Ett barn som blivit till genom donation i Sverige har rätt att få information om sitt biologiska ursprung. Föräldrarna har ett ansvar för att berätta för barnet om att det har blivit till med hjälp av en donationsbehandling.
Om du har blivit till med hjälp av en donationsbehandling vid en svensk klinik från och med 1985, innebär rätten till information att du får ta del av uppgifter om donatorn som antecknats i en särskild journal på den klinik där behandlingen genomfördes.
Sedan 2019 kan du även få information om andra som blivit till genom behandling med könsceller från samma donator som dig. Denna information är bara tillgänglig om någon annan som blivit till med könsceller från samma donator som dig har valt att få sina uppgifter antecknade i den särskilda journalen. Om du blivit till med donation i Sverige före 1985, genom insemination i hemmet, eller i något annat land än Sverige, gäller inte samma regler.
Du är inte ensam
Du kanske vill veta hur andra i liknande situation som du tänker och känner? Då kan du exempelvis lyssna på två radioprogram där unga kvinnor som blivit till med spermiedonation berättar om hur de tänker om sitt ursprung och sin donator.
Min donatorpappa och jag
Cornelia blev till med hjälp av en spermadonator och har längtat efter att få träffa honom så länge hon kan minnas. Men hon kan inte vara säker på att han vill träffa henne.
Min donatorpappa och jag - program från Sveriges radio
Jag är ett burkbarn
Vem har du fått dina blåa ögon ifrån? Din bollkänsla och ditt dåliga morgonhumör? Hur mycket är arv och hur mycket är miljö? I Sverige har alla barn rätt att få veta sitt ursprung. Har man blivit till genom spermadonation kan man få namnet på sin donator när man fyller 18. Men hur viktig är han, mannen som donerade spermier i en burk för nästan 20 år sedan? Geraldine har fantiserat om vem hennes biologiska pappa är sedan hon var liten.
Jag är ett burkbarn - program Barnaministeriet Utbildningsradion (UR)
Internationella webbplatser med personliga berättelser
Det finns också flera internationella webbplatser där du kan hitta bra information och personliga berättelser från andra som blivit till med hjälp av en ägg eller spermier från en donator.
Texter och filmer är på engelska. Tänk på att regelverket vad gäller donationsbehandling i andra länder kan skilja sig från vad som gäller i Sverige.
Scandinavian Seed Siblings
Scandinavian Seed Siblings är ett nätverk som vänder sig främst till personer som blivit till med donationsbehandling i de nordiska länderna. Mycket av informationen är på svenska.
Donor Conception Network
Donor Conception Network är ett internationellt nätverk baserat i Storbritanninen som stödjer familjer som bildats med hjälp av donerade könsceller.
Om du vill prata med någon utomstående om din situation kan du vända dig till exempelvis skolkuratorn eller en ungdomsmottagning som finns på många håll i landet. Det finns också möjlighet för hela din familj att söka samtalsstöd hos kommunens familjerådgivning eller enheten för råd och stöd.
Victorian Assisted Reproduction Treatment Authority (VARTA)
VARTA är en australiensisk myndighet som utformar riktlinjer och stöd till donatorer och familjer som bildats med donationsbehandling.
Om du vill prata om din situation
Om du vill prata med någon utomstående om din situation kan du vända dig till exempelvis skolkuratorn eller en ungdomsmottagning som finns på många håll i landet. Det finns också möjlighet för hela din familj att söka samtalsstöd hos kommunens familjerådgivning eller enheten för råd och stöd.
Om donationen gjorts vid en svensk klinik från och med 1985
Enligt svensk lag har du rätt att få information om din donator, inklusive dennes identitet, när du har uppnått ”tillräcklig mognad”, vilket ofta tolkas som 18 år. Ibland kan man även bedöma att personer i övre tonåren har uppnått tillräcklig mognad.
Börja med att kontakta den klinik där dina föräldrar gjorde donationsbehandlingen. Om du inte vet var dina föräldrar fick behandlingen är socialnämnden där du bor skyldig att hjälpa dig att ta reda på detta.
Besök vid kliniken
Nästa steg är att du kommer på besök på kliniken där du vanligtvis får träffa en läkare och en kurator. Vid det här besöket kan du få ta del av information som finns i klinikens särskilda journal för donatorn, exempelvis hur gammal donatorn var vid donationen och vad hon/han studerade eller jobbade med. Ibland kan det finnas foton eller ett brev där donatorn berättar om sig själv. Om du vill kan du också få donatorns namn och personnummer.
Vid besöket på kliniken har du möjlighet att ställa frågor som handlar om att du blivit till med hjälp av donationsbehandling. Tänk på att rutinerna kan skilja sig åt mellan olika kliniker, så bli inte överraskad om din kontakt med kliniken avviker något från det du har läst eller hört.
Vad händer sen?
Hittills är det inte så många som har kontaktat klinikerna i Sverige för att få information om sin donator och de har haft olika önskemål om information. En del är nöjda med att bara få begränsad information om sin donator.
De flesta vill veta så mycket som möjligt av den information som kliniken har, inklusive vem donatorn är. Många säger vid besöket på kliniken att de tänker söka mer information om sin donator på internet. Flera har tagit kontakt med donatorn, ofta med ett vanligt brev.
Vad som händer sedan är väldigt individuellt. Ibland stannar det till exempel vid kontakt på Facebook eller att man träffas någon enstaka gång. I andra fall utvecklas en mer regelbunden kontakt.
Tänk på att donatorn inte har någon skyldighet att ha kontakt med barn från hans eller hennes donation. Om du tar kontakt med din donator är det därför bra att vara förberedd på att du kanske inte får något svar eller att svaret kan dröja. Erfarenheten är att de flesta får ett svar från sin donator.
Informaton och frågor kring kontakt med donatorn och andra med samma donator
Om donationen gjorts efter den 1 januari 2019
Sedan den 1 januari 2019 har du även möjlighet att få information om andra som blivit till genom donation av könsceller från samma donator som dig. Det krävs att den som blivit till genom donation av könsceller från samma donator som dig har valt att få uppgifter om sig antecknade i den särskilda journalen.
Om donationen gjorts på annat sätt
När donationsbehandlingen har skett utanför Sverige (eller före 1985 i Sverige) är donatorn ofta helt anonym och då har varken du eller dina föräldrar rätt att få reda på vem donatorn är. I vissa fall kan du eller dina föräldrar få reda på identifikationsnumret för din donator från kliniken eller spermabanken. Med hjälp av detta nummer kan du försöka få kontakt med andra som kan ha blivit till med hjälp av din donator, och som man kan säga är dina genetiska halvsyskon.
Det finns internationella nätverk som hjälper till med att förmedla sådana kontakter.
Mer information hos Donor Sibling Registry
När ett barn blivit till genom en inseminationsbehandling som inte utförts på klinik, exempelvis genom en insemination i hemmet, vet den som bär barnet i de flesta fall vem donatorn är.
Det förekommer dock också att inseminationer genomförs utom ramen för en klinik, med spermier från anonyma donatorer som köpts från kliniker utanför Sverige. Då uppstår en liknande situation som beskrivs i ovanstående stycke.
Föreläsning om ägg- och spermadonation
Är det viktigt att känna till sitt genetiska ursprung? En föreläsning från Umeå universitet om betydelsen av öppenhet kring donationer, för både individen och familjen.
Filmad föreläsning om ägg- och spermadonation - Umeå Universitet
Svenska statliga kliniker som erbjudit donationsbehandling de senaste 30 åren
- Reproduktionscentrum - Akademiska Sjukhuset, Uppsala
- Till dig som vill veta ditt ursprung - Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
- Mottagning reproduktionsmedicin - Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
- Reproduktionsmottagning - Skånes Universitetssjukhus, Malmö
- Reproduktionsmedicinskt centrum - Kvinnokliniken US, Universitetssjukhuset i Linköping
- Fertilitetsenheten - Universitetssjukhuset i Örebro