Majoriteten av vuxna personer som drabbas av depressions- eller ångestsymtom söker vård inom primärvården och mer än 70 procent av alla patienter med depression eller ångestsyndrom får vård inom primärvården. Det är också inom primärvården som cirka 65 procent av alla antidepressiva läkemedel skrivs ut.
Endast cirka 20 procent av patienterna remitteras vidare till specialiserad psykiatri.
Barn och ungdomar och deras föräldrar vänder sig även ofta till elevhälsan, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomspsykiatri (BUP) som första instans.
Diagnostik och behandling
Diagnostiken inom vården vid depression och ångestsyndrom görs utifrån en klinisk bedömning och utifrån samtal med patienten och eventuellt med en närstående när det gäller barn och ungdomar.
Vuxna med depression och ångestsyndrom behandlas i huvudsak med antidepressiva läkemedel och olika former av psykoterapi. Vid lättare former av depression eller ångestsyndrom i primärvården kan behandlingen också utgöras av psykopedagogiskt samtal eller fysisk aktivitet. Andra behandlingsalternativ vid svårare tillstånd är repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) och elektrokonvulsiv behandling (ECT).
Målet med all behandling vid depression och ångestsyndrom är att personen ska tillfriskna och återfå en god funktionsnivå. Det innebär inte bara frihet från symtom utan också återgång till exempelvis skola eller arbete samt återvunnen social funktion och livskvalitet. Ett annat viktigt mål är att minska risken för återinsjuknande.
Kunskapen om behandling utvecklas
Kunskapen om behandling av depression och ångestsyndrom utvecklas successivt. De antidepressiva läkemedel som framför allt används i dag – selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI-preparat) – dominerar vid läkemedelsbehandling vid depression och ångestsyndrom.
Inom psykoterapin sker till exempel en utveckling inom den kognitiva beteendeterapin (KBT). Behandlingarna blir mer specifika och ställer därmed krav på mer specialiserad kunskap hos behandlande terapeuter. Även förmedlingssätten av KBT har blivit fler, vilket gjort det möjligt att nå patientgrupper som har långt till sjukhus eller begränsad tillgång till lokala terapeuter. Nya digitala förmedlingssätt för psykologisk behandling är än så länge främst anpassade till vuxna med depression och ångestsyndrom.
Viktigt att tänka på vid vård av personer med depression eller ångestsyndrom
Vid vård av personer med depression eller ångestsyndrom är det särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet, vilket är grundförutsättningar för en individuellt anpassad och god vård genom hela sjukdomsförloppet. Ett sätt att tillgodose detta inom primärvården kan vara att det finns en vårdsamordnare, exempelvis en distriktssköterska, som ansvarar för stöd och kontinuerlig kontakt med personer med depression eller ångestsyndrom. En del vårdcentraler i landet har redan i dag infört vårdsamordnare för personer med psykisk ohälsa, med goda resultat. Detta är alltså ett exempel på hur hälso- och sjukvården kan organisera sin verksamhet för att tillgodose patienternas behov av kontinuitet och tillgänglighet i vården.
En annan viktig del är att se till att den hälso- och sjukvårdspersonal som inom primärvården kommer i kontakt med personer med depression eller ångestsyndrom har rätt kompetens för att kunna tillgodose dessa personers behov av vård och stöd. Inom den specialiserade hälso- och sjukvården är det också angeläget att det finns ett tydligt ansvar för samordning och koordination i de fall en person får flera specifika behandlingar samt en kontaktperson som patienter och närstående kan vända sig till i första hand.
Multiprofessionella team
Ibland kan det vara aktuellt för hälso- och sjukvården att även involvera närstående och arbetsgivare eller skola för att få en mer fullständig bild av patientens funktionsnivå eller nuvarande psykosociala situation. För att kunna identifiera, bedöma och ta ställning till patientens behov av vård utifrån det aktuella tillståndet är det även av betydelse att involvera olika professioner. Ett vanligt arbetssätt för att kunna ta tillvara olika kompetenser vid vården av personer med depression eller ångestsyndrom är att samla dessa i ett multiprofessionellt team.
Samordnad individuell plan (SIP)
Många patienter har också behov av andra åtgärder som ligger utanför hälso- och sjukvårdens uppdrag. Vid behov av insatser från socialtjänsten uppmärksammas detta genom samordnad vårdplanering och upprättande av en samordnad individuell plan (SIP).
Podd om utvärderingen av vården vid depression och ångestsyndrom
Hur fungerar vården för personer med depression och ångestsyndrom i dag? Varför ökar den psykiska ohälsan hos unga och går det att göra något åt det? Kan dagens digitalisering stjälpa eller hjälpa?