Det är ett förhållandevis nytt fenomen att barn i yngre åldrar är inblandade i kriminella nätverk. Det är en allvarlig utveckling där barnen utnyttjas bland annat för att hantera narkotika och vapen samt för att begå våldsbrott. Myndigheter och andra använder olika begrepp som ”gängkriminalitet”, ”kriminella miljöer”, ”kriminella nätverk” och ”organiserad brottslighet” synonymt för att beskriva brottslighet som innebär någon typ av samverkan inom en struktur. Organiserad brottslighet kan ses som ett paraplybegrepp där exempelvis den så kallade ”gängkriminaliteten” eller ”kriminella nätverk” ingår.
Det är viktigt att komma ihåg att barn och unga i gängkriminalitet ofta är både offer och förövare på samma gång, och att socialtjänstens roll är att ge behandling och insatser.
Insatser mot gängkriminalitet
Forskning visar att det är likartade risk- och skyddsfaktorer som påverkar ett barns inträde i organiserad brottslighet som vid annan allvarlig kriminalitet. Det innebär att liknande metoder kan användas. Socialstyrelsens bedömning är därför är att RBM-modellen (risk, behov, mottaglighet), standardiserade risk- och behovsbedömningsmetoder samt de rekommenderade insatserna för fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott även kan användas.
Läs mer:
Insatser till barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott
Risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende
Fokuserad avskräckning
Forskning om insatser för barn och unga vuxna visar att fokuserad avskräckning, som exempelvis Gruppvåldsintervention (GVI), kan minska skjutvapenvåldet i samhället.
Fokuserad avskräckning syftar till att minska våld och skjutningar genom att rikta samhällets resurser mot de mest våldsbenägna grupperna. Insatsen kännetecknas av ett samarbete mellan olika myndigheter och samhällsviktiga aktörer, såsom socialtjänst, polis, kriminalvård och lokalsamhället. Genom att kombinera tydliga budskap och nolltolerans mot våld med erbjudanden om stödinsatser, skapas en balanserad strategi mellan avskräckning och stöd för att lämna den kriminella miljön. Stöd från socialtjänsten ingår alltid i insatsen. Det kan vara stöd som case management eller kontaktperson. Det kan också innebära stöd till unga och deras familjer avseende utbildning eller arbete och behandling för skadligt bruk och beroende.
Notera att fokuserad avskräckning är inte detsamma som konsekvensprogram av typen Scared Straight som Socialstyrelsen avråder ifrån.
Psykosociala insatser under frivård
Forskning om gängkriminalitet visar att även psykosociala insatser under frivård kan ha effekt. Insatserna fokuserar på att ge ett psykosocialt stöd som exempelvis case management, kontaktperson, stöd till utbildning eller arbete, behandling för skadligt bruk och beroende, hälsorådgivning, KBT-insats samt hjälp med boende. Dessa insatser kan minska risken för fortsatt kriminalitet. Insatserna utgår från ett samarbete mellan kriminalvård och socialtjänst, samt i vissa fall även med polis samt hälso- och sjukvård.
Resultaten från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) forskningssammanställning om insatser under frivård kan även vara relevanta för socialtjänsten. Socialtjänsten kan i samverkan med andra aktörer, ge barn och unga fortsatta psykosociala insatser inriktade mot områden som beskrivs ovan efter sluten ungdomsvård eller vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
Rekommenderade insatser
Socialstyrelsens rekommenderade insatser till barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott kan ingå i det sociala stöd som ges inom GVI eller i de insatser som kan ges efter att institutionsvård avslutats. De insatser som ges behöver utgå från barnets och den unges individuella behov. Insatserna behöver minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer som har samband med kriminalitet och ska också vara tillräckligt omfattande och intensiva utifrån de behov som barnet eller den unge har.
Läs mer:
Risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende – Kunskapsguiden
Psykosociala insatser för att förebygga och minska gängkriminalitet bland barn och unga vuxna – SBU
Samverkansstrukturen Bob – ett myndighetsgemensamt arbete mot barn i organiserad brottslighet
För att motverka att barn och unga rekryteras till organiserad brottslighet arbetar åtta myndigheter tillsammans sedan slutet av 2023 för att skapa en gemensam samverkansstruktur. Strukturen är förkortad Bob som står för barn och unga i organiserad brottslighet.
Arbetet drivs genom ett nationellt samverkansråd, sju regionala samverkansråd och lokala samverkansråd (Bob-råd). De sistnämnda är utformade efter Polismyndighetens lokalpolisområden.
Socialstyrelsen bidrar i arbete med Bob genom att sprida kunskap och ge stöd för implementering till socialtjänsterna om effektiva och anpassade insatser till barn och unga som har påtaglig risk att dras in i organiserad brottslighet. I arbetet med Bob arbetar också Socialstyrelsen för en förbättrad samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Bob-strukturen ska effektivisera arbetet med att motverka att barn och unga hamnar i organiserad brottslighet genom att:
- Förstärka och komplettera fungerande samverkansarbete som redan görs och möjliggöra att goda exempel och metoder sprids
- utgå från individens eller målgruppens behov och säkerställa effektiva åtgärder
- identifiera nya arbetssätt med målgruppen
- länka samman arbetet med målgruppen på nationell, regional och lokal nivå.
Förutom Socialstyrelsen ingår Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Skolverket, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet och länsstyrelserna i arbetet.
Målgruppsdefinitionen som de samverkande myndigheterna i Bob har enats om är brottsaktiva barn (individer upp till 17 år) och unga (individer från 18 upp till 21 år) som antingen redan är etablerade eller har en påtaglig risk att vara på väg in i den organiserade brottsligheten.
Utbildning om barn och unga i kriminella miljöer
Brottsförebyggande rådet (Brå) har i samarbete med myndigheterna inom Bob-strukturen tagit fram en kostnadsfri digital utbildning om barn och unga i kriminella miljöer.
Utbildningen vänder sig till personer som arbetar lokalt med barn och unga i kriminella miljöer. Det kan till exempel vara arbete inom ramen för samordning av sociala insatsgrupper (SIG) eller skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF). Det kan också vara andra liknande samverkansformer. Utbildningen vänder sig också till chefer och beslutsfattare, som fyller en viktig funktion för att skapa rätt förutsättningar för en effektiv samverkan.
Läs mer och anmäl dig till webbutbildningen hos Brå
Barn som avhoppare
Definitionen av en avhoppare är en individ som valt att lämna organiserad brottslighet och som bedöms vara i behov av samhällets stöd och skydd för att fullfölja detta. Barn och unga som vill lämna organiserad brottslighet kan vara avhoppare och behöva stöd och skydd.
Socialtjänstens arbete med barn och unga som vill lämna organiserad brottslighet styrs av samma bestämmelser i socialtjänstlagen och LVU som socialtjänstens arbete med barn och unga generellt.
Vissa aspekter kan dock särskilja dessa ärenden. Det gäller till exempel vikten av en nära samverkan med polisen på grund av den hotbild som kan finnas mot barnet.
Socialstyrelsen har tagit fram ett skriftligt informationsmaterial till socialtjänsten för att underlätta arbetet med avhoppare.
Läs mer:
Att arbeta med barn som avhoppare
Rekrytering av barn
På Brottsförebyggande rådet BRÅs hemsida finns en film om rekrytering av barn och unga till organiserad brottslighet. Filmen är uppdelad i tre delar: inträde och villkor, brotten samt utträde. Till varje del finns förslag på diskussionsfrågor.