Om utreseförbud för barn

Ett utreseförbud innebär att ett barn under 18 år hindras från att föras utomlands eller lämna Sverige, bland annat genom att barnets pass spärras eller återkallas. Utreseförbudet syftar till att skydda barnet från att utsättas för förhållanden som kan skada barnets hälsa eller utveckling under en vistelse utomlands.

Vad är utreseförbud?

Ett utreseförbud innebär att ett barn under 18 år hindras från att föras utomlands eller lämna Sverige, bland annat genom att barnets pass spärras och återkallas.

Reglerna om utreseförbud finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Varför finns utreseförbud?

Utreseförbudet syftar till att skydda ett barn från att utsättas för förhållanden som kan skada barnets hälsa eller utveckling under en vistelse utomlands. Reglerna finns för att förebygga att barn förs utomlands eftersom svenska myndigheter har begränsade möjligheter att hjälpa ett barn som far illa under utlandsvistelsen.

Ett utreseförbud kan användas för att skydda ett barn från till exempel omvändelseförsök, uppfostringsresor, undanhållanden från sociala myndigheter, vissa undanhållanden från en vårdnadshavare, resor till terroristorganisationer och konfliktområden samt könsstympning av flickor. Utreseförbudet kan också användas om ett barn riskerar att föras utomlands eller lämna Sverige för att giftas bort.

När används utreseförbud?

Ett utreseförbud ska användas om det finns en påtaglig risk för att ett barn under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige och att barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som motsvarar de grunder som kan leda till vård enligt LVU. Utreseförbud kan beslutas för både svenska och utländska medborgare.

De omständigheter som kan ligga till grund för ett beslut om utreseförbud är   

  • fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i boendemiljön, eller
  • eget missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.
  • Ett utreseförbud ska också meddelas om det finns en påtaglig risk för att den unge förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse.

Vilka kriterier krävs för utreseförbud?

Kriterierna för utreseförbud är desamma som kriterierna för vård enligt LVU. Det ska finnas en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling ska skadas. Till skillnad från beslut om vård enligt LVU ska bedömningen för ett beslut om utreseförbud avse riskerna under utlandsvistelsen.

Det finns inget krav på att det som barnet kan komma att utsättas för, eller utsätta sig själv för, är straffbart utomlands. Det är risken för barnets hälsa eller utveckling som är avgörande för om utreseförbud ska meddelas. Ett beslut om utreseförbud kan fattas oberoende av om det finns samtycke från vårdnadshavare eller, när barnet har fyllt 15 år, från barnet själv. Utreseförbud kan beslutas även om barnet själv medverkar till resan.

Det behöver finnas konkreta uppgifter som talar för en risk för skada på barnets hälsa eller utveckling vid en utlandsvistelse. Uppgifterna som ligger till grund för ett utreseförbud kan komma från barnet självt eller från barnets familj, släkt eller bekanta. Det kan även röra sig om uppgifter från förskola, skola, hälso- och sjukvård eller frivilligorganisationer dit barnet eller någon annan har lämnat uppgifter. Uppgifter som kan ge stöd för att det finns en påtaglig risk kan t.ex. vara att det tidigare uppmärksammats att barnet lever under hedersrelaterat våld och förtryck och att det kommer fram uppgifter om en förestående resa med oklart syfte. Alternativt att barnet uttrycker oro över en förestående resa även om hedersförtryck inte uppmärksammats tidigare. Andra omständigheter som kan tala för att risken är konkret är att föräldrar har fått vetskap om att barnet har en sexualitet eller ett sexuellt uttryck som avviker från de normer som gäller i familjen och då snabbt planerar en utlandsresa. En helhetsbedömning behöver göras i varje enskilt fall av de uppgifter som kommit fram.

Relationen mellan LVU och utreseförbud

Utreseförbud och vård enligt LVU kan komplettera varandra. Det krävs dock inte att förutsättningarna för vård enligt LVU är uppfyllda för att beslut om utreseförbud ska kunna fattas. Utreseförbud kan alltså meddelas både när förutsättningarna för vård enligt LVU är uppfyllda, och när de inte är det. Ett exempel på när ett utreseförbud skulle kunna vara aktuellt, trots att förutsättningarna för LVU inte är uppfyllda, är om barnet är placerat utanför hemmet med stöd av SoL, men det finns en risk att barnet i samband med ett planerat umgänge förs bort till föräldrarnas hemland för att giftas bort. 

Besluta om utreseförbud

Socialtjänsten ansöker om utreseförbud hos förvaltningsrätten, som fattar beslutet. Socialtjänstens utredning utgör grund för ansökan. Ansökan ska innehålla en redogörelse för barnets förhållanden, de omständigheter som utgör grund för att barnet behöver skyddas genom ett utreseförbud, tidigare vidtagna åtgärder, hur relevant information lämnats till barnet, vilket slags relevant information som lämnats och barnets inställning.

Om situationen är brådskande och barnet riskerar att lämna Sverige innan domstolen hinner fatta ett beslut, kan socialtjänsten besluta om ett tillfälligt utreseförbud. Socialtjänstens beslut ska fastställas av förvaltningsrätten. Om förvaltningsrätten fastställer beslutet behöver socialtjänsten ansöka om ett utreseförbud inom fyra veckor.

Om barnet kan ha lämnat Sverige

Om det är osäkert om barnet fortfarande befinner sig i Sverige och förutsättningarna i övrigt är uppfyllda kan det vara aktuellt att ansöka om ett utreseförbud. Om socialtjänsten vet att barnet redan har lämnat Sverige kan däremot beslut om utreseförbud inte fattas. I sådana fall kan andra åtgärder behöva vidtas till skydd för barnet. I många fall kan socialtjänsten behöva samverka med Utrikesdepartementet (UD), som under vissa förutsättningar kan bistå i samarbete med andra länder när ett barn har lämnat Sverige. Kontakt med UD, enheten för konsulära och civilrättsliga ärenden, kan tas via telefonnummer 08-405 10 00 (växel) eller via e-post ud.kc@gov.se. Vid akuta situationer utanför arbetstid kan UD-jouren nås på telefonnummer 08-405 50 05.

Socialtjänsten kan också behöva kontakta polisen, till exempel för att undersöka möjligheter till efterlysning av barnet och för att göra en polisanmälan om det finns misstanke om brott.

Informera polisen

När ett beslut om utreseförbud eller tillfälligt utreseförbud har fattats ska socialtjänsten eller domstolen genast skicka en kopia av beslutet till Polismyndigheten, så att polisen kan spärra och återkalla barnets svenska pass. Polisen registrerar även en nationell efterlysning på barnet samt en förebyggande efterlysning i Schengens informationssystem (SIS).

En kopia av beslutet skickas till polisen via e-post till registrator.kansli@polisen.se eller via fax till 010-56 344 44. Ange ”Utreseförbud barn” i ämnesraden på mejlet/faxet. Det kan vara värdefullt att behov av efterlysning påtalas när polisen informeras.

Polisen ska också informeras när socialtjänsten beslutar att ett utreseförbud eller tillfälligt utreseförbud ska upphöra. Ett nytt svenskt pass kan inte utfärdas så länge utreseförbudet gäller.

Polisen kan göra en förebyggande efterlysning

För att hindra ett barn som har fått beslut om utreseförbud från att resa kan polisen registrera en efterlysning i förebyggande syfte, oavsett om barnet har ett svenskt pass, nationellt id-kort eller en utländsk resehandling.

Dubbla pass eller nationellt ID-kort

Socialtjänstens beslut om utreseförbud utgör inte grund för att återkalla ett nationellt ID-kort för ett barn. Om barnet har ett utländskt pass kan inte heller detta spärras eller återkallas. Om socialtjänsten vet eller tror att barnet har ett nationellt ID-kort eller ett utländskt pass kan det vara bra att informera polisen om det i samband med informationen om beslutet om utreseförbud

Omprövning och upphävande av utreseförbud

Socialtjänsten behöver inom sex månader från beslutet pröva om utreseförbudet ska upphöra. Därefter ska beslutet omprövas fortlöpande inom sex månader från den senaste prövningen.

Om det inte längre finns skäl för ett utreseförbud behöver socialtjänsten besluta att utreseförbudet ska upphöra. Utreseförbudet upphör vidare senast när barnet fyller 18 år. Information att utreseförbudet har upphört ska skickas till polisen.

En kopia av beslutet skickas till polisen via e-post till registrator.kansli@polisen.se eller via fax till 010-56 344 44. Ange ”Utreseförbud barn” i ämnesraden på mejlet/faxet.

Går det att överklaga ett utreseförbud?

Förvaltningsrättens beslut om utreseförbud går att överklaga. Även socialtjänstens beslut om fortsatt utreseförbud går att överklaga. Däremot går det inte att överklaga socialtjänstens beslut om tillfälligt utreseförbud.

Undantag till resa

Socialtjänsten får besluta om ett tillfälligt undantag från ett utreseförbud för en viss resa, till exempel en skolresa eller en semesterresa med familjehemmet. Ett undantag får bara ges om det inte finns någon risk för att barnet förs utomlands eller lämnar Sverige eller under resan förs eller beger sig till ett land där barnet drabbas av eller utsätter sig själv för sådana förhållanden som föranlett utreseförbudet. Om beslut om ett tillfälligt undantag fattas behöver socialtjänsten informera polisen om detta. Om undantag beslutas kan ett provisoriskt pass utfärdas för barnet.

Socialtjänstens beslut om tillfälligt undantag från ett utreseförbud kan överklagas.

Att föra ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud är straffbart

Att föra ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud eller ett tillfälligt utreseförbud är straffbart och den som för ut ett barn kan dömas till fängelse i högst två år. Även försök till överträdelse av ett utreseförbud är straffbart.

Polisanmälan

De omständigheter som ligger till grund för ett utreseförbud kan utgöra grund för misstanke om förstadier till andra brott. Socialtjänsten bör skyndsamt polisanmäla misstanke om brott mot barn enligt 3, 4 eller 6 kap. BrB och brott enligt lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor, om det inte strider mot barnets bästa. Om det är oklart om en polisanmälan ska göras, bör polis eller åklagare konsulteras.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!