Att värdera fallrisken hjälper till att avgöra om en person riskerar att falla om inga åtgärder sätts in. En person som bor i ordinärt boende och är över 65 år eller har en neurologisk eller kognitiv sjukdom kan behöva en fallriskvärdering.
Den som arbetar inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården värderar fallrisken kontinuerligt hos personer i ordinärt boende. Först gör man en fallriskvärdering genom att ställa några inledande frågor till personen. Om personen har en ökad risk att falla deltar ytterligare professioner i en fallriskutredning där ytterligare frågor ställs till personen. Därefter planeras och genomförs individuellt anpassade åtgärder som slutligen följs upp.
Frågor som kan ställas vid en fallriskvärdering
De globala riktlinjerna för fall från 2022 föreslår att följande tre frågor ska ställas till en person för att värdera risken att falla:
- Har du fallit under det senaste året?
- Känner du dig ostadig vid stående eller gående?
- Känner du dig orolig för att falla?
World Falls Guidelines
World Falls Guidelines är globala riktlinjer där experter från olika länder har bidragit. Socialstyrelsen har inte värderat eller översatt dem.
World Falls Guidelines – Age and Aging, Oxford Academics
Hembesök av arbetsterapeut och fysioterapeut
Genom att göra hembesök kan arbetsterapeuter och fysioterapeuter arbeta förebyggande och förhindra fallolyckor. I hemmet är det lättare att bedöma risken för fall och avgöra hur bostaden fungerar i relation till personens aktivitet och funktion i vardagen. Det går också att bedöma om bostaden behöver anpassas och om det finns några behov av hjälpmedel eller egenvård. Likaså om det kan finnas behov av rehabiliteringsinsatser.
Alla personer i särskilda boendeformer anses ha en hög risk att falla
Det är viktigt att arbeta för att förebygga fall. De globala riktlinjerna föreslår att personalen utgår från att alla personer i särskilda boendeformer har hög risk att falla, och därför behövs ingen fallriskvärdering. Därmed kan arbetet direkt fokusera på multiprofessionella fallriskutredningar och individuellt anpassade åtgärder och uppföljningar.
Utreda fallrisk
Om fallriskvärderingen, för personer i ordinärt boende, visar att personen har en förhöjd risk att falla görs en fallriskutredning. För att lyckas förebygga fallhändelser och olyckor krävs samlad kompetens från olika professioner. Därför rekommenderas ett teambaserat, systematiskt arbetssätt. För att få en helhetsbild kan det vara bra att ta in information från anhöriga och andra yrkesgrupper inom vård- och omsorg som är involverade.
Lär dig mer om ett teambaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i webbutbildningen Ett fall för teamet.
Ett fall för teamet – Socialstyrelsens utbildningsportal
Frågor som kan ställas vid en fallriskutredning
- Vilken aktivitet utför personen när fallrisken ökar?
- Hur och var utför personen aktiviteten?
- När utför personen aktiviteten? Är fallrisken högre vid vissa tidpunkter?
- Vilka förutsättningar har personen för att klara av att genomföra aktiviteterna (motoriskt och kognitivt)?
- Aktuella fallriskfaktorer: Varför är fallrisken förhöjd?
Utreda fall om en person redan fallit
Om en person redan har fallit görs en fallutredning för att försöka kartlägga orsakerna till fallet. Faller personen i pågående verksamhet, görs en fallhändelserapport, som beskriver när och hur personen föll. Rapporten brukar kallas fallhändelserapport, avvikelserapport eller tillbudsrapport.
Frågor som kan ställas vid en fallutredning
Frågor du kan ställa för att utreda ett fall
- När och var föll personen?
- Vilken aktivitet utförde personen vid fallet?
- Hade personen några symtom före fallet?
- Använde personen några hjälpmedel? Finns det andra omgivningsfaktorer som påverkade vid fallet?
- Fick personen några fysiska skador eller andra konsekvenser av fallhändelsen?
- Aktuella fallriskfaktorer: Varför har personen fallit?
Rapportera fall
Om en person faller under pågående verksamhet görs en fallhändelserapport. Uppgifter som ofta samlas in och dokumenteras för att förstå hur fallet gick till är:
Fallhändelserapport – förslag på punkter
Uppgifter när du rapporterar ett fall
Uppgifter som ofta samlas in och dokumenteras för att förstå hur fallet gick till är:
- tidpunkt för fallet
- plats för fallet
- vilken aktivitet som genomfördes när fallet inträffade
- omgivande faktorer som belysning, hinder på golvet, hjälpmedel, skor med mera
- symtom som föregick fallet
- läkemedel (typ och mängd).
Det är också vanligt att dokumentera:
- hur personen kom upp efter fallet
- konsekvenser av fallet (fysisk skada, upplevelse)
- åtgärder som vidtagits direkt efter fallet
- vem som lämnat uppgifterna.
Bedömningsinstrument
För att värdera om en person har risk att falla kan man använda ett bedömningsinstrument. Bedömning med instrument hjälper till att öka medvetenheten hos personalen inom vilka områden fallrisker finns. Det kan vara exempelvis syn- och hörselnedsättning, gångsvårigheter, nedsatt motorik eller medicinering. Det finns många olika bedömningsinstrument att välja på men inget som fungerar inom alla vårdområden.
Riskbedömning – Senoir alert
Riskbedömning – Vårdhandboken.se
Riskfaktorer och åtgärder
Här nedan finns en sammanställning av olika områden som det är viktigt att teamet uppmärksammar: Motorik, syn, kognition och beteende, sjukdomar och läkemedel, kontinens, nutrition och omgivning. Ihop med varje område visas några exempel på riskfaktorer för fall med förslag på lämpliga åtgärder.
Motorik
Risker och åtgärder – motorik
Exempel på riskfaktorer
-
Svårt att resa sig eller sätta sig på ett säkert sätt.
-
Rör sig osäkert vid förflyttningar.
-
Rör sig ogärna och sitter helst stilla, inaktivitet.
-
Svårt att orka med vardagliga förflyttningar.
-
Nedsatt balans.
-
Nedsatt styrka.
-
Nedsatt rörlighet.
-
Svårt att förflytta sig och samtidigt prata eller bära saker.
Exempel på åtgärder
-
Utred och behandla möjliga orsaker.
-
Träna muskelstyrka, balans-, gång- och förflyttningsförmåga, enskilt eller i grupp.
-
Träna alternativa strategier.
-
Prova ut hjälpmedel.
Syn
Risker och åtgärder – syn
Exempel på riskfaktorer
- Svårt att se.
- Progressiva glasögon.
- Svårt att förhålla sig till saker i omgivningen (stöter i möbler, märker inte hinder, dålig avståndsbedömning).
Exempel på åtgärder
- Gör en syn- och ögonundersökning.
- Justera styrkan på eventuella glasögon.
- Anpassa belysningen.
- Öka kontrasterna i omgivningen.
Kognition och beteende
Risker och åtgärder – kognition och beteende
Exempel på riskfaktorer
- Förvirrad, desorienterad, orolig eller upprörd.
- Hittar inte på avdelningen eller boendet, exempelvis till toaletten eller sängen.
- Impulsiva förflyttningar.
- Svårt att förstå eller följa instruktioner.
- Glömmer gånghjälpmedel eller har svårt att använda det på ett säkert sätt.
- Rädd för att falla.
Exempel på åtgärder
- Utred och behandla möjliga orsaker.
- Skapa en lugn omgivning med ledtrådar för att hitta rätt (till exempel kontraster, färg och form, bilder).
- Träna förflyttningar och att använda gånghjälpmedel.
Sjukdomar och läkemedel
Risker och åtgärder – sjukdomar och läkemedel
Exempel på riskfaktorer
Exempel på åtgärder
Kontinens
Risker och åtgärder – kontinens
Exempel på riskfaktorer
Exempel på åtgärder
-
Utred och behandla möjliga orsaker.
-
Placera sängen nära toaletten.
-
Ta fram ett schema för toalettbesök och/eller tillsyn vid toalettbesök.
Nutrition
Risker och åtgärder – nutrition
Exempel på riskfaktorer
-
Undervikt.
-
Viktnedgång.
-
Dålig aptit.
-
Svårt att tugga.
-
Smärta i munnen.
-
Skadade tänder.
-
Muntorrhet.
-
Skador i munslemhinna.
Exempel på åtgärder
-
Utred och behandla möjliga orsaker.
-
Anpassa, berika eller utöka kost- och vätskeintaget (till exempel genom flera mellanmål).
-
Anpassa måltidsmiljön.
-
Anpassa munvården.
Omgivning
Risker och åtgärder – omgivning
Exempel på riskfaktorer
-
Dålig belysning (till exempel vid toalettbesök).
-
För låg säng/stol/toalett.
-
Hjälpmedel som inte är utprovade eller inte fungerar som de ska.
-
Ringklocka utom räckhåll.
-
Felplacerat larm.
Exempel på åtgärder
-
Förbättra belysningen (ha till exempel lampan på toaletten tänd dygnet runt)
-
Anpassa möbler och hjälpmedel.
-
Ta kontakt med den som förskrivit hjälpmedel (oftast en fysioterapeut eller arbetsterapeut)
-
Lämna in trasiga hjälpmedel på service.
Lista med riskfaktorer och åtgärder att uppmärksamma för att förhindra fall som kan skrivas ut
Samlat stöd för patientsäkerhet – Socialstyrelsen
Webbplatsen beskriver hur du som chef, ledare och hälso- och sjukvårdspersonal kan arbeta för en god och säker vård. Målet är att så få patienter som möjligt ska drabbas av vårdskador. På webbplatsen finns information om fall som vårdskada och hur de kan förebyggas.
Källor:
Teambaserat arbetssätt, Ett fall för teamet, webbutbildning, Socialstyrelsen, 2017
Återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre, Socialstyrelsen, 2021
World falls guidelines, 2022