Uppmärksamma utsattheten
För att uppmärksamma utsattheten hos unga kan frågor om sexuellt våld och sexuellt utnyttjande mot ersättning behöva ställas vid flera tillfällen. Frågorna kan både gälla om den unga har varit eller är utsatt för sexuellt våld och om den unga själv utövar någon typ av sexuellt våld. Frågorna behöver ställas på ett könsneutralt sätt, det vill säga lika oavsett kön. Finns det syskon i familjen kan även deras situation behöva uppmärksammas, liksom brister i hemmiljön.
Mer information om anmälan och utredning
Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänsten
Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Sidan Utreda i temat Handläggning och dokumentation med barnet i centrum
Insatser efter behov hos målgruppen
Unga som utsätts för sexuellt våld eller sexuellt utnyttjande mot ersättning kan ha komplexa behov, vilket innebär att de kan ha behov av stöd inom flera livsområden samtidigt. Det kan handla om skadligt bruk eller beroende, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller våld i familjen. Stödet behöver därför vara anpassat efter varje individs situation. Ibland kan stöd i hemmet vara lämpligt och i andra fall kan en placering utanför hemmet bli aktuellt.
Skydd och praktiskt stöd
I vissa fall är behovet av skydd det mest akuta. Det kan handla om att den unga fortfarande utsätts för sexuellt våld, eller har kontakt med den eller de som utövar våldet, eller utsätts för hot. Då kan ett snabbt och tryggt agerande från socialtjänsten behövas för att säkerställa fysisk trygghet – till exempel genom att den unga placeras utanför hemmet. Utöver fysiskt skydd kan den unga behöva hjälp att hantera en beroenderelation till den som utövar våldet, som kan vara en partner, och som inte sällan kombinerar värme med kontroll, skuld och manipulation. I sådana fall kan den ungas lojalitet med förövaren vara stark, vilket kräver varsamhet och tålamod i det professionella bemötandet.
Praktiskt stöd kan även innebära hjälp med ekonomi, skola, fritid och sociala relationer. Unga som varit utsatta för sexuellt våld eller utnyttjande mot ersättning kan ha haft avbrott i sin skolgång eller isolerat sig från kompisar. Den som har utövat våldet kan gå på samma skola eller befinna sig i den ungas närmiljö vilket den unga också kan behöva stöd i att hantera. Andra lever i en svår familjesituation eller saknar ett tryggt nätverk. För att återuppbygga ett fungerande vardagsliv kan det finnas behov av långsiktigt stöd, i vissa fall från flera samhällsaktörer där socialtjänsten ofta behöver verka för en samverkan.
Tidigt stöd gör skillnad
Tidiga insatser kan förebygga fortsatt utsatthet och mer allvarliga övergrepp. Det kan handla om samtalsstöd från exempelvis ungdomsmottagningen eller socialtjänsten. Om situationen inte upptäcks i tid kan utsattheten förvärras och leda till mer komplexa behov som kräver omfattande stödinsatser.
Psykologiskt och emotionellt stöd
Ett av de mest grundläggande behoven hos utsatta ungdomar är att bli lyssnade på – utan att bli ifrågasatta, misstänkliggjorda eller pressade. Många har aldrig tidigare berättat om vad de varit med om, och det kan finnas en stark rädsla för att inte bli trodd eller för att förstöra relationer med närstående. Att mötas med respekt, trygghet och tålamod är därför avgörande. Den unga behöver stöd i att förstå och bearbeta det som har hänt. Det kan röra sig om känslor av att ha varit medskyldig, särskilt om det funnits en ersättning inblandad eller om den unga själv sökt kontakt med den som utsatt dem. Det är viktigt att tydligt markera att ansvaret alltid ligger hos den som förmått den unga till sexuella handlingar, och att den unga aldrig har skuld för det som skett.
Emotionellt stöd handlar också om att hjälpa den unga att hantera känslorna kopplade till övergreppet. Det kan handla om ångest, depression, overklighetskänslor, sömnsvårigheter och självskadebeteende. Många beskriver svårigheter med tillit, självkänsla och att sätta gränser i relationer. I vissa fall finns det behov av behandlingsinsatser från barn- och ungdomspsykiatri (BUP) eller andra specialiserade mottagningar.
Stöd i att förstå och bryta destruktiva mönster
En del unga har behov av mer omfattande stöd och ibland behandling. Den unga kan ha utvecklat strategier för att hantera svåra känslor – strategier som ibland innefattar ytterligare utsatthet. Exempelvis kan de återkommande söka sig till situationer där de utsätts för sexuellt våld eller blir utnyttjande sexuellt mot ersättning.
Stöd i att bryta utsattheten
De ungdomar som blivit utnyttjade sexuellt mot ersättning kan ha behov av att förstå att ersättningen kan ha fyllt olika funktioner – den kan innebära tillgång till pengar, mat eller boende, men också en känsla av kontroll, självständighet, bekräftelse eller att vara behövd. Vissa ungdomar beskriver det som ett sätt att känna något i en annars avstängd eller overklig tillvaro.
Det är viktigt att hjälpa den unga att se dessa mönster – inte som ett uttryck för skuld, utan för att betona att de har blivit utsatta för våld. Genom att synliggöra och validera erfarenheter kan man skapa förståelse och ge den unga möjligheten att bryta destruktiva spiraler.
Låga trösklar och tydlig information
Unga efterfrågar lättillgängligt stöd till exempel, tydlig information om vilket stöd som erbjuds och låg tröskel för kontakt. Organisationer som kommer i kontakt med utsatta unga betonar vikten av att socialtjänsten är synlig och förklarar vad den gör. När kontakt väl inleds, efterfrågas en varm, trygg och förutsägbar relation som bygger tillit.
Många ungdomar vet inte att det de utsatts för ofta är brottsligt. Det gäller särskilt vid sexuellt utnyttjande mot ersättning, där den unga kan ha upplevt att det varit ett eget val, eller där relationen kan ha beskrivits som "romantisk" av förövaren. Det är därför viktigt att ge tydlig information om den ungas rättigheter – att det krävs samtycke för att ha sex med någon, att det inte är lagligt att ha sex med någon under 15 år och att det är olagligt att ge ersättning för sex.
Unga behöver också få veta att det finns hjälp att få, och var den hjälpen finns. Informationen behöver vara tillgänglig i verksamheter där ungdomar vistas, såsom skolor, fritidsgårdar, vårdinrättningar och ungdomsmottagningar.
Läs mer på sidan Relevanta aktörer inom det här temat
Tillgång till hälso- och sjukvård
Unga som utsatts för sexuellt våld kan även ha behov av hälso- och sjukvård. Det kan handla om fysiska skador, behov av gynekologisk eller annan kroppsundersökning, provtagning för graviditet eller sexuellt överförbara infektioner. Det kan även handla om behov av behandling vid krisreaktioner och trauman efter sexuellt våld.
Stöd till föräldrar
Föräldrar, släktingar, vänner och andra närstående vuxna och jämnåriga kan ha stor betydelse för unga som utsatts för våld eller sexuellt våld, och ett välfungerande socialt nätverk kan utgöra ett viktigt stöd.
Även föräldrar kan behöva stöd och hjälp för att förstå och hantera sitt barns reaktioner för att de ska stärkas i att bli en trygghet i vardagen och bidra till stödet. Föräldrastöd kan till exempel handla om att ge information om traumareaktioner, stärka föräldrarnas förmåga att lyssna och stötta, eller hjälpa dem att hantera egna känslor av skuld, oro eller otillräcklighet. Föräldrastöd kan även skapa en gemensam förståelse mellan barn och förälder som främjar trygghet och tillit.
När hemmiljön utgör en riskfaktor
Samtidigt kan socialtjänsten behöva vara uppmärksam på situationer där föräldrarna eller hemmiljön utgör en del av problematiken. Det gäller till exempel när det förekommer våld mellan föräldrarna, skadligt bruk eller beroende, psykisk ohälsa, kriminalitet eller andra former av social utsatthet. I sådana fall kan hemmiljön förstärka den ungas otrygghet, och det finns risk att föräldrarna inte förmår ta den ungas perspektiv eller ge tillräckligt skydd. I dessa fall behöver fokus i stället ligga på den ungas behov av trygghet, skydd och egen bearbetning, detta gäller särskilt i de fall där någon i familjen har varit delaktig i övergreppen.
Vård och behandling utanför hemmet
Unga som har utsatts för sexuellt våld eller utnyttjats sexuellt mot ersättning kan vara i behov av vård och stöd utanför hemmet, exempelvis i ett familjehem eller HVB. Placering kan ske på frivillig väg enligt socialtjänstlagen (2025:400) SoL. Om samtycke saknas kan vård istället beslutas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.
Anmälan till polisen
Om socialtjänsten har en misstanke om att ett barn har blivit utsatt för exempelvis ett sexualbrott i sjätte kapitlet brottsbalken bör en polisanmälan skyndsamt göras, såvida det inte strider mot barnets bästa. För unga personer över 18 år finns det ingen motsvarande rekommendation. Det finns dock sekretessbrytande bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som medger att socialtjänsten under vissa förutsättningar kan lämna vidare uppgifter till åklagare och polis när det gäller misstanke om begångna brott samt när det gäller att förebygga eller ingripa mot brott.
Läs mer om polisanmälan i Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänsten
Samverkan med andra aktörer
Unga som har varit utsatta för sexuellt våld och sexuellt utnyttjande mot ersättning kan ha sammansatta behov och behöva stöd från flera olika verksamheter. Socialtjänsten kan därför behöva samverka med flera olika aktörer till exempel ungdomsmottagningar, BUP, elevhälsa, polisen, stödverksamheter för brottsoffer eller en Mika-mottagning i kommunen, det vill säga en mottagning som är specialiserad på sexuell utsatthet.
Läs mer om olika aktörer på sidan Relevanta aktörer i det här temat
När olika aktörer planerar att samverka kan samtycke behövas för att utbyta uppgifter. Ibland kan dock uppgifter utbytas trots att samtycke inte finns, om det finns sekretessbrytande bestämmelser som medger ett utbyte.
Läs mer om samverkan och sekretessbrytande bestämmelser
Utreda barn och unga – handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen
Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen
Samrådsgrupper och Barnahus
När det finns misstankar om att en ung person har utsatts för brott behöver ofta olika myndigheter samverka. I många kommuner finns samrådsgrupper som består av representanter för polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Så kallade Barnahus finns också i många kommuner. Där kan socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatrin samverka på en och samma plats kring unga som varit utsatta för brott. Syftet med samråd och barnahus är att samla aktörerna på ett ställe för att ge utsatta för brott ett barnanpassat, tryggt och samordnat stöd och utredning, där den unga slipper upprepa traumatiska berättelser. Denna typ av samrådsformer fråntar inte respektive aktörs ansvar.