushållet utan även barn och unga. Barn och unga kan påverkas på olika sätt och konsekvenserna kan se olika ut på kort och lång sikt. I vardagen kan det till exempel innebära att man inte kan delta i fritidsaktiviteter. På sikt kan det ge försämrade livsvillkor som kan leda till svagare skolprestationer, social utsatthet och ohälsa som kvarstår i vuxen ålder.
Barnrättsperspektiv, barnperspektiv och barnets perspektiv inom ekonomiskt bistånd
Olika begrepp beskriver hur barns perspektiv kan uppmärksammas i socialtjänsten.
Ett barnrättsperspektiv utgår från barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och dess grundprinciper. Enligt konventionen har barn rätt att få social trygghet och den levnadsstandard som krävs för den fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utvecklingen. Föräldrar eller andra som är ansvariga har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.
Av barnkonventionen framgår att vid alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.
Ett barnperspektiv handlar om att vuxna tänker sig in i barnets situation och funderar över hur barn påverkas.
Barnets perspektiv handlar om att barnet själv har fått komma till tals.
Barnfamiljer i ekonomisk utsatthet
Det finns olika sätt att mäta och definiera ekonomisk utsatthet. Ekonomisk utsatthet beskrivs ofta uppdelat i absolut fattigdom och relativ fattigdom. Absolut fattigdom avser fattigdom som kan mätas i materiella tillgångar som inkomst, mat, kläder och boende. Relativ fattigdom innebär att situationen för personer med svagast ekonomi jämförs med andras situation i ett samhälle. I Sverige använder vi oftast begreppet relativ fattigdom. En annan definition är låg inkomststandard som används för att definiera hushåll med låga inkomster. Det innebär att inkomsterna inte räcker för att betala för vissa levnadsomkostnader.
Oavsett vilken definition man väljer att använda är det tydligt att ekonomisk utsatthet är vanligare bland vissa grupper av barnfamiljer, till exempel ensamstående med barn, ensamstående kvinnor med barn och barnhushåll med utrikesfödda föräldrar.
Barnfamiljer som får ekonomiskt bistånd
Ett sätt att definiera ekonomisk utsatthet kan vara att utgå från hur många hushåll som har behov av ekonomiskt bistånd till sin försörjning. Även om barn som regel inte själva ansöker om ekonomiskt bistånd inräknas de som medlemmar i föräldrarnas hushåll. Det innebär att ungefär en tredjedel av alla biståndsmottagare är barn. Det vanligaste hushållet med barn som har ekonomiskt bistånd är ensamstående kvinnor med barn. Det gäller både när hushållet har mer tillfälliga behov och när behovet är långvarigt.
Att uppmärksamma barn och unga i hushåll med ekonomiskt bistånd kan till exempel handla om att stödja föräldrar till att kunna fullgöra sitt försörjningsansvar och att hushållet har en skälig levnadsnivå under tiden som den vuxne har försörjningsproblem. Det kan även vara att uppmärksamma att barn och unga kan ha andra behov än ekonomiska, till exempel när det framkommer att barn bevittnat våld eller riskerar att fara illa på andra sätt.
Aktuell statistik om barn i hushåll med ekonomiskt bistånd finns hos Socialstyrelsen.
Statistik om ekonomiskt bistånd – Socialstyrelsen
Långvariga behov av ekonomiskt bistånd
Hänsyn till barnets bästa inom ekonomiskt bistånd handlar inte bara om pengar utan även om att exempelvis förebygga ett långvarigt biståndsbehov. Utgångspunkten är föräldrarnas ekonomiska situation och möjlighet till självförsörjning. Men socialtjänsten behöver även säkerställa att barns bästa vägs in i enlighet med socialtjänstlagen och barnkonventionen.
Barn i familjer som har långvariga behov av ekonomiskt bistånd, det vill säga tio månader eller mer under ett år, riskerar att växa upp med en ekonomisk otrygghet och ekonomisk utsatthet. Det kan bland annat påverka skolresultat, hälsa och trygghet. Ekonomiskt bistånd är utformat för att vara ett tillfälligt stöd och ett mer långvarigt biståndsbehov kan leda till negativa konsekvenser för både vuxna och barn.
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten
Definition av barn och unga
Med barn och unga menar vi här barn i åldrarna 0–17 år och unga upp till 20 år som studerar på gymnasiet och ingår i föräldrars hushåll. Det kan vara barn och unga som bor stadigvarande i hushåll med ekonomiskt bistånd men det kan även vara barn och unga som har umgänge med en förälder som får ekonomiskt bistånd.