Stöd och behandling

Det finns olika sätt att behandla obesitas, som är mer eller mindre effektiva för olika personer. Därför är det viktigt att vårdgivare kan erbjuda flera typer av behandling. Här ger vi några exempel.

Exemplen är hämtade från Nationella riktlinjer för vård vid obesitas. Riktlinjerna vänder sig framför allt till dem som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, men här sammanfattar vi de viktigaste budskapen för dig som yrkesverksam inom hälso- och sjukvård (inklusive tandvård) samt socialtjänst. 

Nationella riktlinjer för vård vid obesitas

Det behövs mer kunskap och mindre fördomar om sjukdomen obesitas. Läs våra uppdaterade riktlinjer.

Sammanhållen hälso- och sjukvård – från tidig upptäckt till uppföljning

Obesitas är både underdiagnostiserat och underbehandlat i dag. Barn och vuxna med obesitas behöver en sammanhållen hälso- och sjukvård, från tidig upptäckt, utredning och diagnostik till behandling och uppföljning. All hälso- och sjukvårdspersonal bör till exempel kunna erbjuda vägning och mätning när det är lämpligt till alla som söker vård, för att kunna upptäcka patienter med obesitas. Det är dock viktigt att adressera viktfrågan på ett respektfullt och icke-stigmatiserande sätt, och att respektera patientens önskemål om hen inte vill vägas eller mätas.

Patienter med hälsoproblem som kan vara kopplade till obesitas bör få utredning och diagnostik av hälso- och sjukvårdspersonal med god kunskap om obesitas. Utredningen blir ett underlag för vilka behandlingsalternativ som kan vara lämpliga, såsom kombi-nerad levnadsvanebehandling, läkemedelsbehandling och kirurgi.

Patienter som fått aktiv behandling för obesitas behöver också följas upp strukturerat och regelbundet under många år, ofta hela livet. Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver bedöma om patienten behöver ytterligare behandling, till exempel om hälsotillståndet har försämrats eller om patienten upplever en försämring av funktion, aktivitet eller delaktighet.

Ett lämpligt uppföljningsintervall kan vara minst en gång per år för patienter som till exempel har nått sina individuella behandlingsmål, men både intervallet och innehållet behöver alltid anpassas till varje patients behov och behandling.

För en sammanhållen hälso- och sjukvård genom hela vårdkedjan krävs en multiprofessionell samverkan, både mellan och inom vårdnivåer. Detta kräver en tydlig ansvarsfördelning samt rutiner för kontaktvägar och informationsöverföring mellan olika vårdgivare.

Kompetensutveckling och kunnigt bemötande

En välfungerande obesitasvård kräver att hälso- och sjukvården är fri från stigmatisering, på både organisationsnivå och individnivå. I praktiken innebär det bland annat att

  • mottagningar har lämplig utrustning, till exempel rätt typ av vågar, stolar och britsar
  • du som möter patienter har god kunskap om obesitas och dess orsaker och behandling
  • du som möter patienter kan samtala med vuxna, barn och föräldrar om vikt och obesitas på ett tryggt och respektfullt sätt.

Personal i hela hälso- och sjukvården behöver kompetensutveckling för att bemöta barn och vuxna med obesitas på ett sätt som inte är stigmatiserande, och för att kunna erbjuda kunskapsbaserade behandlingar. Kompetensutvecklingen kan se olika ut bero-ende på personalens behov.

Kombinerad levnadsvanebehandling – stöd för hälsofrämjande beteenden

Många som söker vård för obesitas har redan gjort många försök att gå ner i vikt på egen hand. Du som möter patienter behöver kunna erbjuda evidensbaserad vård. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar vi kombinerad levnadsvanebehandling utifrån ett helhetsperspektiv på patientens behov. I behandlingen ingår

  • individuell anpassning av kost och matvanor
  • individuell anpassning av fysisk aktivitet och stillasittande
  • individuellt stöd för att genomföra och upprätthålla de beteendeförändringar som behövs.

För barn och gravida syftar behandlingen till en hälsosam viktut-veckling. Ju yngre ett barn är, desto mer av behandlingen riktas vanligtvis till vårdnadshavarna. För vuxna är syftet en förbättrad hälsa genom viktminskning.

Ju äldre patienter, desto viktigare blir en individuell bedömning av risk och nytta inför kombinerad levnadsvanebehandling, eftersom viktnedgång kan ha negativa effekter för äldre. Behandlaren behöver bland annat säkerställa att patienten får i sig tillräckligt mycket protein, och anpassa den fysiska träningen för att bevara så mycket muskelmassa som möjligt.

Personer med särskilda behov, behöver särskilt anpassad kombinerad levnadsvanebehandling. Det kan till exempel gälla personer med obesitas och svåra psykiska sjukdomar, svåra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller intellektuella funktionsnedsättningar. Det kan också gälla personer som får insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller lagen om vård av unga (LVU). Behandlaren kan bland annat anpassa sin kommunikation med hjälp av visuellt stöd eller sociala berättelser. 

Socialstyrelsen har utbildningsmaterial om anpassad kommunikation för personer som behöver särskilt stöd.

Den regionala hälso- och sjukvården behöver också samverka med den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten kring behandlingen.

Läkemedel

Läkemedel kan användas för att behandla obesitas, som tillägg till levnadsvanebehandling. Behandlingen syftar till att främja hälsa genom viktnedgång. Den kan vara aktuell för personer med obesitas och

  • BMI över 35
  • följdsjukdomar eller andra samtidiga sjukdomar
  • ökade hälsorisker av andra skäl, där viktnedgång är nödvändig.

Behandlingen kan också vara aktuell för personer som inte kan gå igenom obesitaskirurgi eller som ökar i vikt efter kirurgi.

Kirurgi

Obesitaskirurgi syftar till att främja hälsa genom viktnedgång, och kan vara aktuellt för

  • vuxna med BMI från 35
  • vuxna med BMI från 30 som samtidigt har allvarlig obesitas-relaterad sjukdom – till exempel diabetes typ 2, sömnapné-syndrom, leversteatos eller kraftigt inskränkt rörelseförmåga
  • barn i åldern 15–17 år med BMI från 35 som inte får tillräck-lig effekt av annan behandling.

Obesitaskirurgi kan också ha positiv effekt vid till exempel polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) och ofrivillig barnlöshet. För äldre med obesitas kan kirurgi till exempel vara aktuellt inför proteskirurgi. Obesitaskirurgi kallas även för bariatrisk kirurgi eller metabol kirurgi.

Fler patienter behöver få tillgång till kirurgi än i dag, och det finns stora skillnader mellan olika regioner.

Stöd till barn i hem för vård eller boende

Barn som vårdas i hem för vård eller boende (HVB) har oftast minst en psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos, och obesitas är överrepresenterat i dessa grupper. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökningar för barn och unga som vårdas utanför hemmet specificerar bland annat att vårdgivaren ska hämta in uppgifter om barnets levnadsvanor samt göra en medicinsk bedömning av eventuell obesitas.

Läs mer:

På sidan kan du hitta Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet (HSLF-FS 2019:19) och rapporten Vård för barn och unga i HVB utifrån deras samlade behov.

Rapportera obesitasvård till patientregistret och andra register

Socialstyrelsen utvärderar och rapporterar återkommande om läget i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Vi utvärderar bland annat hur rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs och påverkar praxis i verksamheterna. Utvärderingarna utgår från indikatorer, men kan även belysa andra aspekter av vården.

I rapporten Nationella riktlinjer – Indikatorer för vård vid obesitas redovisar vi indikatorerna för obesitas. Där finns koder för diagnoser och vårdåtgärder.

Det är viktigt att du som ger vård för obesitas använder dessa koder när du rapporterar till Socialstyrelsens patientregister, aktuella nationella kvalitetsregister och andra register. Uppgifterna i patientregistret ger underlag till statistik, fördjupade analyser, utvärderingar och forskning. Den som bedriver hälso- och sjukvård är också skyldig att rapportera in uppgifter till patientregistret, enligt förordningen om patientregistret.

Läs mer:

Riktlinjer för samtidiga sjukdomar

Personer med obesitas har ofta andra sjukdomar eller funktionsnedsättningar samtidigt, vilket kan påverka utredningen och behandlingen. Olika vårdområden och verksamheter kan behöva samverka, och använda gemensamma kompetenser och resurser. Socialstyrelsen har nationella riktlinjer om flera av de sjukdomar och funktionsnedsättningar som är överrepresenterade hos personer med obesitas.

Här hittar du publikationer inom området Obesitas

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Nationella riktlinjer för vård vid obesitas. Socialstyrelsen, 2022
Övervikt och fetma, sammanställning baserad på den nationella folkhälsoenkäten 2020. Folkhälsomyndigheten
I-M. FYSS. Börjesson, M, Dohrn, Läkartidningens förlag, 2021
Political declaration of the third high-level meeting of the General Assem-bly on the prevention and control of non-communicable diseases. World Health Organization, Division of Noncommunicable Diseases, 2022.
Obesity: preventing and managing the global epidemic. Report of a WHO consultation World Health Organization, Division of Noncommunicable Diseases, Programme of Nutrition Family and Reproductive Health, 2000.
Obesity and inequities. Guidance for addressing inequities in overweight and obesity. Loring, B, Robertson, A, World Health Organization regional office for Europe, 2014

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter