Hälsoprogrammet ger stöd till dig som arbetar med främjande och förebyggande insatser för barn och unga, till exempel som:
- barnmorska
- barnhälsovårdssjuksköterska och barnhälsovårdsläkare
- tandsköterska, tandhygienist och tandläkare
- skolsköterska och skolläkare
- socialsekreterare.
Hälsoprogrammet visar helheten för vilka hälsobesök, undersökningar och hälsosamtal alla barn och unga kan erbjudas, och vilket stöd föräldrar kan få. Här hittar du även de kunskapsstöd som ligger till grund för hälsoprogrammet.
Läs mer om hälsoprogrammet på socialstyrelsen.se
Verksamheter som ingår i hälsoprogrammet
Hälsoprogrammet berör flera verksamheter som erbjuder främjande och förebyggande insatser till barn och unga. Det nationella hälsoprogrammet ger dessa verksamheter en gemensam ram.
Följande verksamheter erbjuder idag insatser inom hälsoprogrammet:
- mödrahälsovården
- barnhälsovården
- tandvården
- elevhälsans medicinska insats
- den förebyggande socialtjänsten.
Andra verksamheter har också en viktig roll för ett främjande och förebyggande arbete, till exempel vård- och hälsocentraler, ungdomsmottagningar samt förskolan och skolan.
Förändringar som hälsoprogrammet föreslår
Förslag på insatser har tagits fram baserat på bästa tillgängliga kunskap.
| Samtliga åldrar | Erbjud alla föräldrar till barn i åldern 0–18 år manualbaserat föräldraskapsstöd i mindre grupp. | Socialtjänstens förebyggande verksamhet |
| Före födseln | Erbjud gemensamt föräldrasamtal till alla blivande föräldrar i graviditetsvecka 25–29 som behöver utökat stöd. | Mödrahälsovården |
| 0–5 år | Mät barnets vikt och längd regelbundet och gör en medicinsk bedömning av tillväxt inklusive BMI-utveckling vid samtliga besök i barnhälsovården. | Barnhälsovården |
| Erbjud enskilt föräldrasamtal till alla nyblivna föräldrar till barn i åldern 6–8 veckor respektive 3–5 månader. | Barnhälsovården | |
| Erbjud gemensamt föräldrasamtal till alla föräldrar till barn i åldern 8–10 månader som inte deltagit i föräldraskapsstöd i mindre grupp eller har behov av utökat stöd. | Barnhälsovården | |
| Undersök röd reflex på alla nyfödda inom första levnadsveckan (korrigerad ålder), 4 veckor, 6 månader och 10–12 månader. | BB/neonatalavdelning, barnhälsovården | |
|
Undersök hörseln på alla nyfödda tidigast efter 48 timmar (korrigerad ålder) och 4 års ålder. |
BB/neonatalavdelning, barnhälsovården | |
| Bedöm risken för att utveckla obesitas eller annan ohälsa genom att identifiera BMI-kurvans lägsta punkt (adiposity rebound) hos alla barn före 2 års ålder i samband med hälsobesök. Visa barnets BMI-kurva och samtala om den med alla föräldrar vid barnets 10–12-månaders hälsobesök, för att informera dem om barnets naturliga BMI-utveckling. Följ barnets BMI-utveckling fortlöpande vid hälsobesöken inom barnhälsovården. |
Barnhälsovården | |
|
Samtala med föräldrar om skärmvanor utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer för barn 0–2 år under hälsobesöken vid 4–6 månader, 8 månader, 10 eller 12 månader, och 18 månader. |
Barnhälsovården | |
|
Samtala med föräldrar om skärmvanor utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer 2–5 år under hälsobesöken vid 2,5 år, 3 år, 4 år och 5 år. |
Barnhälsovården | |
|
Samtala med föräldrar om fysisk aktivitet och stillasittande utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer för barn 0–5 år under hälsobesöken vid 4–6 månader, 8 månader, 10 eller 12 månader, och 18 månader. |
Barnhälsovården | |
|
Samtala med barn och föräldrar om sömnvanor utifrån Folkhälsomyndighetens vägledningar och rekommendationer under hälsobesöken vid 1 vecka, 4–6 månader, 8 månader, 10 eller 12 månader, 18 månader, 3 år och 5 år. |
Barnhälsovården | |
|
Bedöm risk för ohälsa i munnen hos alla barn senast vid 24 månaders ålder. |
Tandvården eller barnhälsovården | |
| Undersök synen på alla barn vid 4 års ålder.
|
Barnhälsovården | |
| 6–20 år |
Alla barn, unga och vårdnadshavare kan erbjudas flera hälsobesök i elevhälsan. Notera att hälsoprogrammet har utarbetats inom ramen för nuvarande lagstiftning som gör gällande att elevhälsan ska erbjuda minst tre hälsobesök under grundskoletiden, och ett hälsobesök under gymnasietiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Förslagen är därmed inte bindande.
|
Elevhälsans medicinska insats |
| Mät vikt och längd hos alla elever regelbundet och gör en medicinsk bedömning av tillväxt inklusive BMI-utveckling i förskoleklass, årskurs 2, 4, 5, 7 och 8 i grundskola, anpassad grundskola och specialskola samt i årskurs 1 i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola.
|
Elevhälsans medicinska insats | |
|
Erbjud alla elever en helhetsbedömning av pubertetsutvecklingen i förskoleklass, årskurs 2 och årskurs 4. Bedömningen inkluderar mätning av längd och vikt. Erbjud föräldrar till elever i förskoleklass och årskurs 4 att besvara en standardiserad föräldraenkät för att bedöma pubertetsstatus. |
Elevhälsans medicinska insats | |
|
Undersök synen på alla barn i förskoleklass (6 års ålder) och årskurs 4 (10 års ålder). |
Elevhälsans medicinska insats | |
|
Undersök hörseln på alla barn i förskoleklass (6 års ålder). |
Elevhälsans medicinska insats | |
|
Ställ frågorna i frågebatteriet Identifiera språk- och kommunikationsavvikelser till eleven, till föräldrarna eller till båda för att identifiera avvikelser eller stödbehov inom språk- och kommunikationsutveckling (i förskoleklass, årskurs 4 och årskurs 7). |
Elevhälsans medicinska insats | |
|
Erbjud alla elever ryggundersökning minst i årskurs 4 och i årskurs 7. |
Elevhälsans medicinska insats | |
|
Samtala med elever och föräldrar om skärmvanor utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer 6–12 år under hälsobesöken i förskoleklass och i årskurs 2 och 4. Samtala med elever och föräldrar om skärmvanor utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer 13–18 år under hälsobesöken i årskurs 7 eller 8, och år 1 i gymnasieskolan. |
Elevhälsans medicinska insats | |
|
Samtala med elever och föräldrar om sömnvanor utifrån Folkhälsomyndighetens vägledningar och rekommendationer under hälsobesöken i förskoleklass, i årskurs 4, 7 eller 8, och år 1 i gymnasieskolan. |
Elevhälsans medicinska insats | |
|
Erbjud alla elever en bedömning av pubertetsstatus i årskurs 8. Bedömningen inkluderar vikt- och längdutveckling samt självskattning med hjälp av standardiserade metoder som bilder av pubertetsstadier eller Pubertal Developmental Scale (PDS). |
Elevhälsans medicinska insats | |
|
Fråga barn och unga om tobaks- och nikotinanvändning från 12 års ålder. |
Tandvården |
|
|
Samtala med elever och föräldrar om spel om pengar under hälsobesöken i årskurs 7 eller 8, och år 1 på gymnasieskolan. |
Elevhälsans medicinska insats |