Personer med Intellektuell funktionsnedsättning, IF, har olika behov av stöd och anpassningar. De har rätt till stödinsatser som hjälper till att utveckla och bevara färdigheter för att öka självständighet och livskvalitet. Med rätt utformat stöd i vardagen blir svårigheterna mindre och självständigheten kan öka. Behovet av stöd beror på personens förmågor och svårigheter. Intellektuell funktionsnedsättning kan inte behandlas eller växa bort. Däremot får personen erfarenheter under livet och kan utvecklas med hjälp av anpassat stöd. Personer kan också tappa förmågor som har utvecklas om stödet minskas eller försvinner. Det stöd som ges behöver därför följas upp regelbundet och anpassas. När en person har behov av flera insatser krävs samordning mellan olika aktörer.
Struktur på vardagen och hjälp att uppmärksamma hälsoproblem
En person med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att se och beskriva sina egna behov. Därför kan man behöva hjälp med att få struktur i sin vardag. Hjälpmedel, till exempel påminnelseverktyg och tidshjälpmedel, kan göra att livet fungerar bättre. Även kognitivt stöd, tydliggörande pedagogik och Alternativ Kompletterande Kommunikation, AKK, ger möjlighet till bättre struktur, trygghet och tydlighet i vardagen och ger personen möjlighet att uttrycka känslor och åsikter.
Personen kan även ha svårt att tolka sin kropp och exempelvis förmedla var det gör ont. Därför behöver andra i personens närhet vara uppmärksamma på om personen ändrar sitt beteende på något sätt. Personen kan även behöva hjälp med att bli motiverad att söka läkare och hjälp att kontakta vården.
Vanliga insatser
I lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, är personer med Intellektuell funktionsnedsättning en av målgrupperna för lagens insatser. Stödet i LSS handlar till exempel om insatser som bostad med särskild service, kontaktperson, ledsagarservice och daglig verksamhet.
Temat Insatser och stöd enligt LSS
Åldras med intellektuell funktionsnedsättning
Personer med IF lever allt längre. Äldre personer med IF kan ha ökade problem med övervikt, tandhälsa, nedsatt hörsel, syn, smak och lukt och psykisk ohälsa som ångest och depression. Det är viktigt att anpassa stödet efter de behov som uppstår. Personer med IF har lika stort behov som andra av meningsfull sysselsättning, stimulans och ett vardagligt sammanhang även efter pensionsåldern.
Stöd till föräldrar och anhöriga
Även anhöriga till personer med funktionsnedsättning kan behöva stöd och avlösning i sitt omvårdnadsarbete. Insatser som indirekt stödjer anhöriga är bland annat korttidsvistelse och avlösarservice.
Kommunen ska enligt socialtjänstlagen erbjuda stöd till anhöriga. Det varierar mellan kommunerna hur detta anhörigstöd ser ut. Därför är det viktigt för den som har behov av anhörigstöd att vända sig till sin kommun och framföra sitt behov av stöd för eget mående.
Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, Nka
Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, NKA, vill bidra till utvecklingen av framtidens anhörigstöd. NKA ger information om anhörigstöd, aktuella händelser, forskning och utveckling inom anhörigområdet. NKA har lärande nätverk som ger möjlighet att utbyta kunskaper och erfarenheter med andra.
SUF-Kunskapscentrum
SUF-Kunskapscentrum arbetar med att samla och sprida kunskap om stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter med inverkan på föräldraförmågan.
Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning – Socialstyrelsen (pdf)
Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd som beskriver hur socialtjänsten kan ge stöd till barn och familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning.