Samhällsinsatser
Förebyggande åtgärder kan vara åtgärder och aktiviteter på samhällsnivå som syftar till att stärka och förbättra hälsan, exempelvis genom att skapa stödjande miljöer. Det handlar om att bygga säkra gång- och cykelbanor, planera närmiljön som ökar tillgängligheten och tillgången på grönområden och hälsofrämjande samhällsservice. Det kan också handla om att skapa stimulerande skolgårdar eller erbjuda subventionerad nyckelhålsmärkt mat. Åtgärder på samhällsnivå kan också vara offentliga styrmedel som skatter och subventioner, reglering av marknadsföring och upphandling av varor och tjänster relaterat till mat och fysisk aktivitet. Det kan även vara viktigt att arbeta med informat-ionskampanjer och utbildning kring mat och fysisk aktivitet.
Elevhälsan
Elevhälsans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Insatserna kan bedrivas på olika nivåer – organisation, grupp och individ. Elevhälsan ska också uppmärksamma tecken på fysisk och psykisk ohälsa hos varje elev och vidta lämpliga åtgärder.
Hälsobesök och hälsosamtal
Alla elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan ska enligt skollagen erbjudas hälsobesök. Dessa ska fördelas jämnt under skoltiden och ska bedöma elevens allmänna hälsotillstånd, tillväxt, utveckling och inlärning. Syftet är att tidigt upptäcka tecken på ohälsa och att snabbt kunna ge eleven stöd och insatser.
Elever som till exempel har en kronisk sjukdom eller får behandling kan behöva ha en tätare kontakt med elevhälsan, som då har en viktig roll för elevens situation i skolan.
Varje hälsobesök innefattar ett hälsosamtal som fokuserar på information, rådgivning och lärande utifrån varje elevs unika situation och förmåga. Eleven ska få möjlighet att reflektera över sina egna förutsättningar och val.
Matvanor och fysisk aktivitet
Hälsobesöken är ett bra tillfälle att ta reda på elevens matvanor och fysiska aktivitet. Det kan till exempel göras genom att ställa enkla och strukturerade frågor till eleven om matvanor, fysisk aktivitet och stillasittande. Elever som redan har sunda vanor ska få stöd att behålla dessa och de elever som behöver förändra sina levnadsvanor ska få kunskap och stöd.
Skolsköterskan bör också vara uppmärksam på om det finns skydds- eller riskfaktorer. Att mäta elevens längd och vikt samt räkna ut BMI bör också ingå i hälsobesöket.
Rekommendationer om goda matvanor för skolbarn finns i Livsmedelsverkets kostråd för barn över två år.
Rekommendationer fysisk aktivitet
Barn och unga mellan 6 och 17 år rekommenderas minst 60 minuters samman-lagd fysisk aktivitet per dag, som framförallt bör vara konditionsfrämjande. Oavsett intensitet kan det ge positiva effekter på en eller flera hälsoproblem. Tre gånger i veckan bör träningen vara mer intensiv och även innehålla muskel- och skelettstärkande aktivitet.
Fysisk aktivitet för barn och ungdomar som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning kan behöva anpassas efter barnets förmåga.
För barn med övervikt kan ibland ortopediska besvär eller vikten i sig försvåra gång, löpning eller cirkelträning och andra träningsformer som cykling, spinning, simning eller vattengympa.
Mental hälsa och fysisk aktivitet
Självkänsla och självuppfattning kan stärkas av fysisk aktivitet. Krav om kroppsideal, prestation och de sociala sammanhangen i samband med idrottsutövning kan bidra till exempelvis stress och olust. Extra påfrestande kan det bli för barn och unga som har övervikt eller annan ohälsa och kanske låg själv-känsla. Individuell anpassning av aktivitet är därför viktigt.
Generella insatser i skolan
Barn har lättare att följa råd om matvanor och fysisk aktivitet om skolan serverar en näringsriktig mat och miljöerna möjliggör rörelse.
Enligt skollagen ska elever i grundskolan och motsvarande skolformer erbjudas näringsriktiga måltider kostnadsfritt. Skolans utemiljö ska vara utformad så att den ger eleverna möjlighet till daglig fysisk aktivitet. Elevhälsan är viktig för att påverka beslut.
Nationell uppföljning
Effekterna av de förebyggande insatserna behöver kunna utvärderas nationellt. Elevhälsan är en mycket bra bas för att följa barn och ungas övervikt och hälsa. För att uppgifterna ska kunna sammanställas på nationell nivå krävs digital journalföring. Förutsättningarna finns eftersom de flesta kommuner har digitala journaler för skolhälsovården.
Längd och vikt hos svenska skolbarn skulle på så sätt helt anonymt kunna följas under lång tid. Uppgifterna kan också samköras med andra register, förutsatt att forskare får tillstånd av en etisk prövningsnämnd. Vårdnadshavares tillstånd krävs också.
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnads-vanor innehåller rekommendationer om åtgärder för att förebygga och behandla sjukdom genom att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor – Socialstyrelsen