När det gäller barn som inte fyllt 15 år och som begår brott vilar hela ansvaret för att vidta åtgärder på socialtjänsten. För unga mellan 15 och 20 år delas ansvaret mellan socialtjänst, polis, åklagare och domstol samt i vissa fall Kriminalvården.
Nya regler från 1 juli 2023 (pdf)
Begrepp barn och unga
Barn – Personer under 18 år.
Unga – Personer som har fyllt 18 år men inte 21 år.
Unga lagöverträdare – Personer som inte har fyllt 21 år som är misstänkta för brott eller dömda till påföljd på grund av brott.
Socialnämndens arbete med barn och unga som begår brott styrs till stor del av samma bestämmelser i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilda bestämmelser för vård av unga (LVU) som nämndens arbete med barn och unga generellt. Men nämnden har också särskilda uppgifter i arbetet med unga lagöverträdare enligt lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Exempel på dessa uppgifter är:
- Närvara vid polisförhör
- Begära utredning enligt 31 § LUL
- Skriva yttranden enligt 11 § LUL
- Fråga barn och unga om kontakt med medlingsverksamheten
- Ge insatser eller vård i samband med straffvarning
- Verkställa ungdomsvård och ungdomstjänst
- Ge stöd i samband med ungdomsövervakning
- Vara delaktig i planering av sluten ungdomsvård
Socialtjänstens ansvar och uppgifter hänger ihop med andra myndigheters roll i rättsprocessen. Med kunskap om detta blir det lättare att förklara för barnet eller den unge vad som kommer att hända och vad socialtjänsten gör.
Flödesschema som beskriver rättsväsendets och socialtjänstens uppgifter
Via länken ser du en översikt över socialnämndens och rättsväsendets uppgifter när barn mellan 15 och 17 år befinner sig i en rättsprocess. I flödesschemat finns sidhänvisningar till handboken Barn och unga som begår brott.
När ett barn eller en ung person är misstänkt för brott
När ett barn eller en ung person är misstänkt för ett brott har socialnämnden vissa specifika arbetsuppgifter. Dessa uppgifter ser olika ut beroende på hur gammal personen är. Några exempel på sådana uppgifter beskrivs i det följande.
Närvara vid polisförhör
Att en företrädare för socialtjänsten närvarar vid ett polisförhör kan vara ett stöd för barnet, samtidigt som socialtjänsten får information om brottet och omständigheterna kring detta. Huruvida socialtjänsten ska närvara beror på barnets ålder och anledningen till att förhöret hålls.
Barn under 15 år
Utgångspunkten är att företrädare för socialtjänsten ska närvara vid polisförhör när ett barn under 15 år misstänks för att ha begått ett brott. När det gäller allvarlig brottslighet eller i de fall som nämnden har begärt en utredning enligt 31 § LUL så ska en företrädare för socialnämnden närvara. I andra fall ska socialtjänsten närvara såvida det inte möter något hinder.
Barn 15–17 år
När det gäller barn 15–17 år ska företrädare för socialtjänsten närvara vid förhör om det är möjligt och om det kan ske utan men för utredningen. Detta gäller om barnet är misstänkt för ett brott som har fängelse i straffskalan.
Begära utredning enligt 31 § LUL
Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till någon påföljd. Därför får det inte inledas en förundersökning mot någon som är under 15 år. Polis och åklagare kan ändå i vissa fall utreda omständigheterna kring ett brott. Detta görs i en utredning enligt 31 § LUL. När det gäller vissa allvarliga brott, till exempel grov misshandel eller rån, är utgångspunkten att polis eller åklagare ska inleda en utredning enligt 31 § LUL. På begäran av socialnämnden får en utredning enligt 31 § LUL även inledas i andra fall. Socialnämnden ska begära en sådan utredning om de bedömer att utredningen kan antas ha betydelse för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser för barnet. Vid sin bedömning ska nämnden särskilt beakta om det är fråga om ett brott som innebär att barnet äventyrar sin hälsa eller utveckling eller om det är fråga om upprepad brottslighet.
En utredning av brottet enligt 31 § LUL kan bidra till att klarlägga vad som har hänt och skälen till varför det hände. Sådan information kan ibland vara en viktig del i en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL. Socialnämnden behöver därför i varje enskilt fall ta ställning till om det behövs en utredning enligt 31 § LUL eller inte.
Göra framställan om bevistalan
I vissa särskilt allvarliga fall kan det vara aktuellt att få prövat om ett barn under 15 år har begått ett brott. Det sker genom en så kallad bevistalan i domstol.
Framställan om att bevistalan ska väckas kan göras av socialnämnden eller barnets vårdnadshavare. Därefter beslutar åklagare om huruvida det ska begäras sådan prövning hos domstol. Bevistalan kan ge ett bättre underlag när socialnämnden ska avgöra behovet av insatser för barnet.
Skriva yttrande till domstol enligt 11 § LUL
Åklagaren eller undersökningsledaren ska i vissa fall inhämta ett yttrande från socialnämnden när ett barn misstänks för att ha begått ett brott innan hen fyllt 18 år. Yttrandet används som underlag när åklagaren fattar beslut i åtalsfrågan. Yttrandet kan påverka åklagarens inställning till om beslut om straffvarning är aktuellt. Om åtal väcks kan yttrandet användas som underlag för valet av påföljd. Ibland kan domstolen behöva inhämta ett yttrande om ett sådant saknas inför domstolsförhandlingen.
Enligt 11 § LUL ska vissa uppgifter finnas med i ett yttrande. Sådana uppgifter är till exempel en bedömning av om barnet eller den unge har ett särskilt behov av åtgärder som syftar till att motverka att hen utvecklas ogynnsamt. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (HSLF-FS 2019:30) om handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare bör ett yttrande dessutom innehålla vissa ytterligare uppgifter, som på vilket sätt de åtgärder som socialnämnden föreslår syftar till att motverka att barnet eller den unge utvecklas ogynnsamt. Ett yttrande kan därutöver innehålla uppgifter om att barnet eller den unge behöver tolk eller annat kommunikationsstöd.
Samtalskarta som stöd i möten
Socialstyrelsen har tagit fram en samtalskarta som kan användas som stöd i möten med barn 15–17 år och deras vårdnadshavare i samband med att socialtjänsten ska skriva ett yttrande.
Fråga om kontakt med medlingsverksamheten
Medling innebär att en gärningsperson och en målsägande möts inför en opartisk medlare för att tala om brottet och följderna av detta. Syftet med medlingen är att gärningspersonen får ökad insikt om brottets konsekvenser och att målsäganden ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Ett medlingsförfarande bygger på att både gärningsperson och målsägande medverkar frivilligt och att det ligger i bådas intresse att delta. Kommunen är skyldig att sörja för att medling kan erbjudas när ett brott har begåtts av en person som inte har fyllt 21 år.
Socialnämnden bör fråga den som är misstänkt för att ha begått brott om samtycke till att bli kontaktad av någon från medlingsverksamheten. Det är sedan medlingsverksamheten som – i vissa fall i samråd med undersökningsledare eller åklagare – bedömer om ärendet är lämpligt för medling.
Läs mer: Metodguide för socialt arbete hos Socialstyrelsen
Ge insatser eller vård i samband med straffvarning
Åklagaren kan i vissa fall besluta om straffvarning om barnet har begått ett brott innan hen fyllt 18 år. En straffvarning innebär att åklagaren inte väcker åtal. Barnet får istället en varning om att ett straff kan komma att dömas ut om barnet återfaller i brottslighet. Straffvarning kan till exempel bli aktuellt när socialnämnden bedömer att barnet är i behov av insatser enligt SoL eller vård enligt LVU och åklagaren anser att sådant stöd är lämpligare än ett straff.
När barnet eller den unge blir dömd för brott
Det finns särskilda ungdomspåföljder för barn 15–17 år: ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning och sluten ungdomsvård. I vissa fall kan även unga 18–21 år dömas till dessa påföljder. Nedan redogör vi för socialtjänstens ansvar och uppgifter när ett barn eller en ung person har dömts till någon av dessa påföljder. Även andra påföljder kan bli aktuella, exempelvis böter.
Verkställa ungdomsvård
När ett barn eller en ung person döms till ungdomsvård innebär det att hen ska fullfölja den insats eller den vård som beslutats av socialnämnden. Det är socialnämnden som ansvarar för att verkställa ungdomsvården.
De insatser enligt SoL som kan komma ifråga vid ungdomsvård kan handla om kontakt med särskilt kvalificerad kontaktperson, familjebehandling, missbruksbehandling och placering i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Vården enligt LVU kan, förutom en placering, också innehålla kontakt med särskilt kvalificerad kontaktperson och deltagande i olika former av öppna insatser.
Socialnämnden redovisar de åtgärder som de avser att vidta i det yttrande som de skriver enligt 11 § LUL. Om åtgärderna avser insatser enligt SoL ska det redovisas i det ungdomskontrakt som ingår som en del i yttrandet. Om åtgärderna avser vård enligt LVU ska vården redovisas i den vårdplan som ingår som en del i yttrandet.
Verkställa ungdomstjänst
Den som döms till ungdomstjänst ska utföra oavlönat arbete och delta i annan särskilt anordnad verksamhet i lägst 20 och högst 150 timmar. Det är kommunens ansvar att se till att ungdomstjänsten verkställs. Det innebär att kommunen har ett ansvar att ordna en ungdomstjänstplats och se till att barnet eller den unge får tillgång till en särskilt anordnad verksamhet.
I ansvaret ingår att
- bestämma arbetsplats
- utse en handledare
- upprätta en arbetsplan
- bestämma innehållet i den särskilt anordnade verksamheten.
Stöd i samband med ungdomsövervakning
Den som döms till ungdomsövervakning ska följa de föreskrifter som Kriminalvården har beslutat om i en verkställighetsplan. Strafftiden för ungdomsövervakning är lägst sex månader och högst ett år.
Verkställighetsplanen ska alltid innehålla föreskrifter om att barnet eller den unge ska inskränkas i sin rörelsefrihet. Utöver detta kan det ingå föreskrifter om sådant som ligger inom socialtjänstens ansvarsområde, som att den dömde ska delta i missbruksbehandling eller någon form av påverkansprogram. Eftersom Kriminalvården dels behöver få reda på hur den dömdes behov ser ut och dels få reda på vilka resurser som finns och hur de kan samordnas för att kunna planera innehållet i ungdomsövervakningen ska Kriminalvården samverka med socialnämnden.
Socialnämnden ska utse en särskild handläggare för barnet eller den unge under verkställigheten. Denne ska medverka vid verkställighetsplaneringen och ska redovisa socialtjänstens bedömning av vilka åtgärder och insatser som bör ingå i den individuella verkställighetsplanen.
Läs mer: Meddelandeblad om ungdomsövervakning hos Socialstyrelsen
Ansvar i samband med sluten ungdomsvård
Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse (SiS), vid sådana särskilda ungdomshem som avses i 12 § LVU. Strafftiden för sluten ungdomsvård är minst 14 dagar och högst fyra år.
Socialnämnden har ett ansvar att hjälpa SiS med sin planering av vården under den tid sluten ungdomsvård verkställs. Det innebär att socialnämnden ska lämna den information som SiS behöver för att den person som har dömts till sluten ungdomsvård ska kunna anvisas plats eller erhålla lämplig vård. Det kan också innebära att socialnämnden kan komma att behöva lämna information till SiS innan SiS fattar beslut om exempelvis vistelse utanför det särskilda ungdomshemmet.
Socialnämnden har dessutom ett särskilt utpekat ansvar för barn och unga efter att de har avslutat en sluten ungdomsvård. Det varierar vilka insatser som kan komma ifråga efter en avslutad sluten ungdomsvård. Det kan röra sig om frivilliga insatser enligt SoL, som särskilt kvalificerad kontaktperson, missbruksbehandling och placering utanför det egna hemmet eller hjälp till eget boende. Om det inte går att få till stånd insatser på frivillig väg kan det i vissa fall finnas skäl för socialnämnden att besluta om insatser enligt 22 § LVU eller om vård enligt framförallt 3 § LVU.