Omställningen till en god och nära vård syftar till att patienter och anhöriga ska känna sig delaktiga i hälso- och sjukvården och att vården ska vara lättillgänglig och ges med god kontinuitet.
Temana är indelade i följande kategorier:
- Övergripande teman
- Delaktighet
- Kontinuitet och tillgänglighet
- Främja hälsa
- Samverkan – primärvården som navet
- Kommunal hälso- och sjukvård
Övergripande teman
God och nära vård
Omställningen till en god och nära vård syftar till att patienter och anhöriga ska känna sig delaktiga i hälso- och sjukvården och att vården ska vara lättillgänglig och ges med god kontinuitet. För att lyckas med detta behöver hälso- och sjukvården i högre grad organiseras och bedrivas med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar. Digitala lösningar kan användas för att stödja reformarbetet och omställningen till en nära vård, eftersom vården med digitaliseringens hjälp inte alltid behöver ges geografiskt nära.
Kompetensutveckling god och nära vård
För att genomföra omställningen till god och nära vård behövs personal med
rätt kompetens. Socialstyrelsen stödjer huvudmän och verksamhetschefer genom
att ta fram stöd till kompetensutveckling som publiceras på myndighetens
utbildningsportal. Kopplat till webbutbildningarna finns också material
för den som ska planera och leda genomförandet av utbildningen och underlag
för information och diskussion på arbetsplatserna.
Patientsäkerhet
Patientsäkerhet handlar om att patienter inte ska skadas i samband med hälso- och sjukvårdande åtgärder. Det gäller oavsett om hälso- och sjukvården bedrivs i hemmet, på vårdcentral eller på sjukhus. En säker vård där förekomsten av vårdskador är låg, handlar ytterst om att skapa en god vård.
Delaktighet
Delaktighet
Det finns flera bestämmelser för att människor ska få möjlighet att komma till tals och medverka vid beslut i vården och omsorgen. Ett mål med omställningen till en god och nära vård är att invånare och deras anhöriga ska bli mer delaktiga i vården. Här kan du läsa mer om vad som gäller för delaktighet inom vård och omsorg.
Hjälpmedel
Hjälpmedel syftar till att undanröja hinder för full delaktighet i samhället och skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande. När hjälpmedel används på rätt sätt kan det även bidra till omställningen till en god och nära vård, genom att invånaren blir mer delaktig i sin hälsa, vård och omsorg.
Personcentrering
Omställningen till god och nära vård syftar till att vården i högre grad organiseras och bedrivs med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar, med andra ord är personcentrerad. Eftersom personcentrering alltid måste utgå från individen så kommer personcentrering i praktiken att betyda olika saker, i olika situationer, för olika individer. I en personcentrerad vård och omsorg behöver personcentrering genomsyra allt arbete, på alla nivåer i verksamheten.
Anhörigperspektiv i socialtjänsten och hälso- och sjukvården
Ett anhörigperspektiv är ett förhållningssätt som behöver genomsyra socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter. Det ger bättre förutsättningar för verksamheterna att ge rätt insatser eller vård till den enskilde, det främjar anhörigas och enskildas hälsa och är kostnadsbesparande för samhället.
Temat Anhörighetsperspektiv i socialtjänsten och hälso- och sjukvården
Stöd till anhöriga
En viktig uppgift för vården och omsorgen är att se till att de som hjälper, stödjer eller vårdar en närstående får information om möjligheten att få stöd för egen del. Det finns anhöriga som gör omfattande insatser för en närstående utan att den närstående har några insatser från socialtjänsten. Det är därför viktigt att socialtjänsten går ut brett med tydlig information om anhörigas möjlighet till stöd.
Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionsnedsättning.
Stödja vuxna personers vilja
Många personer med behov av stöd och service från socialtjänsten behöver stöd för att uttrycka sin vilja, kunna fatta underbyggda beslut och få sina rättigheter tillgodosedda. Därför behöver personal som möter personer med nedsatt beslutsförmåga ge dem stöd. Temat beskriver hur handläggare och utförare kan stödja vuxna personer med funktionsnedsättning att uttrycka sin vilja.
Stödja äldre personers vilja
Äldre personers vilja ska vara vägledande för de insatser äldreomsorgen ger. Många äldre personer med behov av omsorg har nedsatt beslutsförmåga och behöver stöd för att uttrycka sin vilja. Därför behöver äldreomsorgen ge detta stöd. Temat är ett metodstöd som ger råd om hur du kan stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja.
Kontinuitet och tillgänglighet
Fast läkarkontakt och vårdkontakt
Fast läkarkontakt är en viktig del i utvecklingen mot en god och nära vård. För många patienter är det viktigt med kontinuitet och trygghet. Det finns därför ett värde för patienten att kunna välja vem man vill ha kontakt med inom hälso- och sjukvården. En patient ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården. Patienten kan även ha en eller flera fasta vårdkontakter.
Fast omsorgskontakt i hemtjänsten
Alla som har insatser från hemtjänsten ska erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte anses vara uppenbart obehövligt. Den fasta omsorgskontakten ska tillgodose den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, individanpassning och samordning. Bestämmelsen om fast omsorgskontakt i hemtjänsten finns inskriven i socialtjänstlagen, SoL.
E-hälsa
E‑hälsa handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Arbetet inriktas på att skapa förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare. Utveckling inom e‑hälsoområdet är exempelvis angeläget för omställningen till en god och nära vård.
Välfärdsteknik
Välfärdsteknik definieras som digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Detta är viktiga förutsättningar för att stärka en god och nära vård.
Främja hälsa
Främja hälsa och förebygga ohälsa
Förebyggande arbete är avgörande för att samhället och hälso- och sjukvården ska klara framtidens vårdbehov och är därför viktig för omställningen till en god och nära vård. Genom att förebygga eller skjuta upp insjuknande i akuta eller kroniska sjukdomar eller minska risken för återinsjuknande kan såväl mänskligt lidande undvikas som de begränsade gemensamma resurserna användas mer effektivt. Förebyggande arbete sker såväl på befolknings- som på individnivå. Primärvården har en särskilt viktig roll i det förebyggande arbetet på befolkningsnivå, givet närheten till människors vardag.
Levnadsvanor
Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor står för en stor del av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Hälso- och sjukvården behöver informera om samband mellan levnadsvanor och hälsoproblem och ge råd och stöd till patienter som behöver ändra ohälsosamma levnadsvanor.
Rehabilitering
Rehabilitering är en central del i omställningen till god och nära vård. Rehabilitering är en process som tar sin börjar direkt efter att en skada, sjukdom eller funktionsnedsättning uppstår eller identifieras. Rehabiliteringsprocessen utgår från individens upplevda aktivitetsbegränsning, behov och intressen. Det innebär ett systematiskt arbetssätt för att utreda och bedöma behov, planera och genomföra insatser samt följa resultat med användning av enhetliga, entydiga begrepp, termer och klassifikationer.
Mat och näring för äldre personer
Många äldre personer är friska och har goda matvanor, men med stigande ålder ökar andelen med sjukdom eller funktionsnedsättning. Att stärka det friska och förebygga ohälsa är centralt för att stödja ett hälsosamt åldrande och ingår i omställningen till en god och nära vård. Bra måltider är en viktig grund för både friska och sjuka personer men behöver ibland kompletteras med särskilda insatser vid vissa sjukdomstillstånd.
Undernäring hos äldre personer
Undernäring är en näringsrubbning som kan leda till en försämrad kroppssammansättning, funktionsförmåga eller sjukdomsförlopp. Att förebygga undernäring är ett exempel på förebyggande arbete, som är en viktig del av god och nära vård.
Samverkan – primärvården som navet
Samordnad vård och omsorg
För en god och nära vård och omsorg behövs en effektiv och sammanhållen vård- och omsorgsprocess. Det innebär att vården och omsorgen ska vara individanpassad, samordnad och kontinuerlig. Vården och omsorgen ska ske i en obruten kedja av insatser som en person behöver och som olika huvudmän utför, till exempel kommuner och regioner. Det är också viktigt att vården och omsorgen sker i en obruten kedja hos en huvudman, till exempel inom en region. Personer med ett omfattande vård- och omsorgsbehov kan ha insatser från en rad olika specialister inom en och samma region.
Stöd för samverkan
Många patienter vårdas i dag på flera organisatoriska nivåer samtidigt – både inom den kommunala hälso- och sjukvården och i regionerna. För att patienterna ska få ett bra och effektivt omhändertagande är det viktigt att vårdnivåer och huvudmän samverkar. Då blir det tydligt var ansvaret ligger för olika åtgärder. Ett av målen med den pågående omställningen till en god och nära vård är att vården ska vara organiserad utifrån invånarens behov och förutsättningar. Detta förutsätter samverkan inom hälso- och sjukvårdsystemet och med socialtjänsten.
Kommunal hälso- och sjukvård
Kommunalt finansierad hälso- och sjukvård
Kommuner och regioner har ett delat ansvar som huvudmän för primärvården. Från och med den 1 juli 2021 har primärvården en ny definition. Den nya definitionen innebär att primärvården ska svara för behovet av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens.
Styrning och ledning av kommunalt finansierad hälso- och sjukvård
Den kommunala hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i omställningen till god och nära vård. För att lyckas behövs ett aktivt ledarskap, konkreta beslut och system och processer för att följa upp och utvärdera effekterna. Här samlar vi stöd för styrning och ledning i kommunal hälso- och sjukvård.
Temat Styrning och ledning av kommunalt finansierad hälso- och sjukvård