God och nära vård kan beskrivas som ett övergripande mål för den omställning som sker inom hälso- och sjukvården. Omställningen syftar till att vården i högre grad organiseras och bedrivs med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar.
Film om god och nära vård
Filmen förklarar vad God och nära vård innebär och beskriver hur Socialstyrelsen bidrar till omställningen. Filmen är 3 minuter lång.
Filmen finns även i en version som mycket kortfattat beskriver vad God och nära vård innebär och hur Socialstyrelsen bidrar till omställningen. Filmen är 52 sekunder lång.
Se den korta versionen av filmen på Vimeo
Nära vård
Nära vård innebär att vården ska uppfattas som lättillgänglig. Vården kan vara nära geografiskt, men kan också ges digitalt på distans, exempelvis via dator eller telefon. Digitalisering skapar möjligheter för primärvården att utveckla tjänster som skapar högre tillgänglighet för patienter, möjliggör monitorering på distans och tillsyn i hemmet, effektivisering av arbetssätt och processer samt informationsdelning mellan vårdgivare.
För att patienterna ska uppfatta vården som nära behöver samarbetet utvecklas mellan olika delar av hälso- och sjukvården i regionerna, den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten. De personer som har störst behov av hälso- och sjukvård har ofta behov av insatser från flera vårdnivåer och socialtjänsten samtidigt. Personerna kan också vara beroende av att samverkan fungerar väl mellan kommuner och regioner.
Det kan också handla om bemötande vid både fysiska och digitala vårdmöten. Att patienter har en god relation till hälso- och sjukvården gör att den upplevs som att den utgår från individens behov och är personcentrerad.
Läs mer om personcentrering och personcentrad vård
God vård
Begreppet god vård används i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL:
”Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska
1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,
2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och
5. vara lätt tillgänglig.”
Mer fokus på patientens hälsa
Ett syfte med omställningen till en god och nära vård är att skapa bättre förutsättningar för att fokusera mer på patientens hälsa. Om vården bygger på delaktighet och kontinuitet finns bättre förutsättningar att följa personens hälsa och att arbeta förebyggande och hälsofrämjande.
Hälso- och sjukvårdslagen anger att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Men i praktiken har vård och behandling ofta gått före förebyggande arbete och rehabilitering. Det finns starkt stöd internationellt för att ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem behöver ge stöd till förebyggande insatser. Genom tidiga insatser och stöd till hälsosamma levnadsvanor kan insjuknandet och försämringar i kroniska sjukdomar fördröjas.
Ett bra förebyggande arbete ökar individers möjligheter att behålla sin självständighet. Den nära vården med god kontinuitet bedöms ha bäst förutsättningar att stödja goda levnadsvanor. Eftersom ohälsosamma levnadsvanor är vanligast i grupper med låg utbildning och svag ekonomisk ställning så kan ett fokus på att förebygga ohälsosamma levnadsvanor också bidra till en mer jämlik hälsa.
Patienten blir mer delaktig
Omställningen till en god och nära vård kan skapa bättre förutsättningar för att patienten ska få relevant information, kunna ge sitt samtycke och bli delaktig i vården utifrån sina förutsättningar och preferenser. Både patienten och hälso- och sjukvården gynnas om den enskilde får bättre förutsättningar att följa sin hälsa och sina symtom och lättare att hitta rätt vårdnivå och verksamhet.
Redan i dag gäller att hälso- och sjukvården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. En allt större del av hälso- och sjukvården kan behöva inriktas på att stödja patienter att medverka till att stärka sin hälsa och att själv utföra vissa vissa vård- eller behandlingsåtgärder, egenvård. Ett sådant mer coachande arbetssätt förutsätter att patienterna vill och kan vara delaktiga i hälso- och sjukvården och omsorgen.
Primärvården behöver stärkas
För att omställningen till god och nära vård ska lyckas behöver primärvården stärkas. Primärvården ska vara basen i hälso- och sjukvården och den naturliga första instansen i de flesta fall. En god primärvård förutsätter bland annat att det finns tillräckligt med läkare i primärvården och att patienter som önskar en fast läkarkontakt ska kunna få det. Idag saknas tillräckligt med allmänläkare i primärvården och många patienter som önskar en fast läkarkontakt har inte tillgång till det.
Primärvårdens grunduppdrag
Från 1 juli 2021 ändras definitionen av primärvård i hälso- och sjukvårdslagen. Den nya definitionen innebär att primärvården ska svara för behovet av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Den nya bestämmelsen anger vad som ska ingå i primärvårdens grunduppdrag.
Hälso- och sjukvårdslagen anger:
Regioner och kommuner ska inom ramen för verksamhet som utgör primärvård särskilt
1. tillhandahålla de hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att tillgodose vanligt förekommande vårdbehov,
2. se till att vården är lätt tillgänglig,
3. tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar,
4. samordna olika insatser för patienten i de fall det är mest ändamålsenligt att samordningen sker inom primärvården, och
5. möjliggöra medverkan vid genomförande av forskningsarbete.
Tidshorisont och målbild
Hälso- och sjukvårdssystemet är komplext och förändringar tar tid. Utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S2017:01) har tagit fram ett förslag till en färdplan och målbild för förflyttningen som pågår fram till 2027.
Regeringen har bearbetat utredningens förslag och formulerar målbilden så här:
”Hälso- och sjukvården bör ställa om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Målet med omställningen av hälso- och sjukvården bör vara att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Målet bör också vara att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser och att en effektivare användning av hälso- och sjukvårdens resurser ska kunna uppnås.”
Regeringen
SKR stödjer omställningen
Regeringen har tecknat överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om att SKR ska stödja omställningen till god och nära vård.
Överenskommelse om en God och nära vård
Omställning till nära vård hos SKR
Myndigheten för vård och omsorgsanalys följer utvecklingen
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått i uppdrag att följa och utvärdera hälso- och sjukvårdens omställning till en god och nära vård.
Omställningen mot en god och nära vård hos Vård- och omsorgsanalys
Lärande exempel på arbete med Nära vård hos Sveriges Kommuner och Regioner
Många regioner och kommuner har startat omställning till en nära och tillgänglig vård. Många nya arbetssätt har börjat utvecklas inom regioner och kommuner. Se lärande exempel hos SKR.
Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01)
Utredningens arkiverade webbplats innehåller bland annat information om utredningen, direktiv, färdplan och målbild.