Vad är e-hälsa?

E-hälsa handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa i samhället. Arbetet är inriktat på att skapa förbättringar för individ, vård- och omsorgspersonal samt beslutsfattare.

Inom vård- och omsorgssektorn är en välfungerande informationsförsörjning mellan olika nivåer och aktörer helt avgörande. Sammanhållna och användbara it-stöd säkerställer koordinerade insatser inom hela vård- och omsorgssektorn. Den gör också att informationen kan presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt.

Hälsa är destamma som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.

Vision e-hälsa 2025

Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram en gemensam vision för e-hälsoarbetet fram till 2025 – Vision e-hälsa 2025. Visionen bygger på att en ökad digitalisering ger användbara verksamhetsstöd för att säkra en socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård av god kvalitet.

För att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter är det framförallt insatser inom tre nyckelområden som lyfts fram i Vision e-hälsa 2025:

  • Regelverk
  • Enhetligare begreppsanvändning
  • Standarder

Socialstyrelsen bidrar som ordförande och med gemensam informationsstruktur som myndigheten förvaltar och vidareutvecklar i insatsområdet Enhetligare begreppsanvändning. Myndigheten deltar också aktivt i övriga insatsområden samt i det övergripande området uppföljning.

Förbättringar för individ, vård- och omsorgspersonal samt beslutsfattare

E-hälsa handlar om hur vården och omsorgen som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av:

  • verktyg som utgår från individens behov
  • administrativa stöd för att benämna, mäta och följa upp samma typ av information
  • e-tjänster som förenklar för både individer och professionen.

Arbetet inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Nytta för individen

Individen behöver i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg. Han eller hon behöver även kunna komma åt dokumentationen från sina insatser och behandlingar. För att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar behöver individen dessutom erbjudas vård och omsorg utifrån sitt individuella behov och e-tjänster där det är möjligt.

Nytta för vård- och omsorgspersonal

Vård- och omsorgspersonal behöver kunna arbeta med strukturerad och ändamålsenlig dokumentation för att få tillgång till välfungerande och samverkande beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information behöver finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar, och för uppföljningar.

Nytta för beslutsfattare

Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet. De behöver även få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning behöver ha enkel tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens integritet.

Strukturerad, användbar och säker informationshantering

E-hälsa innebär insatser för att med hjälp av informationssystem och e-tjänster skapa och utveckla en strukturerad, användbar och säker informationshantering inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, till nytta för individer, professioner och beslutsfattare. En strukturerad, ändamålsenlig och säker informationshantering kan förbättra såväl patient- och brukarsäkerheten som kvaliteten i dessa verksamheter.

Strukturerad informationshantering innebär att olika professioner och verksamheter i vård och omsorg använder gemensamma klassifikationer, begrepp och termer så långt det är möjligt. Strukturerad dokumentation ger möjlighet att samla in lokal och nationell statistik, och att följa verksamheten.

Ändamålsenlighet handlar om att informationen ska vara tillgänglig på ett enkelt sätt och att det ska gå att lita på att den är korrekt. Det handlar om att informationshanteringen ska fungera i praktiken för professionerna i deras dagliga arbete.

Säkerhet syftar både på rätt tillgång till korrekt information och på skyddet för individens integritet. Rätt information i rätt tid för rätt användare är avgörande för professionernas möjligheter att göra ett bra arbete med hög kvalitet. Skyddet för den enskildes integritet måste samtidigt vara starkt. Personuppgifter måste skyddas mot obehörig åtkomst.

Interoperabilitet – förmågan att samverka

En grundläggande förutsättning för digital samverkan är förmågan att samverka, så kallad interoperabilitet.

Interoperabilitet handlar om förmågan hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att följa överenskomna regler.

Fyra perspektiv

För att kunna täcka in olika aspekter delas förmågan att samverka upp i fyra olika perspektiv: juridisk, organisatorisk, semantisk och teknisk interoperabilitet. Dessa perspektiv ingår i sin tur i ett omgivande politiskt sammanhang.

Juridisk interoperabilitet – rättsliga delarna i samarbetet

Inom den juridiska interoperabiliteten finns de rättsliga delarna som styr samarbetet och informationsutbytet inom vård och omsorg. Här finns riksdagens lagstiftning, regeringens förordningar och myndigheternas föreskrifter och tillsynsuppdrag. De styr informationsutbytet mellan de olika aktörerna.

Läs mer om kopplingen mellan juridik och dokumentation, Juridiskt stöd för dokumentation hos Socialstyrelsen

Organisatorisk interoperabilitet – driva samverkan

Organisatorisk interoperabilitet innebär att de verksamheter som arbetar inom samma politiska kontext (till exempel vård och omsorg) och har gemensamma mål, kan samordna och koordinera sina processer. En utgångspunkt för detta kan vara en gemensam allmänbeskrivning av verksamheten.

Ett verktyg för detta är SOSFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, som syftar till att verksamheterna ska erbjuda likvärda insatser, oavsett aktör.

Semantisk interoperabilitet – förmågan att förstå varandra

Semantisk interoperabilitet handlar om att både människor och system ska förstå varandra, att mena och mäta samma sak. Det betyder att informationen som delas måste vara entydig och strukturerad på ett sätt, så att både sändare och mottagare har en gemensam förståelse av sammanhang och innehåll. Dessutom ska informationen återanvändas, hittas och delas av personal inom socialtjänst.

Informationen ska följa brukaren oberoende av insats och verksamhet. Dessutom kan informationen användas för uppföljning och för att jämföra kvalitet på lokal, regional och nationell nivå.

Teknisk interoperabilitet – bygga och möjliggöra

Teknisk interoperabilitet handlar om den tekniska infrastrukturen och om standarder för att överföra information mellan system. Det ger möjlighet att digitalt utbyta information, till exempel via e-tjänster eller appar, på ett säkert sätt med överenskomna regler. Exempel på teknisk infrastruktur är bredband, och mobilnätet och mjukvara som möjliggör e-tjänster.

AI för socialtjänsten

Webbplatsen AI för socialtjänsten innehåller material om artificiell intelligens (AI). Läs berättelser från kommuner som redan börjat utforska AI-lösningar. Hitta användbara länkar till stöd, verktyg, nätverk, forskning och fördjupning. Informationen är särskilt framtagen för dig som arbetar med verksamhetsutveckling, digitalisering och innovation inom socialtjänsten. Den är till för dig som vill höja din kunskap innan du undersöker möjligheterna att använda AI i din verksamhet. Webbplatsen är resultatet av ett samarbete mellan Digg, E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen.

AI för socialtjänsten – Digg

Verktygslåda för dig som ska införa Nationella läkemedelslistan

Nationella läkemedelslistan innebär både tekniska, juridiska och verksamhetsmässiga förändringar. I E-hälsomyndighetens verktygslåda finns informationsmaterial och länkar för dig som ska införa Nationella läkemedelslistan i vård- eller apoteksverksamhet.

Kunskapsstöd för e‑hälsa

E-hälsomyndighetens söktjänst vänder sig till dig som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst. Här hittar du aktuella nationella kunskapsstöd inom e-hälsoområdet som kan främja verksamhetsutveckling och bidra till ökad användning av digitala lösningar.

NGS-tjänsten

NGS-tjänsten är en kvalitetssäkrad katalog med uppgifter om e‑hälsospecifikationer. I NGS-tjänsten kan du som arbetar med informationsutbyte inom hälso- och sjukvård och socialtjänst hitta och dela uppgifter om e‑hälsospecifikationer. E‑hälsospecifikationer av nationellt intresse kan genomgå en kvalitetssäkringsprocess och få status som nationell och gemensam e‑hälsospecifikation (NGS).

""

Lyssna på podd om välfärdsteknik och personer med nedsatt beslutsförmåga

Vad är välfärdsteknik och hur kan det användas i vården och omsorgen för personer med nedsatt beslutsförmåga? På djupet är en podd från Socialstyrelsen. Lyssna avsnitt #4 på Socialstyrelsens experter Sara Lundgren och Anders Bergh.

Juridiskt stöd för dokumentation

Behöver du veta mer om regelverket för informationshantering och dokumentation inom e-hälsa? Sök information i Juridiskt stöd för dokumentation. Stödet vänder sig till dig som arbetar i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Vägledning för digital samverkan, E-delegationen, 2015.
Nationell e-hälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, Socialdepartementet, 2010.
Nästa fas i e-hälsoarbetet, SOU 2015:32, Regeringskansliet, 2015.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.