För vårdpersonal om närståendes delaktighet

Du som arbetar nära patienter i psykiatrin eller rättspsykiatrin har en viktig roll i att göra närstående delaktiga. Det ingår i ditt ansvar och behöver inte innebära extraarbete. Tvärtom kan det underlätta för dig att skapa god, effektiv och säker vård.

Den här sidan riktar sig till dig som arbetar som vårdpersonal. Den ingår i ett stöd som Socialstyrelsen har tagit fram för psykiatrin och rättspsykiatrin, för att utveckla arbetet med närståendes delaktighet.

Börja gärna med den här introduktionen, som bland annat innehåller en film:

Introduktion: Närståendes delaktighet i psykiatrin och rättspsykiatrin

Utgångspunkten i stödet är att både patienter och närstående vill och har möjlighet att vara med i vård och behandling. Det kallas presumtivt samtycke, eller presumerat samtycke. Läs mer om olika former av samtycke längre ner.

Involvera närstående i hela vårdprocessen

Många närstående vill vara informerade och bidra i vården så mycket som de får. Att ge dem information och kunskap om vården kan skapa trygghet både hos dem och patienten. Ha därför alltid med dig frågor som:

  • På vilket sätt vill patienten involvera närstående?
  • På vilket sätt kan och vill de närstående göras delaktiga och bidra?
  • Hur och när kan de närstående bjudas in tillsammans med patienten?

Genom att bjuda in närstående till ett första besök eller så snart som möjligt efter en inläggning skapar du förutsättningar för att närstående kan vara en naturlig och självklar del genom hela vårdprocessen.

Kom ihåg att de närstående kan behöva svar på frågor som de uppfattar som mer brådskande, till exempel vad de kan göra om patienten behöver akut hjälp.

God och sammanhållen vård underlättar för närstående

Det bästa stödet till de närstående är en fungerande och sammanhållen vård och omsorg för patienten. De närstående är en viktig resurs för både patienten och dig i det arbetet.

Genom att se till att patienten har en fast vårdkontakt eller vård- och stödsamordnare, kan du avlasta de närstående från alltför mycket ansvar. Den fasta vårdkontakten ansvarar för att samordna olika vård- och omsorgskontakter för att vården ska fungera smidigt och sammanhållet.

Fast vårdkontakt

Arbeta systematiskt med närståendes delaktighet

Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården behöver ha ett ledningssystem. Det består av tre delar: 

  • Leda och planera
  • Ge vård och stöd
  • Följa upp, utreda, lära och förbättra

Här nedanför finns en schematisk bild av systemets tre delar. I varje del kan verksamheten arbeta systematiskt med närståendes delaktighet.

Leda och planera samt Följa upp, utreda, lära och förbättra beskrivs närmare i texten För chefer och verksamhetsutvecklare om närståendes delaktighet

Den här texten har fokus på Ge vård och stöd. Det är själva vårdprocessen, den kedja av aktiviteter som ofta ingår i vård och behandling inom psykiatrin och rättspsykiatrin. Det är den del som du som arbetar med patienter ansvarar för. 

narstaende_webb_vårdpersonal_v5b.pngI samtliga steg i vårdprocessen kan du ge vård och stöd med närstående som informerade och delaktiga resurser. Klicka på plustecknen för att se exempel på vad det kan innebära.

Inleda vårdkontakt
  • Uppmuntra patienten att ta med närstående till det första besöket eller bjud in närstående till avdelningen.
Bedöma vårdbehov
  • Kartlägg patientens nätverk för att klargöra vilka närstående som kan vara delaktiga i vården.
  • Låt de närstående beskriva sina erfarenheter för att få en helhetsbild av de åtgärder som patienten behöver.
  • Lyssna särskilt på de närstående vid akuta besök för att bedöma behovet av åtgärder för att förebygga suicid.
Planera vård
  • Involvera de närstående vid vård- och krisplanering genom att ta hänsyn till deras erfarenheter, behov och integritet.
Genomföra åtgärder
  • Ge de närstående möjlighet att delta på utbildningar och informationstillfällen där de kan få kunskap om psykisk ohälsa och hur er verksamhet arbetar.
  • Ge de närstående möjlighet att delta i patientens vård utifrån patientens behov och önskemål och de närståendes möjligheter att delta och stödja. 
Följa upp vård
  • Bjud in de närstående vid utvärdering av åtgärder för att förstå vilken effekt insatser och åtgärder haft för patienten, så att planeringen kan justeras.
Fortsätta eller avsluta vård
  • Följ upp hur nöjda både de närstående och patienten är med vården och om de har förslag på förbättringar.

När någon vårdas mot sin vilja

När någon vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) kan relationen mellan patient och närstående vara påverkad. De närstående kan till exempel ha medverkat till en inläggning mot patientens vilja. De kan brottas med skuldkänslor, oro och rädsla. Patienten kan känna misstro både mot den närstående och vården, och behöva bearbeta sina upplevelser.

Då behöver patientens tillit till den närstående och vården återskapas. Bjud in närstående och patient till gemensamma besök för att undersöka deras behov av stöd och förbereda inför patientens utslussning eller utskrivning.

Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd – Stöd för att förbereda, erbjuda och genomföra uppföljningssamtal – Socialstyrelsen

Observera

Vid misstanke om hot, våld eller andra problem i relationen kan det vara direkt olämpligt att involvera vissa närstående. Då kan det vara viktigt att möta dem på annat sätt: till exempel genom att samarbeta med socialtjänsten och att undersöka om det finns andra personer i patientens nätverk som kan vara delaktiga.

Våld i nära relationer 

Uppmärksamma närståendes behov av stöd

Du behöver uppmärksamma de närståendes egna behov av stöd. Det enklaste är att fråga vad de önskar och behöver. När det gäller vuxna patienter bygger närståendes delaktighet alltid på frivillighet.

Om närstående deltar vid besök kan du avsätta en del av mötet till att samtala enskilt med den närstående. Var medveten om att närstående både kan vilja hjälpa till och samtidigt inte ha möjlighet till det.

Gå tillsammans med den närstående igenom

  • på vilket sätt den närstående hittills har gett stöd till patienten
  • hur förutsättningarna nu ser ut för att vara delaktig
  • i vilken utsträckning den närstående nu vill vara involverad.

Olika former av stöd till närstående

Närstående till patienter inom psykiatrin och rättspsykiatrin kan behöva vägledning dels i rollen som närstående, dels vart de kan vända sig vid behov av vård för egen del. Därför är det viktigt att skilja på vilket stöd som den närstående behöver.

Figuren här nedanför illustrerar olika former av stöd som närstående kan behöva. Klicka på plustecknen vid rubrikerna nedanför figuren för att läsa mer om vad de olika formerna av stöd kan innebära.

stodpyramid_v4.png

Information

Alla närstående har rätt att få generell information. Det kan ske dels genom webbplatser och väntrumsmaterial, dels genom besök tillsammans med patienten och utbildningar för patienter och närstående. 

Generell kunskap om psykisk ohälsa och att vara närstående

På Nationellt kompetenscenter för anhöriga (NKA) finns information och digitala föreläsningar om olika psykiatriska tillstånd och att vara närstående till någon med psykisk ohälsa.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Förstå verksamheten och lämna synpunkter

Du kan beskriva hur ni arbetar och vart den närstående kan vända sig med frågor eller synpunkter på vården, det vill säga till verksamhetens chef. Informera även om att de närstående har möjlighet att vända sig till regionens patientnämnd.

Stöd på gruppnivå

Att träffa andra närstående, för att få kunskap och dela erfarenheter, kan vara stödjande för många.

Kommunerna erbjuder ofta insatser för närstående både på grupp- och individnivå.  Samverka gärna med kommunen för att kunna ge information om vilka aktiviteter som pågår. Även organisationer inom civilsamhället har olika typer av stöd och forum riktade till närstående. Psykiatrin och rättspsykiatrin kan också erbjuda grupper för närstående, tillsammans med eller utan patienter.

Stöd på individnivå

Du kan informera om kommunens anhörigkonsulent eller anhörigstödjare, och om stöd från socialtjänsten. Socialtjänsten kan erbjuda hjälp med exempelvis boende, försörjning, stöd i vardagen och insatser för anhöriga. Du kan uppmärksamma om närstående har behov av sådant stöd och vägleda dem vidare.

Även organisationer inom civilsamhället har olika typer av stöd och forum riktade till närstående.

Ibland erbjuder psykiatrin eller rättspsykiatrin samtal för närstående.

Egen återhämtning

Egen återhämtning är viktig för att närstående ska orka vara ett stöd både på kort- och lång sikt. Många närstående kan känna skuld då de väljer egna aktiviteter. Du kan bidra med att uppmuntra till och påtala värdet av det, för både patienten och den närstående.

Din psykiska hälsa – Folkhälsomyndigheten

Behandling av psykiatriska tillstånd

Närstående kan själva ha någon form av psykisk ohälsa och behöva behandling. Uppmärksamma därför om närstående behöver en egen vårdkontakt och hänvisa till exempelvis primärvården för bedömning.

Närståendes behov vid suicid och suicidförsök

Vid suicid och suicidförsök är det viktigt att uppmärksamma de närståendes behov av information och stöd. Om du redan har haft kontakt med de närstående känner du till vilka de är. Uppföljning och stöd efter suicid kan förebygga ytterligare psykisk ohälsa hos efterlevande.

På den här sidan finns mer information om handläggning och utredning efter suicid och suicidförsök. Sidan riktar sig i första hand till chefer och verksamhetsutvecklare: 

Närståendes delaktighet efter suicid och suicidförsök

Barn som närstående

Barn under 18 år som är närstående har rätt att få anpassad information, råd och stöd av hälso- och sjukvården. Du har särskilda skyldigheter att se till att de får det, enligt både hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen.

Du behöver uppmärksamma om det finns närstående barn för att svara på deras frågor, ge anpassad information och stöd utifrån deras mognadsnivå. Du kan bjuda in barnet till samtal tillsammans med vårdnadshavare så att barnet kan få veta mer om vad som händer och vad behandlingen innebär. Du kan även hjälpa till att stötta de vuxna runt barnet i hur de kan berätta om situationen. De vuxna kan behöva information om hur situationen kan påverka barnet och vilka behov barnet kan ha. Informera också om vart de kan vända sig om barnet behöver ytterligare stöd. 

Barn som anhöriga

Närståendes behov inom rättspsykiatrin

I sluten rättspsykiatrisk vård är det ofta långa vårdtider med särskild utskrivningsprövning. Det vara påfrestande för både patienter och närstående. De närstående kan behöva både information om vårdformen och individanpassat stöd under en längre tid. Då kan deras situation kan bli mindre påfrestande.

Det är även viktigt att ta hänsyn till att närstående kan vara brottsoffer och behöva särskilt stöd utifrån det.

Patientens samtycke behövs

För att närstående ska kunna vara delaktiga behöver patienten ge sitt samtycke till det. Eftersom du har tystnadsplikt får du bara ge information om patienten till andra om samtycke finns. Utgångspunkten i det här stödet är att både patient och närstående vill och har möjlighet att vara med i vård och behandling. Det kallas presumtivt samtycke, eller presumerat samtycke. 

Du ansvarar för att informera patienten om olika former av samtycke och att motivera patienten till att göra de närstående delaktiga. Metoden Delat beslutsfattande är ett sätt för patienten och personalen att arbeta tillsammans med bland annat sådana frågor. 

Läs mer om metoden Delat beslutsfattande

Kom ihåg att patienten alltid kan återta ett lämnat samtycke.

Offentlighets- och sekretsslag – Sveriges riksdag

Inhämta samtycke

Du kan oftast inhämta samtycke genom att helt enkelt fråga patienten vem eller vilka som hen vill ska delta i vården och behandlingen. När du ställer frågan ska du göra det på ett sätt som visar att närståendes delaktighet är en självklar del av ert arbetssätt. Du kan till exempel fråga: "Vem av dina närstående vill du att vi bjuder in till att vara ett stöd för dig under vårdtiden?" 

Det kallas presumtivt samtycke, eller presumerat samtycke, och betyder att utgångspunkten är att både patient och närstående vill och har möjlighet att vara med i vård och behandling. 

En del verksamheter har redan i kallelsen till första besöket en instruktion om att ta med närstående. Det förenklar arbetet med att kartlägga vilka behov och förutsättningar som finns.

Olika former av samtycke

Det finns olika former av samtycke:

  • Samtycke innebär att all information som rör patienten kan delas med närstående.
  • Avgränsat samtycke innebär att patienten begränsar vilken information som får delas till närstående.

Klargör tillsammans med patienten vilken information, även i journalen, som får delas, med vem och i vilket syfte.

Dokumentera

Dokumentera alltid både muntliga och skriftliga samtycken i journalen, och vilka uppgifter som får delas med vem. Exakt hur det ska dokumenteras skiljer sig åt beroende på journalsystem och verksamhetens rutiner.

Notera också kontaktuppgifter till närstående så att de går att nå om ni är oroliga för patienten, till exempel om hen inte dyker upp på sitt bokade besök och inte svarar i telefon. 

Uppgifter om patienten som lämnas av närstående, och som kan komma att användas som underlag för bedömning och planering, ska dokumenteras i journalen. Formuleringarna bör vara kortfattade, begripliga och ha en respektfull ton. Utgå från att patienten läser sin journal, och informera de närstående tidigt i samtalet om att uppgifterna behöver dokumenteras. Informera patienten om att närstående tagit kontakt.

Uppgifter om närståendes hälsa eller frågeställningar om deras egna behov ska inte dokumenteras i patientens journal.

Stöd till närstående då samtycke saknas

Ibland händer det att patienten inte vill eller kan involvera närstående i vården. Då finns det ändå alltid något som du kan göra för att bemöta närståendes behov utan att bryta din tystnadsplikt. Du kan

  • lyssna på de närstående
  • ge allmän information om vården och hur ni arbetar
  • hänvisa närstående till information, rådgivning och annat stöd som rör deras egen situation.

Socialstyrelsen har tagit fram ett flödesschema som beskriver vad du som vårdpersonal kan göra om samtycke saknas helt eller delvis. Flödesschemat är avsett att vara vägledning och stöd, till exempel i dessa situationer:

  • Närstående hör av sig till mottagningen eller avdelningen och önskar rådgivning för egen del.
  • Närstående hör av sig och vill informera om att patienten mår sämre.
  • Du ser att närstående behöver involveras för att stärka patientens nätverk.

Samtycker patienten till att involvera närstående?

25280_Samtycke_narstaende_svarskategorier.svg

Läs vidare i flödesschemat hur du kan hantera de olika alternativen:

Flödesschema: Samtycker patienten till att involvera närstående?

Relaterat

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Anhöriga som ger vård eller stöd till någon de står nära – Underlag till en nationell strategi. Socialstyrelsen 2021.
SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsen 2011.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!