Möjlighet att lämna uppgifter till polisen i det brottsförebyggande arbetet

Socialtjänsten och polisen behöver samverka med varandra för att förebygga och förhindra att barn och unga begår brott. Det betyder att de också kan behöva dela information med varandra. Lagen gör det möjligt för socialtjänsten att lämna uppgifter till polisen även om uppgifterna är skyddade av sekretess.

Den här texten beskriver den bestämmelse som gör det möjligt att lämna uppgifter som är skyddade av sekretess i de fall socialtjänsten misstänker brottslig verksamhet. Texten beskriver även några andra situationer där det är möjligt att bryta sekretessen och lämna uppgifter till polisen.

Informationsutbyte är ofta en viktig del i samverkan

Socialtjänsten och polisen har ett gemensamt ansvar att samverka med varandra, både för att förhindra att barn och unga far illa och för att förebygga att de begår brott. Informationsutbyte är ofta en viktig del i samverkan och kan bland annat ske i olika samverkansgrupper. Det kan handla om mer allmän information som inte omfattas av sekretess, till exempel lägesbilder, men det kan också röra sig om uppgifter om enskilda barn och unga som omfattas av sekretess.

Som stöd i det praktiska arbetet kan det behövas rutiner inom socialtjänsten för hur man delar uppgifter med polisen.

Film om sekretess och samverkan i brottsförebyggande arbete med barn och unga

Tillhörande reflektionsmaterial om informationsutbyte i brottsförebyggande arbete med barn och unga

Filmen och tillhörande reflektionsmaterial riktar sig till de inom socialtjänsten som möter barn och unga som begår brott eller riskerar att göra det. Se filmen och diskutera frågorna på din arbetsplats och i samverkansgrupper med både socialtjänst och polis.

Reflektionsfrågor för socialtjänst

Reflektionsfrågor för samverkansgrupper med både socialtjänst och polis

Om samtycke finns kan uppgifter lämnas ut

Innan socialtjänsten lämnar ut uppgifter som omfattas av sekretess till polisen, så är det viktigt att i första hand pröva om uppgifterna kan lämnas ut, genom att be om samtycke från personen uppgifterna gäller. Om uppgifterna gäller barn kan även vårdnadshavare behöva samtycka till att uppgifterna lämnas ut. Socialtjänsten kan behöva förklara varför uppgifterna ska lämnas till polisen, så att det blir lättare för personen att ta ställning till om hen samtycker eller inte.

Möjlighet att lämna ut uppgifter för att förebygga brott – trots att samtycke inte finns

Socialtjänsten har möjlighet att lämna uppgifter till polisen eller säkerhetspolisen om enskilda barn och unga under 21 år, utan samtycke, om det är i ett brottsförebyggande syfte. Detta framgår av 10 kap. 18 a § offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Det kan också handla om uppgifter om andra personer med koppling till barnet eller den unge. Uppgifterna kan lämnas efter en begäran av polisen, men även när socialtjänsten själva anser att uppgifter kan lämnas.

För att socialtjänsten ska kunna lämna ut information om barn och unga enligt 10 kap. 18 a § OSL behöver följande tre förutsättningar vara uppfyllda:

  1. Att det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att barnet eller den unge kommer att utöva brottslig verksamhet.
  2. Att uppgiften kan antas bidra till att förhindra det.
  3. Att det med hänsyn till planerade eller pågående insatser för barnet eller den unge, eller av andra särskilda skäl, inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut.

Nedan beskriver vi mer om vad socialtjänsten behöver ta ställning till för att säkerställa att förutsättningarna är uppfyllda.

1. Finns det på grund av särskilda omständigheter risk för att barnet eller den unge kommer att utöva brottslig verksamhet?

Det behöver inte handla om att socialtjänsten misstänker att barnet eller den unge kommer att begå ett visst konkret brott. Det räcker med att man misstänker att hen kommer att ägna sig åt någon form av kriminalitet för att kunna lämna information till polisen. För att socialtjänsten ska bedöma att det finns en sådan risk måste det finnas några konkreta omständigheter som talar för detta. Sådana omständigheter kan vara att barnet eller den unge

  • tidigare har begått brott
  • umgås med kriminellt belastade personer
  • vistas i en miljö som socialtjänsten anser innebär en risk för att barnet eller den unge kommer att begå brott.

Att barnet eller den unge har begått brott tidigare innebär inte automatiskt att det finns en risk för fortsatt kriminalitet. Socialtjänsten måste göra en individuell bedömning i varje enskilt fall. Ibland kan det vara uppenbart att det finns en risk för återfall i brottslighet, men i andra fall är riskbedömningen svårare och kan kräva att man gör en samlad bedömning utifrån flera faktorer.

Om polisen efterfrågar uppgifter utifrån att de misstänker att ett barn eller ung person riskerar att ägna sig åt kriminalitet, har de ansvar att informera socialtjänsten om vilka omständigheter som ligger till grund för deras bedömning.

2. Kan uppgiften antas bidra till att förhindra att barnet eller den unge kommer att utöva brottslig verksamhet?

Polisen kan exempelvis behöva uppgifter för att komma i kontakt med ett visst barn eller ung person, eller för att kunna närvara i olika sammanhang som bedöms som olämpliga för barnet eller den unge. Det kan vara uppgifter om adresser, arbetsplatser, skolor, var barnet eller den unge brukar befinna sig, vilka personer som tillhör familjen eller vilka barnet eller den unge umgås med. För att lämna ut sådana sekretessbelagda uppgifter räcker det att socialtjänsten bedömer att ett utlämnande av uppgiften till polisen, tillsammans med andra omständigheter, kan bidra till att barnet eller den unge inte kommer att begå brott.

3. Är det olämpligt att uppgifterna lämnas ut – med hänsyn till socialtjänstens planerade eller pågående insatser eller på grund av andra särskilda skäl?

Socialtjänsten måste alltid göra en individuell bedömning av om det är lämpligt att lämna ut uppgifterna till polisen. Det måste finnas särskilda skäl för att det inte ska vara lämpligt att lämna ut uppgifterna. Exempel på särskilda skäl är om socialtjänsten bedömer att deras arbete utifrån planerade eller pågående insatser kommer att försvåras om uppgifterna lämnas till polisen. Det kan också handla om att barnet eller den unge har lämnat uppgifterna i förtroende till socialtjänsten, eller att det är olämpligt med hänsyn till någon annan persons intressen.

Följande frågeställningar kan vara till hjälp i bedömningen:

  • Vad är det för typ av uppgifter som är relevanta att lämna ut?
  • Kan uppgiften bidra till att barnet eller den unge inte hamnar i brottslig verksamhet?
  • Hur ser situationen för barnet eller den unge ut just nu?
  • Vad kan det få för konsekvenser för barnet eller den unge att uppgifterna lämnas ut?
  • Kan det påverka planerade eller pågående insatser? Hur i sådana fall?

När någon håller på att begå ett brott eller redan har begått ett brott

Socialtjänsten kan i vissa fall också lämna uppgifter till polisen när de upptäcker någon som håller på att begå ett brott eller när de misstänker att någon har begått ett brott. Bestämmelser om detta finns bl.a. i 10 kap. 20-23 § § OSL. De möjligheter vi beskriver i följande stycken utgår från dessa bestämmelser.

Om det behövs ett omedelbart polisiärt ingripande

Socialtjänsten har möjlighet att lämna uppgifter till polisen när de påträffar någon under 18 år som är i färd med att begå ett brott eller under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för barnets hälsa eller utveckling. Syftet är att polisen ska kunna ingripa för att skydda barnet.

Vid misstanke om att ett barn eller en ung person har begått ett brott mot barn

I de fall socialtjänsten misstänker att ett barn eller en ung person har begått ett brott mot ett annat barn finns det relativt stora möjligheter att lämna uppgifter till polisen. Då krävs det inte att brottet har minst ett års fängelse i straffskalan, vilket gäller i andra situationer. Det handlar om vissa typer av brott, till exempel misshandel, olaga tvång, olaga hot och ofredande.

Socialtjänsten kan också lämna uppgifter till polisen när de har misstankar om att någon har sysslat med olovlig överlåtelse av narkotika, alkohol eller dopningsmedel till barn.

Vid misstanke om att ett barn eller en ung person har begått ett allvarligt brott

Om socialtjänsten misstänker att ett barn eller ung person har begått ett brott av mer allvarligt slag har de möjlighet att lämna uppgifter om detta till polisen.

Det gäller följande allvarliga brott:

  • Brott med minst ett års fängelse i straffskalan. Exempel på sådana brott är mord, dråp, grov misshandel, våldtäkt, inbrottsstöld, rån och grovt narkotikabrott.
  • Försök till brott med minst två års fängelse i straffskalan. Exempel på sådana brott är mord, dråp, våldtäkt och mordbrand.
  • Försök till brott med minst ett års fängelse i straffskalan, om brottet avser försök till överföring av sådan allvarlig sjukdom som omfattas av 1 kap. 3 § smittskyddslagen.

Dessutom finns det en möjlighet att lämna uppgifter till polisen i syfte att förebygga viss terroristbrottslighet och när man misstänker att någon redan har begått vissa terroristbrott.

Läs mer i meddelandebladet Ytterligare möjligheter till informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism, hos Socialstyrelsen

Handboken Barn och unga som begår brott (pdf)

I handboken finns ett kapitel om vissa sekretessfrågor. Där kan man läsa mer om vilka sekretessen gäller emot, och sekretess vid samverkan och om olika sekretessbrytande bestämmelser.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Sveriges riksdag, 2009
Socialtjänstlagen (2001:453) Sveriges riksdag, 2001
Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet, Prop. 2011/12:171 Sveriges riksdag, 2012

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter