Risken att insjukna i en depression är cirka 36 procent för kvinnor och 23 procent för män. När det gäller ångestsyndrom drabbas cirka 25 procent av befolkningen, och hos vuxna är det två till tre gånger så vanligt hos kvinnor jämfört med män. Bland barn innan puberteten förekommer ångestsyndrom hos cirka 10 procent och är lika vanliga hos pojkar som hos flickor.
Många av de som drabbas av depression eller ångest är i arbetsför ålder. Diagnoser inom depressions- och ångestområdet ligger bakom cirka 90 procent av alla sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa i Sverige.
Både när det gäller depression och ångestsyndrom finns skiftande allvarlighetsgrader, men även vid mindre allvarlighetsgrad innebär tillståndet ofta att personen får försämrad livskvalitet och svårigheter att klara såväl vardags- som arbetsliv. Även närståendes liv kan påverkas i hög utsträckning. Det är därför viktigt att snabbt ge rätt åtgärder för att så långt möjligt förhindra funktionsnedsättning, risk för långvarig sjukdom och återinsjuknande.
Vid både depression och ångestsyndrom finns ökad risk för suicidtankar och suicidförsök, vilket också kräver att vården under hela sjukdomsförloppet behöver vara lättillgänglig och ha hög kontinuitet.
Personer med depression och ångestsyndrom har också större risk än normalbefolkningen att drabbas av kroppsliga sjukdomar. Det är dessutom vanligare att personer med långvariga sjukdomar, exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller stroke, drabbas av depression och ångest.
Psykisk hälsa och ohälsa
Här finns en introduktion till området psykisk hälsa och ohälsa, med länkar till de myndigheter och andra aktörer som har ansvar för området. Du hittar också alla de teman på området som finns på Kunskapsguiden.