Sammanhållen vård och omsorg
För att vården och omsorgen ska fungera behövs en effektiv och sammanhållen vård- och omsorgsprocess. Det innebär att en person behöver få sina vård- omsorgsinsatser i en obruten kedja av de olika huvudmän som ansvarar för insatserna, som till exempel kommuner och regioner. Insatser behöver också ges i en obruten kedja när en och samma huvudman ansvarar för flera insatser, till exempel när en person har insatser från en rad olika specialister inom regionen. Det här förutsätter ett samarbete och en samordning mellan de huvudmän eller verksamheter som är inblandade i personens vård och omsorg, där det är tydliggjort vem som ansvarar för respektive vård och omsorgsinsats och när i tid de ska genomföras.
Sammanhållen vård och omsorg handlar även om det dagliga samarbetet mellan olika yrkesgrupper som finns nära personen. Till exempel kan en primärvårdsläkare skriva ut läkemedel och en fysioterapeut i kommunal hälso- och sjukvård ordinera balansträning till en person som bor i ett särskilt boende eller som har LSS-insatser. Undersköterskan i det särskilda boendet eller personalen på dagverksamheten hjälper sedan till med balansträningen och stöttar personen med att få i sig de ordinerade läkemedlen.
Dokumentation är grundläggande för en sammanhållen vård och omsorg. När informationen i dokumentationen är ändamålsenlig, strukturerad och kodad utifrån en gemensam grund kan den användas som utgångspunkt för vård av enskild individ, underlag för patientens ställningstagande, för uppföljning och rapportering, för beslutsstöd samt för forskning.
Samordning, samverkan och samarbete
Myndigheten för vårdanalys beskriver samordnad vård på följande sätt: ”Ur patientens och brukarens perspektiv är vården och omsorgen samordnad när alla aktiviteter aktivt organiseras som en väl fungerande helhet ur hens perspektiv och där hen ges möjlighet att, efter förmåga och preferenser, delta som en aktiv medskapare.”
Samordning, samverkan och samarbete är snarlika begrepp, men har olika definitioner enligt Socialstyrelsens termbank:
- Samordning innebär att koordinera resurser och arbetsinsatser för att få högre kvalitet och större effektivitet i vården och omsorgen
- Samverkan är något som sker inom och mellan olika enheter, myndigheter och samhällsaktörer. Det kan till exempel handla om aktivt utbyte av information eller att planera gemensamma aktiviteter.
- Samarbete är ett gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift. Det kan handla om att olika yrkesgrupper hjälps åt med insatser till en enskild äldre.
Personcentrerad vård och omsorg
Den enskilde individens behov ska vara utgångspunkten för alla insatser som erbjuds. Det innebär till exempel att en person så långt det är möjligt ska vara delaktig i och ha inflytande över den vård och omsorg som hen får. Ett begrepp som används ibland är ”personcentrerad vård och omsorg” och det innebär bland annat att den enskilde personen – inte sjukdomen – står i centrum. En personcentrerad arbetskultur bidrar till en sammanhållen vård och omsorg.
Varför behövs samordning?
Samordning, samverkan och samarbete har en avgörande betydelse för att enskilda personer ska få en god vård och omsorg utifrån sina individuella behov. Det kan gälla personer med kroniska sjukdomar, äldre med stora behov eller personer med funktionsnedsättningar. Barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras anhöriga får många gånger stöd och insatser från flera aktörer samtidigt.
En grundläggande del av samverkan är att se personerna som medaktörer och ta tillvara deras egen kraft i samordningen. Alla personer behöver göras delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av sina individuella stöd och insatser. Verksamhet ska bygga på respekt för individens rätt till självbestämmandet och integritet. Därför är det viktigt att alla insatser som en person har utformas och genomförs tillsammans med den enskilde.
Två poddavsnitt på temat organisering av kommunal hälso- och sjukvård
Socialstyrelsen har tagit fram två poddavsnitt som handlar om kommunal hälso- och sjukvård. Poddavsnitten är en del av myndighetens arbete med att stödja omställningen till en god och nära vård. Utgångspunkten är att den kommunala hälso- och sjukvården är en viktig aktör i omställningen till en god och nära vård samtidigt som det kan vara en komplex uppgift att organisera den kommunala hälso- och sjukvården.
Målgrupp för poddavsnitten är i första hand chefer och andra ledare inom den kommunala hälso- och sjukvården, till exempel medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) eller medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). De kan också vara intressanta för chefer och andra ledare för verksamheter som samverkar med den kommunala hälso- och sjukvården samt övriga som är intresserade av att lära sig mer om den kommunala hälso- och sjukvården och dess förutsättningar och behov.
Syftet med poddavsnitten är att chefer och andra ledare ska kunna lära av varandra – poddavsnitten ska erbjuda så kallade lärande exempel. Tanken är att det kan vara hjälpsamt för den som arbetar med att leda, organisera eller utveckla kommunal hälso- och sjukvård att ta del av andras erfarenheter. Det kan också vara hjälpsamt för den som samverkar med den kommunala hälso- och sjukvården att få en inblick i den kommunala hälso- och sjukvårdens utmaningar, förutsättningar och behov.
Om organisering av kommunal hälso- och sjukvård, del 1
Vad kan vara utmanande i arbetet med kommunal hälso- och sjukvård, och hur kan man på ett framgångsrikt sätt möta dessa utmaningar? Tema för avsnittet är god och nära vård. Lyssna på Björn Klemedsson, verksamhetschef, Bodil Fälth, medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), och Therese Finn, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Alla tre kommer från Ängelholms kommun. Samtalet leds av Ragnhild Mogren Svensén, utredare på Socialstyrelsen.
Om organisering av kommunal hälso- och sjukvård, del 2
Vad kan vara utmanande i arbetet med kommunal hälso- och sjukvård, och hur kan man på ett framgångsrikt sätt möta dessa utmaningar? Tema för avsnittet är samverkan. Lyssna på Catrin Engberg Tukia, enhetschef och chef för sjuksköterskorna i Borgholms kommun, och Agneta Höglund Petersson, enhetschef för reha-benheten och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i samma kommun. Samtalet leds av Ragnhild Mogren Svensén, utredare på Socialstyrelsen.