Våld är ett mångtydigt begrepp som i både forskning och praktik kan definieras på olika sätt. Det kan handla om brottsliga gärningar som fysiskt våld och sexuella övergrepp. Våld kan också vara handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott, men som sammantaget kan skapa ett mönster av utsatthet. Exempel på det är nedsättande kommentarer, ekonomiskt utnyttjande, försummelse och isolering från vänner och familj.
I den här texten använder vi begreppet ”våld” som förkortning av ”våld eller andra övergrepp”.
Ensamstående kvinnor, men särskilt de med barn löper större risk att drabbas av våld i nära relationer jämfört med övriga kvinnor. Utsatta kvinnor har ofta problem med ohälsa och sämre ekonomiska förutsättningar än kvinnor som inte blivit utsatta för våld.
Många våldsutsatta personer söker sig till socialtjänsten för att få stöd och hjälp med exempelvis ansökan om ekonomiskt bistånd eller andra stödinsatser, utan att berätta om våldet de blir utsatta för.
Att upptäcka våldsutsatthet och stödja de utsatta är ett uppdrag inom verksamheten ekonomiskt bistånd.
Personer som under lång tid mottagit ekonomiskt bistånd är en grupp som är överrepresenterade när det gäller att ha fått vård för eller avlidit på grund av yttre våld. Det gäller både män och kvinnor. Bland de som är utsatta för våld i nära relationer är biståndsmottagare överrepresenterade och kvinnor är i majoritet.
Våldsutsatta kvinnor drabbas ofta av långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Det finns starka samband mellan att vara utsatt för våld och att ha dålig ekonomi, ohälsa och vara arbetslös. De som drabbas av våld löper en väsentligt större risk att behöva ekonomiskt bistånd och risken kvarstår upp till tio år efter att våldet har upphört.
Uppmärksamma våld i samband med behov av ekonomiskt bistånd
Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Det framgår av socialtjänstlagen, (2001:453). För socialtjänsten kan arbetet för att motverka våld i nära relationer bland annat handla om att ha arbetssätt och rutiner för att upptäcka, skydda och stödja de som är utsatta för våld, och för att de som utövar våld ska få adekvat stöd och hjälp.
En förutsättning för att våldsutsatta personer ska få stöd, skydd och hjälp är att våldsutsattheten upptäcks. Få berättar spontant om våldet. Det är betydelsefullt hur och under vilka omständigheter frågan om våldsutsatthet ställs. Några viktiga förutsättningar för att handläggaren ska kunna ställa frågor om våld är att:
- Verksamheten har en rutin för hur frågeproceduren går till.
- Personalen har utbildning i hur de ska fråga om våld.
- Personalen ställer frågan i enrum i en för personen trygg miljö. Att träffa båda parter som ingår i en parrelation under gemensamma möten försvårar möjligheten att fråga om och upptäcka våldsutsatthet.
- Personalen inger förtroende.
- Verksamheten har rutiner för att vid behov kunna hänvisa personen vidare inom organisationen eller till annan verksamhet.
Ekonomiskt förtryck och utnyttjande ses också som våld och kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter. Exempel är när någon kontrollerar hur partnern använder pengar, inte tillåter partnern ha egna pengar, gömmer undan gemensamma pengar eller förhindrar personen att arbeta eller delta i insatser som kan leda till egen försörjning.
Det är viktigt att handläggaren uppmärksammar att kvinnor med långvarigt ekonomiskt bistånd kan vara utsatta för våld, även om de endast söker ekonomiskt bistånd. Frågan om att vara utsatt för våld kan behöva ställas vid flera tillfällen för att göra det möjligt för kvinnan att tala om det.
Våld i nära relationer, tema på Kunskapsguiden
FREDA – standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer
Att identifiera våld och att bedöma behov av stöd och skydd i samband med våldsutsatthet kan vara en komplex uppgift. Socialstyrelsen har tagit fram FREDA – standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer. Metoderna kan användas i arbetet med att identifiera våld och bedöma behovet av stöd och skydd i samband med våldsutsatthet. De ska användas tillsammans med andra beslutsunderlag i utredningen för att identifiera problem, kartlägga risker och välja relevanta insatser.
Ställa frågor om våld inom ekonomiskt bistånd
Inom ekonomiskt bistånd har de vuxna i ett parhushåll ett gemensamt ansvar för hushållets försörjning. Därför träffar handläggaren oftast paret i gemensamma möten. Det kan vara ett hinder för en person som är utsatt för våld av sin partner att svara på frågor om våldsutsatthet.
Film – Ställa frågor om våld inom ekonomiskt bistånd
Film som bland annat visar hur handläggaren kan lägga upp och hantera ett möte när en kvinna och en man gemensamt söker bistånd. Filmen är cirka sju minuter lång och det finns förslag på frågor i anslutning till filmen. Till filmen finns också diskussionsfrågor. Filmen ingår i webbstöd för kommuner som tagits fram av Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, och Länsstyrelserna.
Stöd inom ekonomiskt bistånd till våldsutsatta
Verksamheten med ekonomiskt bistånd kan ha en viktig roll i att stödja personer utsatta för våld, både i det akuta skedet men även långt efter att våldet har upphört. En våldsutsatt person kan ha försörjningssvårigheter under flera år på grund av fysiska och psykiska skador eller skulder. Skulderna kan ha orsakats av att den utsatte fått försörja den våldsamma partnern eller för att personen har blivit utsatt för ekonomiskt våld. Skulderna kan bland annat leda till svårigheter att få en bostad. Därför kan det vara bra om handläggaren rutinmässigt frågar om skulder, erbjuder hushållsekonomisk rådgivning och informerar om skuldsaneringslagen.
Skuldsanering under temat Skuldproblem på Kunskapsguiden
Försörjningen är väsentlig för en persons beslut och möjlighet att bryta upp från en våldsam relation och för att kunna känna trygghet efter uppbrottet. Många våldsutsatta behöver därför konkret stöd av socialtjänsten både i det akuta skedet och på längre sikt, bland annat i form av försörjning och boende.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer
Ibland kan det finnas skäl att beräkna kostnader till en högre nivå än riksnormen samt livsföringen i övrigt och våld mot närstående bör särskilt beaktas i bedömningen av den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd. Det kan till exempel gälla vid tillfälligt höga kostnader eller när det finns ett behov av att omedelbart flytta till en ny eller dyrare bostad. Det framgår av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd.
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten hos Socialstyrelsen
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd
En tydlig verksamhetsprocess är en kvalitetsfaktor i arbetet med att motverka våld
Att det finns en tydlig verksamhetsprocess är en kvalitetsfaktor i arbetet med att motverka våld. Det kan säkerställa att den som är utsatt för våld snabbt får den hjälp som behövs, och bidrar till personens trygghet. Det handlar bland annat om att ha tydliga rutiner för hantering av personakten för det aktuella hushållet när våld upptäcks och för hantering av skyddade personuppgifter.
Om det finns barn som har bevittnat eller blivit utsatta för våld har verksamheten med ekonomiskt bistånd skyldighet att göra en anmälan till den enhet eller nämnd som ansvarar för den sociala barn- och ungdomsvården.
Om det finns speciella handläggare, team eller motsvarande inom kommunen för handläggning och arbete med våldsutsatta behöver personen vid behov bli hänvisad dit.
Socialtjänsten behöver ofta samverka internt mellan olika verksamhetsområden för att samordna sina insatser och för att få en helhetsbild och kunna erbjuda rätt stöd. Insatserna behöver samordnas och man ska ta hänsyn till behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld.
Utbildningsmaterial om våld från Socialstyrelsen
Det är viktigt att socialnämnder och ideella föreningar (kvinnojourer med flera) känner till hur roll- och ansvarsfördelningen ser ut i arbetet med våld i nära relationer. Socialstyrelsen arbetar för att socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, barn och våldsutövare ska vara rättssäkert och jämlikt över landet.