Fallförebyggande insatser

Med regelbunden fysisk träning där man kombinerar balans-, styrke- och funktionell träning, kan personer i ordinärt boende minska risken att falla och att skada sig om de faller. För att minska risken för fall och fallskador för äldre personer i särskilda boendeformer behövs flera olika åtgärder, så kallade multifaktoriella åtgärder. Det innebär att personen får flera insatser anpassade efter sina behov och riskfaktorer.

Läkemedelsgenomgångar, näringsrik mat, ett lågt intag av alkohol och omgivningsanpassningar är andra faktorer som kan bidra till att minska risken för fall.

Fysisk träning

Muskelmassan och muskelstyrkan minskar med åldern. Det kan bli svårare att hålla balansen eller ändra kroppsställning, exempelvis från att sitta till att stå och gå. Den explosiva kraften – förmågan att spänna musklerna snabbt – minskar mer än den rena muskelstyrkan. Om kroppen kommer i obalans blir det svårare att snabbt återfå balansen. Det positiva är att den åldersrelaterade förlusten av muskelmassan går att motverka. Individer kan träna upp sin styrka, balans och kondition långt upp i åldrarna.

Även skelettet förändras och benvävnaden minskar med åldern. Det är viktigt att belasta skelettet vid fysisk träning, som till exempel vid gång eller joggning, för att bevara benvävnaden och förhindra att skelettet blir skört. Benskörhet (osteoporos) ökar risken för frakturer eller andra skador på skelettet vid fall.

Mer om osteoporos finns i Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – Socialstyrelsen

Fysisk träning har stor fallförebyggande effekt och kan även minska risken för fallrelaterade skador. En kombination av flera olika former av träning, balans- styrke- och funktionell träning, rekommenderas för att minska fallrisken. Bäst effekt har träningen om den upplevs utmanande och om svårighetsgraden och intensiteten successivt ökar.

Vid uttalade funktionsnedsättningar, till exempel balanssvårigheter, kan en person behöva hjälp av en legitimerad fysioterapeut för att få en individuell bedömning och ett individuellt anpassat träningsprogram.

Säkra steg

Säkra steg är ett digitalt träningsprogram utformat för att förebygga fall bland äldre personer. Programmet är utvecklat tillsammans med äldre personer i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet. Säkra steg är en app som man kan ladda ner gratis till smarta mobiltelefoner.

Säkra steg – Umeå universitet

Läkemedelsgenomgång

Vissa läkemedel (mediciner) ökar risken att falla eftersom de kan ge biverkningar som till exempel trötthet, yrsel, balansproblem eller muskelsvaghet. Det kan handla om ett enskilt läkemedel eller en kombination av läkemedel som personen tar.

Du som arbetar inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan lägga märke till symtom som kan bero på biverkningar av läkemedel, som till exempel ostadighet, yrsel eller förvirring.

Sömnmedel och lugnande eller ångestdämpande läkemedel är exempel på läkemedel som kan öka risken för att falla. Även smärtstillande läkemedel av morfintyp, inklusive plåster, kan öka risken att falla, liksom vissa mediciner vid hjärt- och kärlsjukdomar.

Att genomföra en enkel läkemedelsgenomgång

För att förebygga fall kan det vara nödvändigt att gå igenom en persons läkemedelslista för undersöka om läkemedlen – enskilt eller i kombination – kan ge biverkningar som skulle kunna orsaka fall. I så fall är det viktigt att justera läkemedelsbehandlingen på något sätt.

Kontakta en läkare eller sjuksköterska om du misstänker att en person har ökad risk att falla på grund av läkemedel. Det kan vara aktuellt om

• personen använder fem eller fler läkemedel
• personen använder läkemedel och uppvisar symtom som kan tyda på en ökad risk för fall, till exempel yrsel, balansproblem eller muskelsvaghet
• personen använder läkemedel och har fallit.

Läkemedel och alkohol

Alkohol kan förstärka eller försämra effekten av många läkemedel. Exempelvis ökar sömnmedel och smärtstillande morfinbesläktade preparat risken för fall betydligt, om de används i kombination med alkohol. Kombinationen med alkohol kan även göra att berusningen ökar och att den enskilda personen får allt svårare att sköta sin läkemedelsbehandling.

Läkemedel som bör undvikas till äldre personer

Vissa läkemedel bör undvikas till äldre personer på grund av en hög risk för biverkningar. Här hittar du en lista från Socialstyrelsen över dessa läkemedel. Det är ansvarig läkare som bedömer om en äldre person, trots denna risk, behöver behandlas med sådana läkemedel.

Läkemedel för äldre personer – tema på Kunskapsguiden

Näringsrik mat

Maten påverkar risken att falla. Det är viktigt att äta allsidigt och varierat för att täcka behovet av energi och alla näringsämnen. Ett bra sätt kan vara att äta tre huvudmål och gärna ett par mellanmål.

Undernäring ökar risken för fallolyckor

På äldre dar kan aptit och näringsupptag påverkas av sjukdomar, mediciner och en försämrad munhälsa. En viktförlust på grund av ett minskat matintag innebär ofta försämrad muskelfunktion, en sämre balans och en ökad risk för fall. Gemensamma insatser behövs för att förhindra undernäring. Det kan exempelvis handla om att ha tydliga rutiner om förebyggande insatser på din arbetsplats.

För att ämnesomsättningen i skelettet ska fungera optimalt, krävs tillräckliga nivåer av D-vitamin och kalcium. Risken för D-vitaminbrist och kalciumbrist är större hos äldre personer. Vissa personer kan därför behöva tillskott av kalcium och D-vitamin bland annat för att undvika benskörhet – men de flesta med benskörhet (osteoporos) behöver inte denna behandling.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring (HSLF-FS 2022:49) – Socialstyrelsen

Undernäring hos äldre personer – tema på Kunskapsguiden

Mat och näring för äldre personer – tema på Kunskapsguiden

Minskat intag av alkohol

Äldre personer är mer känsliga för hur alkoholen påverkar hälsan eftersom både muskelmassan och kroppsvätskan minskar när man blir äldre. Alkoholen fördelas då på en mindre volym kroppsvätska, vilket gör att promillehalten i kroppen blir högre än tidigare trots samma konsumtion.

Redan utan alkohol har äldre personer en ökad risk för att falla om de har kroniska sjukdomar, försämrad syn, balansstörningar, muskelsvaghet och eventuell medicinering.

Även ett lågt alkoholintag påverkar stabiliteten och koordinationen hos äldre personer och kan leda till att de faller lättare och kan råka ut för olyckor. Det gäller särskilt för personer som redan har en nedsatt balans av andra anledningar. Ju större alkoholintag personen har, desto större är risken.

Alkohol och läkemedel

Äldre personer äter ofta flera olika läkemedel. Läkemedel i kombination med alkohol kan vara olämpligt eftersom effekten av läkemedlen antingen kan bli sämre eller förstärkas. Kombinationen med alkohol kan till exempel göra att berusningen ökar och att den enskilda personen dessutom kan få allt svårare att sköta sin läkemedelsbehandling.

Äldre personer och alkohol – tema på Kunskapsguiden

Levnadsvanor – tema på Kunskapsguiden

Stöd i arbetet med levnadsvanor

Här finns stödmaterial som webbutbildningar, filmer, broschyrer och forskningsrapporter om riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor och tobaksbruk. Materialet, som utgår från rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, ska fungera som ett stöd i det sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården.

Stöd i arbetet med levnadsvanor – Socialstyrelsen

Se över omgivningsfaktorer

För dig som arbetar inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården är det bra att vara uppmärksam och åtgärda risker som finns i personens närmiljö. Ett sätt kan vara att gå en så kallad "riskrond" för att se vilka risker det finns i närmiljön.

Utgå alltid från individens behov

Många insatser i individens miljö är enkla, som att plocka undan lösa sladdar, ordna sittplats i hallen eller fixa nattbelysning. Men för att insatserna ska få rätt effekt är det viktigt att individen själv är motiverad och vill förändra i sin omgivning. Det är individen själv som bestämmer hur hen vill ha det hemma hos sig. Därför är det viktigt att alltid utgå från individens behov, och se till att personen alltid är delaktig när man planerar och förändrar i hens omgivning.

Som ett exempel kanske du har sett att mattorna i bostaden är en fallrisk och tycker att det bästa vore att ta bort dem – men för individen är det viktigt att få ha dem kvar. Då gäller det att du är lyhörd och tänker kreativt. Går det att åtgärda risken på något annat sätt som personen tycker känns bra? Går det till exempel att byta ut mattorna mot någon annan typ, eller att lägga halkskydd under dem?

En målgrupp att tänka lite extra på när det kommer till miljö är personer med försämrad motorik. Miljön kan även behöva förbättras för personer som har kognitiva svårigheter.