Fakta och regelverk

I Sverige tillåts assisterad befruktning med donerade ägg, spermier och embryon. Här hittar du information om vad lagen säger när det gäller barnets rättigheter och villkoren för donatorn.

Mellan 1985 och 2020 föddes runt 6 500 barn med hjälp av spermiedonation och 1 300 barn med hjälp av äggdonation vid svenska kliniker. Efterfrågan på donationsbehandling har ökat i samband med att ensamstående kvinnor och kvinnor i samkönade par har fått tillgång till spermiedonation, så antalet barn som föds på detta sätt ökar hela tiden.

Enligt den senaste rapporten från Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (Q-IVF) som omfattar samtliga donationsbehandlingar som genomfördes på offentliga och privata kliniker i Sverige under 2021, resulterade dessa i totalt 1 165 barn.

Utöver det finns det många barn som har fötts efter donation utomlands (ofta med anonyma donatorer) och en del som fötts i privata arrangemang med kända spermiedonatorer. Det finns alltså ganska många familjer i Sverige som bildats med hjälp med av donationsbehandling, men alla omfattas inte av den svenska lagstiftningen.

Vad säger lagen?

I Sverige tillåts assisterad befruktning med donerade ägg, spermier samt behandling med ett embryodonation.

Spermiedonation var från början bara tillåten för heterosexuella par, men blev 2005 tillgänglig för kvinnor i samkönade relationer och 2016 även för ensamstående kvinnor.

Äggdonation blev tillåten år 2003 och 2019 blev också embryodonation och samtidig donation av både ägg och spermier tillåtet. Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige.

Barnet har rätt att få veta

Sverige var det första land i världen som förbjöd assisterad befruktning med anonyma spermiedonatorer. Den svenska lagstiftningen är i linje med Förenta Nationernas barnkonvention som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, bland annat barnets rätt att känna till sitt ursprung.

Ett barn som har tillkommit genom insemination eller befruktning utanför kroppen som har utförts med andra könsceller än föräldrarnas egna har rätt att av sina föräldrar få veta det. Föräldrarna ska så snart det är lämpligt upplysa barnet om att han eller hon har tillkommit genom en sådan behandling (det framgår av föräldrabalken sedan den 1 januari 2019).

Alla barn som blivit till genom donationsbehandling vid svenska kliniker sedan den 1 april 1985 har rätt att få veta sin donators identitet när de uppnått tillräcklig mognad.

Sedan 2019 har de även möjlighet att få information om andra personer som blivit till genom behandling med könsceller från samma donator. Det krävs att dessa andra personer har valt att få sina uppgifter antecknade i den särskilda journalen (enligt lagen 2006:351 om genetisk integritet).

Om du vill veta mer om ditt ursprung

Donatorn har inga rättigheter eller skyldigheter gentemot barnet

Kvinnor och män som donerar sina könsceller vid svenska kliniker har inga rättigheter eller skyldigheter gentemot barn som blir till med deras ägg eller spermier. Donatorn samtycker till att de donerade äggen eller spermierna får användas till befruktning.

Den ensamstående kvinna eller det par som donerar ett embryo samtycker till att embryot får föras in i en annan kvinnas kropp. För donatorn uppstår det därmed inte något moder- eller faderskap för de barn som kommer till genom donationen. Donatorn har heller inte rätt att få veta vilka barn som kommit till med hjälp av donationen och kan därmed inte kontakta vare sig barnen eller föräldrarna.

Partner samtycker till föräldraskapet

På motsvarande sätt samtycker partnern till en kvinna som genomgår en graviditet med donerade könsceller att han eller hon kommer att anses som förälder till barnet, med de rättigheter och skyldigheter som det innebär.

Hur många barn per donator?

Svenska kliniker följer riktlinjen att varje donator får ge upphov till barn i maximalt sex familjer i Sverige. Om en donators könsceller används för behandling även i andra länder kan det finnas fler familjer som fått barn med hjälp av samma donator.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Material från Socialstyrelsen

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.