Om du vill veta mer om ditt ursprung

Ett barn som blivit till genom donation i Sverige har rätt att få information om sitt biologiska ursprung. Föräldrarna har ett ansvar för att berätta för barnet om att det har blivit till med hjälp av en donationsbehandling.

Om du har blivit till med hjälp av en donationsbehandling vid en svensk klinik från och med 1985, innebär rätten till information att du får ta del av uppgifter om donatorn som antecknats i en särskild journal på den klinik där behandlingen genomfördes.

Sedan den 1 januari 2019 kan du även få information om andra som blivit till genom behandling med könsceller från samma donator som dig. Denna information är bara tillgänglig om någon annan som blivit till med könsceller från samma donator som dig har valt att få sina uppgifter antecknade i den särskilda journalen. Om du blivit till med donation i Sverige före 1985, genom insemination i hemmet, eller i något annat land än Sverige, gäller inte samma regler.

Du är inte ensam

Du kanske vill veta hur andra i liknande situation som du tänker och känner? Det finns flera webbplatser där du kan hitta bra information och personliga berättelser från andra som blivit till med hjälp av en donator. 

• Scandinavian Seed Siblings är ett nätverk som vänder sig främst till personer som blivit till med donationsbehandling i de nordiska länderna och mycket av informationen på deras webbplats är på svenska.
• Donor Sibling Registry och Donor Conception Network är internationella nätverk så texter och filmer är på engelska, och detsamma gäller för den australiensiska myndigheten VARTA. Tänk på att regelverket vad gäller donationsbehandling i andra länder kan skilja sig från vad som gäller i Sverige.

Om du vill prata med någon utomstående om din situation kan du vända dig till exempelvis skolkuratorn eller en ungdomsmottagning som finns på många håll i landet. Det finns också möjlighet för hela din familj att söka samtalsstöd hos kommunens familjerådgivning eller enheten för råd och stöd.

Om donationen gjorts vid en svensk klinik från och med 1985

Enligt svensk lag har du rätt att få information om din donator, inklusive dennes identitet, när du har uppnått ”tillräcklig mognad”, vilket ofta tolkas som 18 år. Ibland kan man även bedöma att personer i övre tonåren har uppnått tillräcklig mognad.

Börja med att kontakta den klinik där dina föräldrar gjorde donationsbehandlingen. Om du inte vet var dina föräldrar fick behandlingen är socialnämnden där du bor skyldig att hjälpa dig att ta reda på detta.

Besöka kliniken

Nästa steg är att du kommer på besök på kliniken där du vanligtvis får träffa en läkare och en kurator. Vid det här besöket kan du få ta del av information som finns i klinikens särskilda journal för donatorn, exempelvis hur gammal donatorn var vid donationen och vad hon/han studerade eller jobbade med. Ibland kan det finnas foton eller ett brev där donatorn berättar om sig själv. Om du vill kan du också få donatorns namn och personnummer.

Vid besöket på kliniken har du möjlighet att ställa frågor som handlar om att du blivit till med hjälp av donationsbehandling. Tänk på att rutinerna kan skilja sig åt mellan olika kliniker, så bli inte överraskad om din kontakt med kliniken avviker något från det du har läst eller hört.

Vad händer sen?

Hittills är det ganska få personer som har kontaktat klinikerna i Sverige för att få information om sin donator och de har haft olika önskemål om information. En del är nöjda med att bara få begränsad information om sin donator. Men de flesta vill veta så mycket som möjligt av den information som kliniken har, inklusive vem donatorn är. Många säger vid besöket på kliniken att de tänker söka mer information om sin donator på internet. Flera har tagit kontakt med donatorn, ofta med ett vanligt brev.

Vad som händer sedan är väldigt individuellt. Ibland stannar det till exempel vid kontakt på Facebook eller att man träffas någon enstaka gång. I andra fall utvecklas en mer regelbunden kontakt. Tänk på att donatorn inte har någon skyldighet att ha kontakt med barn från hans eller hennes donation. Om du tar kontakt med din donator är det därför bra att vara förberedd på att du kanske inte får något svar eller att svaret kan dröja. Erfarenheten är att de flesta får ett svar från sin donator.

Om donationen gjorts efter den 1 januari 2019

Sedan den 1 januari 2019 har du även möjlighet att få information om andra som blivit till genom donation av könsceller från samma donator som dig. Det krävs att den som blivit till genom donation av könsceller från samma donator som dig har valt att få uppgifter om sig antecknade i den särskilda journalen.

Om donationen gjorts på annat sätt

När donationsbehandlingen har skett utanför Sverige (eller före 1985 i Sverige) är donatorn ofta helt anonym och då har varken du eller dina föräldrar rätt att få reda på vem donatorn är. I vissa fall kan du eller dina föräldrar få reda på identifikationsnumret för din donator från kliniken eller spermabanken. Med hjälp av detta nummer kan du försöka få kontakt med andra som kan ha blivit till med hjälp av din donator, och som man kan säga är dina genetiska halvsyskon.

Det finns nätverk som hjälper till med att förmedla sådana kontakter, exempelvis:

Scandinavian Seed Siblings

Donor Sibling Registry

När ett barn blivit till genom en inseminationsbehandling som inte utförts på klinik, exempelvis genom en insemination i hemmet, vet den som bär barnet i de flesta fall vem donatorn är. Det förekommer dock också att inseminationer genomförs utom ramen för en klinik, med spermier från anonyma donatorer som köpts från kliniker utanför Sverige. Då uppstår en liknande situation som beskrivs i ovanstående stycke.

Svenska kliniker som erbjudit donationsbehandling under de senaste 30 åren

• Reproduktionscentrum, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
• Till dig som vill veta ditt ursprung, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
• Livio Fertilitetscentrum, Umeå
• Mottagning reproduktionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
• Reproduktionsmottagning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö
• Reproduktionsmedicinskt centrum, Kvinnokliniken US, Universitetssjukhuset i Linköping
• Fertilitetsenheten, Universitetssjukhuset i Örebro