Om brottsförebyggande arbete med barn och unga

Socialtjänstens brottsförebyggande arbete med barn och unga sträcker sig från generellt förebyggande arbete till individuellt anpassade insatser, till barn och unga med normbrytande beteende eller som begår allvarliga brott.

Socialtjänstens arbete ska utgå från barn och ungas behov av skydd och stöd. Myndigheter inom rättsväsendet, som polis, åklagare och domstolar ska markera att samhället tar avstånd från brottet.

Socialstyrelsen ger stöd till socialtjänsten på flera sätt, allt ifrån samverkansmodeller i brottsförebyggande arbete till kunskapsstöd och handböcker för den sociala barn- och ungdomsvården.

Tidiga insatser är viktigt

Det finns ingen enskild förklaring till varför vissa barn och unga utvecklar normbrytande beteende eller börjar begå brott. Men vi vet från forskning vilka riskfaktorer som kan påverka barns utveckling negativt och öka risken för kriminalitet.

Barn och unga som bryter mot normer, regler eller lagar behöver uppmärksammas och få stöd så tidigt som möjligt för att bryta utvecklingen innan problemen vuxit sig stora.

I många fall är samverkan med andra aktörer, som polis, skola, hälso- och sjukvården och civilsamhället avgörande för att nå resultat. De mindre, men samordnade, insatserna som erbjuds tidigt vid en ogynnsam utveckling, kan resultera i att större och mer kostsamma insatser helt kan undvikas.

Tidiga och samordnade insatser (TSI) – Kunskapsguiden 

Samverkan i brottsförebtggande syfte

Barn och unga med många riskfaktorer har ofta behov av intensiva och omfattande insatser. Därför är det viktigt att samverkan fungerar.

Socialtjänsten, skolan och polisen behöver ofta samverka med varandra för at förebygga och förhindra att barn och unga begår brott. Att dela information ökar möjligheten att ge barnet rätt stöd.

Exempel på individinriktad brottsförebyggande samverkan, där myndigheter, organisationer och föreningar samordnar sina åtgärder kring en individ är sociala insatsgrupper (SIG) och samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF).

  • SSPF utvecklades för att upptäcka ungdomar i risk att begå brott eller med en begynnande kriminalitet. Här samverkar skola, socialtjänst, polis och fritidssektor.

  • SIG utvecklades för att stötta unga med hög risk för att begå brott att lämna en kriminell livsstil. Här samverkar i grunden socialtjänst, polis och skola.

Samverkan mellan socialtjänst, polis, skola, hälso- och sjukvård, fritid och civilsamhälle behöver stärkas på många håll, och samverkansformerna behöver i större utsträckning leda till att barn och unga får tillgång till vetenskapligt utvärderade insatser för att vända en negativ utveckling.

Läs mer: 

Insatser till barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende

Det finns mycket forskning om behandling för barn med normbrytande beteende och risk att återfalla i brott. Insatser som baseras på KBT och social inlärningsteori har bäst förutsättningar att vända en negativ utveckling.

Socialtjänstens insatser mot normbrytande beteende behöver fokusera på riskfaktorer med målet att utveckla färdigheter och tanke- och beteendemönster hos barn och föräldrar samt att skapa en stödjande struktur runt barnet.

Läs mer: 

Förebyggande arbete sker på tre nivåer

Samhällets förebyggande arbete brukar förklaras på tre nivåer; det som erbjuds eller når ut till alla barn och unga (universellt), inriktat på vissa barn, områden eller grupper med större risk (selektivt) och inriktat på barn som behöver stöd (indikerat).

Oavsett nivå behöver det brottsförebyggande arbetet ofta ske i samverkan mellan flera aktörer, till exempel skolan, polisen och socialtjänsten.

Preventionstriangel

Universell nivå

Den universella nivån är ”bottenplattan”. Här finns det som ska vara tillgängligt för alla barn i Sverige, som att gå i skolan. Ett annat exempel är att alla barn och föräldrar har tillgång till barnhälsovård. Stödet på den här nivån kan handla om att stärka föräldrar i sitt föräldraskap och erbjuda föräldrastödsprogram till alla som vill ha det.

Selektiv nivå

På selektiv nivå finns insatser som riktar sig till grupper eller enskilda barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt eller begå brott. Här finns till exempel riktat stöd till barn och unga som bor i socioekonomiskt utsatta områden eller som själva visat tecken på så kallat normbrytande beteende.

 

Indikerad nivå

På indikerad nivå (individnivå) finns individuellt stöd till barn och deras familjer, som socialtjänstens ansvar för barn och ungdomar i rättsprocessen. Det kan i praktiken vara strukturerad familjebehandling eller psykosociala insatser direkt till barnet. Insatserna kan vara frivilliga eller ske med tvång.

De vanligaste arbetsformerna på individnivå är individinriktad brottsförebyggande samverkan, där myndigheter, organisationer och föreningar samordnar sina åtgärder kring en individ. Exempel på det är Sociala insatsgrupper – SIG och samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid – SSPF.

Läs mer: Sociala insatsgrupper (SIG/SSPF) hos Brå

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Barn och unga som begår brott – Handbok för socialtjänsten Socialstyrelsen, 2020
Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende – Kunskapsstöd för socialtjänsten Socialstyrelsen, 2020

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter