Det förebyggande arbetet behöver börja innan problemen blir så stora att äldreomsorg krävs. Nu får kommunerna stöd i hur de kan nå fler seniorer, skapa motivation till hälsosamma vanor och bygga verksamheter tillsammans med vården och civilsamhället.
I Sverige är omkring 2,3 miljoner människor 65 år eller äldre. Av dem är cirka 690 000 personer 80 år eller äldre – och andelen över 80 år väntas öka de kommande åren.
Samtidigt ökar risken för flera hälsoproblem med åldern. Men utvecklingen behöver inte bara gå åt ett håll. Risken att drabbas av demens vid 85 års ålder är i dag lägre än för tidigare generationer. En del av förklaringen kan vara bättre behandling av bland annat högt blodtryck men även ett ökat fokus på livsstilsfaktorer som faktiskt kan påverkas.
Det är bakgrunden till Socialstyrelsens stöd för kommunernas hälsofrämjande arbete för seniorer.
Många riskerar att inte nås
En av de stora frågorna är inte bara vad kommunerna erbjuder – utan vilka som faktiskt kommer dit. Personer som redan är aktiva och välinformerade kan vara lätta att nå. Svårare kan det vara att nå äldre som är ensamma, har begränsade sociala kontakter eller har annan kulturell bakgrund.
Därför behöver kommunerna använda flera vägar in. Primärvården, kommunens egna verksamheter, föreningar, bibliotek, träffpunkter, anhöriga och vänner kan alla vara viktiga länkar. Civilsamhället kan dessutom bidra med praktiskt stöd, exempelvis ledsagning och transporter.
– Förändringar behöver utgå från den enskildes egna förutsättningar och motivation. Det handlar inte om att presentera färdiga lösningar, utan om att ge senioren möjlighet att själv formulera vad som är meningsfullt och genomförbart, säger Stefan Brené, utredare på Socialstyrelsen.
Från färdiga aktiviteter till delaktighet
Rapporten betonar att senioren själv behöver vara delaktig i att formulera vilka förändringar som är möjliga och meningsfulla. Målet är inte att lägga fram en färdig lösning, utan att skapa förutsättningar för hållbara förändringar i vardagen.
Det kan handla om fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor, social gemenskap eller kognitiv träning. Den så kallade FINGER-modellen kan vara en möjlig inspirationskälla, där hälsosam kost, fysisk aktivitet, sociala aktiviteter, kognitiv träning samt uppföljning av medicinska värden ingår.
Men någon universallösning finns inte.
Kommunerna har dessutom olika geografiska, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Därför behöver arbetet utformas lokalt – och tillsammans med de seniorer som verksamheten är till för.
Fyra delar är avgörande
Socialstyrelsen pekar ut fyra delar som behöver hänga ihop. Dels hitta äldre personer tidigare, se över hur samarbetet mellan vård, tandvård och civilsamhälle fungerar, erbjuda rätt aktiviteter som anpassas efter lokala behov och en utvärdering av vilka förändringar som åstadkommits.
– För kommunerna blir uppgiften därmed större än att starta ännu en aktivitet. Det handlar om att bygga strukturer som gör det möjligt för fler seniorer att upptäcka och delta i hälsofrämjande insatser – innan behovet av äldreomsorg har uppstått, säger Stefan Brené.
Om hälsofrämjande arbete för seniorer
Fakta om Socialstyrelsens stöd för hälsofrämjande arbete för seniorer
- Cirka 2,3 miljoner personer i Sverige är 65 år eller äldre.
- Cirka 690 000 är 80 år eller äldre.
- Enligt Lancetkommissionen 2024 kan 45 procent av risken att utveckla demens kopplas till 14 påverkbara riskfaktorer.
- Flera av riskfaktorerna är också kopplade till bland annat stroke och typ 2-diabetes.
- Stödet omfattar involvering av seniorer, organisation, aktiviteter och uppföljning.
- Arbetet ska anpassas efter lokala förutsättningar samt seniorernas behov och önskemål.
- Samverkan mellan kommun, hälso- och sjukvård, tandvård och civilsamhälle är central.