Boendealternativ för vuxna enligt LSS

En bostad för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan vara utformad på olika sätt. I huvudsak beskrivs tre former av bostäder i förarbetena till lagstiftningen:

• gruppbostad
• servicebostad
• annan särskilt anpassad bostad

I gruppbostad och servicebostad ingår fast bemanning och omvårdnad, vilket däremot inte ingår i boendeformen annan särskilt anpassad bostad. Alla dessa typer av bostäder är den enskildes hem.

Verksamheter enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Därför är det också viktigt att bostaden ligger i en miljö som ger de boende förutsättningar att delta aktivt i samhällslivet.

Liten grupp personer i bostaden

I förarbetena till LSS framhålls att antalet boende i en gruppbostad bör vara litet. För vissa personer med omfattande funktionsnedsättning är det särskilt viktigt att antalet kontakter i den närmaste miljön är begränsat. I förarbetena framhålls också att ett positivt socialt samspel med andra är ett nödvändigt inslag för ett gott liv i en gruppbostad. För att stärka och utveckla samspelet i gruppbostaden krävs att gruppen som delar gemensamma utrymmen inte är för stor. Den bör inte vara större än att den enskilde kan få en social roll i gruppen, knyta vänskapsband och kunna förstå och förutsäga de andras reaktioner.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9) om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, finns bland annat rekommendationer om antal boende i gruppbostad respektive servicebostad. Där anges att i regel endast tre till fem personer bör bo i en gruppbostad. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras, men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. Antalet boende i en servicebostad bör vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks.

Utformning av bostaden

En bostad med särskild service är personens hem och det ställer särskilda krav på bostadsstandarden. I förarbetena till LSS uttalas att huvudregeln bör vara att de generella byggbestämmelser som gäller för bostäder i allmänhet, också ska gälla för lägenheter i en gruppbostad.

Bostäder utan institutionell prägel

I förarbetena till LSS framgår att gruppbostäder bör ligga i vanliga bostadsområden. Undantag från detta bör dock kunna göras då det gäller bostäder för en mindre grupp personer, som är i så stort sjukvårdsbehov att det är nödvändigt att medicinsk vård är lättillgänglig.

För att undvika en institutionell miljö bör en bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS inte ligga i nära anslutning till en annan sådan bostad, eller andra bostäder som inte är ordinära så som till exempel korttidshem eller särskilda boendeformer för äldre personer. Som regel bör en bostad med särskild service för vuxna inte heller samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet. Det anger Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9) om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Tillgång till gemensamhetslokaler

Bostadens utformning kan skilja sig åt mellan en gruppbostad och en servicebostad. I förarbetena till LSS anges angående gruppbostäder att de gemensamma utrymmena bör placeras så att de kan fungera som den samlande punkten för de boende. Ytorna bör vara dimensionerade så att alla som bor i gruppbostaden kan delta samtidigt i olika aktiviteter.

Gruppbostadens gemensamhetslokaler bör

• ligga i nära eller direkt anslutning till de enskilda lägenheterna
• vara lätta att nå
• vara till för dem som bor i gruppbostaden och tjänstgörande personal
• endast kunna nyttjas av andra på de boendes villkor.

Det anger Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9).

Även servicebostäder har gemensamma utrymmen för service och gemenskap. Man kan säga att den som bor i en gruppbostad kan komma till gemensamma utrymmen utanför sin dörr. Man delar gemensamhetsutrymmet med två till fyra andra personer och har möjlighet att äta tillsammans med de övriga om man vill. Bor man i servicebostad kan man behöva gå en kort sträcka för att komma till gemsamhetsutrymmen.

Gemensamhetslokalerna kan ses som ett komplement till de egna lägenheterna och kan erbjuda möjligheter till samvaro och aktiviteter utifrån önskemål och intressen.

Bemanning

För verksamheten enligt LSS ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. Det framgår av 6 § LSS. Bemanningen i både en gruppbostad och en servicebostad utgår därför från de boendes behov. I förarbetena framgår att det ska finnas fast bemanning i båda boendeformerna. Där framgår också att gruppbostaden är tänkt att vara ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Tanken är därför att det i gruppbostaden ska finnas en fast kollektiv bemanning som i huvudsak täcker de boendes hela stödbehov.

Oftast har de som bor i en servicebostad mindre omvårdnadsbehov än de som vanligtvis bor i gruppbostad. Men det är inte säkert att det behövs färre personer i personalgruppen för att det är ett serviceboende. Personalen kan däremot ha en annan roll utifrån andra behov som de boende har.

Annan särskilt anpassad bostad

I förarbetena till LSS beskrivs boendeformen annan särskilt anpassad bostad för vuxna som en bostad med viss grundanpassning men utan fast bemanning, som är anvisad av kommunen. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.

Om den enskilde behöver stöd och service i anslutning till boendet kan personen ansöka om andra insatser enligt LSS – till exempel personlig assistans och eller ledsagarservice. Personen kan också ansöka om stöd i form av hemtjänst eller boendestöd enligt socialtjänstlagen (2001:453).

Läs mer:

Boendestöd, inom temat

Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, handbok hos Socialstyrelsen