Socialt fältarbete är ett av flera sätt att arbeta uppsökande och förebyggande, men kommuner kan organisera, planera och genomföra arbetet på många olika sätt. På denna sida finns aktuell kunskap som kan vara till stöd för dig som arbetar med socialt fältarbete.
Läs mer:
Uppsökande verksamhet och förebyggande arbete
Vad som är socialt fältarbete är inte definierat i socialtjänstlagen (SoL) eller i lagens förarbeten. Med socialt fältarbete avser vi i denna text verksamhet i kommunal regi som arbetar med uppsökande verksamhet och förebyggande arbete för barn och unga enligt SoL. Arbetet genomförs och organiseras på olika sätt utifrån lokala förhållanden.
I SoL finns flera mål och syften med uppsökande verksamhet och förebyggande arbete, till exempel
- att främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden
- att medverka i samhällsplaneringen
- att få så god kännedom om människors situation att väsentliga behov kan tillgodoses
- att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga
- att synliggöra den verksamhet socialtjänsten bedriver för barn och unga
- att förhindra att barn och unga far illa
I Socialstyrelsens kartläggning av socialt fältarbete finns flera exempel på hur sociala fältarbetare arbetar för att uppfylla dessa mål och syften. Ett sätt är att sprida information om socialtjänstens verksamhet och erbjuda stöd och hjälp. Ett annat sätt är att arbeta med kartläggning och analys av den sociala situationen i kommunen och lägga resultatet till grund för planeringen av den sociala verksamheten i kommunen.
Förarbetena till socialtjänstlagen markerar vikten av att socialtjänsten synliggör det arbete som görs för barn och unga. Att ge information på platser där barn och unga finns, som på nätet och i skolor, är ett sätt för socialtjänsten att bli mer närvarande och synliga.
Fältverksamheternas uppdrag och syfte
Ju fler skyddsfaktorer, respektive ju färre riskfaktorer som en ung människa bär med sig desto bättre förutsättningar har hen för en positiv utveckling i livet. Det uppsökande och förebyggande sociala arbetet syftar till att identifiera dessa faktorer för att kunna stärka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna. Fältverksamheternas uppdrag och syfte varierar delvis mellan kommuner.
Vanligt förekommande uppdrag och syfte för fältverksamheterna är att:
- möta barn och unga i deras miljöer
- tidigt fånga upp barn och unga som kan behöva stöd
- arbeta för att nå barn och unga som inte fångas av andra verksamheter
- bryta en ogynnsam utveckling
- främja goda uppväxtvillkor
- slussa eller länka barn och unga vidare till stöd.
Fältverksamheter arbetar ofta uppsökande och relationsskapande med barn och unga som befinner sig i eller riskerar att hamna i riskzonen för en ogynnsam utveckling. Detta är ofta individer som andra verksamheter kan ha svårt att nå. Fältarbetet sker i lokala miljöer där fältarbetare knyter kontakter och skapar relationer till individer och grupper av barn och unga. I det uppsökande arbetet får fältarbetaren kunskap om barn och ungas situation och tendenser och aktuella fenomen i miljöer där de befinner sig. Kontakten med fältarbetare bygger på frivillighet. I det relationsskapande fältarbetet är även kontinuitet och långsiktighet viktiga faktorer enligt forskningen. Utifrån fältarbetarnas uppdrag har de andra förutsättningar än socialtjänstens myndighetsutövning att finnas kvar för barn och unga över tid.
Läs mer:
- Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende – Socialstyrelsen
- Samtala med barn – Socialstyrelsen
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Mucf har publicerat flera produkter om arbete med ungas delaktighet:
Vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa
En central del av det sociala fältarbetet är att identifiera och uppmärksamma oro runt barn och unga. En fältarbetare är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om hen i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
I det kontaktskapande arbetet behöver fältarbetaren vara tydlig mot barnet eller den unge med sin socialtjänstroll, till exempel vad gäller sekretess och anmälningsskyldighet, för att undvika missförstånd och få en tillitsfull relation.
Läs mer:
Handbok för personal i anmälningsskyldiga verksamheter – Anmäla oro för barn – Socialstyrelsen
Samverkan på många nivåer
Samverkan är en av det sociala fältarbetets kärnuppgifter. Fältverksamheter kan samverka med olika aktörer på samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. De vanligaste samverkansparterna är skola och fritidsgård, polis och olika delar av socialtjänsten. Det är vanligast att samverkan med polis förekommer på samhällsnivå, följt av gruppnivå och individnivå. För samverkan med olika delar av socialtjänsten är mönstret det omvända. Samverkan med fritidsgårdar sker till största del på gruppnivå.
Exempel på samhällsnivå
Exempel där fältverksamheten ingår i samverkan på samhällsnivå är nätverk som utgår från geografiska områden. Det kan vara bostadsområden eller skolor, lokala brottsförebyggande råd och annan samverkan kring trygghetsskapande åtgärder vid en viss plats, exempelvis köpcentrum eller resecentrum.
Exempel på gruppnivå
Exempel på samverkan på gruppnivå är gemensamma temadagar eller föreläsningar. Andra exempel är gruppaktiviteter tillsammans med fritidsgårdar och ideella organisationer, exempelvis tjejjour. Det kan också vara samverkan kring sommarjobb och lägerverksamhet med bostadsbolag, trossamfund och fritidsverksamhet.
Exempel på individnivå
Samverkan på individnivå kan handla om ett gemensamt arbete runt en enskild ungdom för att förebygga och motverka behov av mer ingripande insatser. Ett exempel är att fältarbetare medverkar vid socialtjänstens anmälningsmöten under förhandsbedömningar när fältarbetarna känner den berörda ungdomen sedan tidigare. Ett annat exempel är när en ungdom och hens familj erbjuds ett uppföljande möte med fältverksamheten när en orosanmälan inte leder till utredning.
Läs mer:
- Samverka för barns bästa – Socialstyrelsen
- Samtal med barn – Kunskapsguiden
- Tidiga samordnade insatser, TSI – Kunskapsguiden
- Samverkan kring barn och unga – Kunskapsguiden
Sekretess och informationsdelning
I vissa fall kan fältarbetare uppleva sekretesslagstiftningen som ett hinder i samverkan. Det kan till exempel handla om att polis, skola eller fritidsgård efterfrågar information på individnivå från fältarbetarna och fältarbetarna känner sig osäkra på vilken information de får lämna ut. En social fältarbetare arbetar enligt lagstiftningen om socialtjänst och måste därför förhålla sig till socialtjänstsekretessen i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Detta gäller oavsett vilken nämnd den sociala fältarbetaren är organiserad under. Det förekommer att sociala fältarbetare är organiserade under andra nämnder än socialnämnden, till exempel en fritidsnämnd.
Utgångspunkten är att sekretessen inom socialtjänsten är stark och att uppgifter om en enskilds personliga förhållanden får lämnas ut endast i vissa undantagsfall. För att en social fältarbetare ska kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till exempelvis en skola, fritidsgård eller polisen behövs en sekretessbrytande grund. I många situationer går det att lösa genom att vårdnadshavaren och/eller barnet eller den unge, samtycker till att informationen lämnas ut.
Om det inte går att få samtycke behöver det finnas en annan sekretessbrytande grund som tillåter att uppgifterna lämnas ut. I till exempel socialtjänstens samverkan med polisen finns några sekretessbrytande bestämmelser som kan bli aktuella i det sociala fältarbetet.
Socialtjänsten har under vissa förutsättningar möjlighet att lämna uppgifter till polisen eller säkerhetspolisen om enskilda barn och unga under 21 år, utan samtycke, om det är i ett brottsförebyggande syfte. Detta framgår av 10 kap. 18 a § OSL.
Socialtjänsten kan i vissa fall också lämna uppgifter till polisen när de upptäcker någon som håller på att begå ett brott eller när de misstänker att någon har begått ett brott. Bestämmelser om detta finns bland annat i 10 kap. 20-23 §§ OSL .
Situationen kan också vara den att en social fältarbetare misstänker att ett barn har utsatts för ett brott. När det gäller vissa typer av brott mot barn bör socialtjänsten skyndsamt göra en polisanmälan om det inte strider mot barnets bästa. Det gäller bland annat misstanke om misshandel och sexualbrott. Bestämmelser om detta finns i 10 kap. 21 § OSL och rekommendationen finns i Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller barn och unga.
Läs mer om bestämmelserna och informationsdelning mellan socialtjänst och polis:
Möjlighet att lämna uppgifter till polisen i det brottsförebyggande arbetet – Kunskapsguiden
Informationsdelning mellan fältarbetare och andra delar av socialtjänsten
Som utgångspunkt råder sekretess mellan olika myndigheter eller nämnder (kommunens nämnder räknas som olika myndigheter) och verksamhetsgrenar inom en kommun. En social fältarbetare som är organiserad under fritidsnämnden får som utgångspunkt därför inte lämna ut uppgifter om en enskilds personliga förhållanden till sin kollega som är organiserad under socialnämnden, även om de arbetar i samma kommun. För att kunna lämna sådana uppgifter krävs en sekretessbrytande grund som till exempel samtycke.
Om personalen arbetar inom samma myndighet eller nämnd och verksamhetsgren är utgångspunkten däremot att uppgifter som omfattas av sekretess får lämnas mellan personalen i den utsträckning som är normal och behövlig för ett ärendes handläggning eller i övrigt för att verksamheten ska kunna bedrivas. Utöver detta behöver fältarbetare, liksom andra tjänstemän inom en kommun, förhålla sig till den så kallade inre sekretessen. Den inre sekretessen är inte reglerad i lag men innebär att det etiskt förutsätts att möjligheten att utbyta uppgifter inom en och samma myndighet eller verksamhetsgren utnyttjas med omdöme.
Serviceinsatser och individuellt behovsprövade insatser
Sociala fältarbetare enligt den definition som används på denna sida och i Socialstyrelsens kartläggning arbetar inte med individuellt behovsprövade insatser inom ramen för sitt fältarbete.
Socialstyrelsens kartläggning visar att fältarbetare behöver förhålla sig till gränsdragningen mellan insatser utan behovsprövning i sitt arbete, så kallade serviceinsatser, och individuellt behovsprövade insatser. Kartläggningen visar också att denna gränsdragning kan vara en utmaning i fältarbetet. En stor del av fältarbetet handlar om att samtala med barn och unga. Ibland hålls upprepade individuella samtal med samma individ, ibland inbokade i förväg och ibland spontant. Det är inte alltid lätt att avgöra när en insats är så individuellt anpassad att den förutsätter individuell behovsprövning och beslut.
De rättsliga utgångspunkterna för att kunna avgöra om en insats kan ges som serviceinsats eller kräver individuell behovsprövning och beslut behandlas i Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation, s 68-71.
Metoder i socialt fältarbete
I Socialstyrelsens metodguide finns exempel på flera förebyggande metoder som skulle kunna vara användbara inom socialt fältarbete.
Socialstyrelsen har publicerat en samling med exempel på olika metoder som används i kommunerna för att förebygga normbrytande beteende och brott:
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU har genomfört flera översikter om aktuell forskning inom öppenvårdsinsatser:
- Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott – SBU
- Risk- och behovsbedömning av ungdomar avseende återfall i våld och annan kriminalitet – SBU
- Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga – SBU
Andra kunskapsunderlag
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
Mucf har två rapportserier, Ung Idag och Fokus, som på olika sätt berör ungas levnadsvillkor.
De har också Kunskapsunderlag om hedersrelaterat våld och förtryck och våldsförebyggande arbete för yrkesverksamma som arbetar med ungas fritid.
Våldsförebyggande arbete i öppen fritidsverksamhet – MUCF
Brottsförebyggande rådet, BRÅ
Brå har ett antal produkter inom brottsprevention med målgruppen barn och unga på sin webbplats.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
CAN genomför årligen undersökningar om drogvanor bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2.
CAN:s nationella skolundersökning – CAN
Jämställdhetsmyndigheten
Våldsförebyggande arbete med barn och unga (2019:11) – Jämställdhetsmyndigheten
Delegationen mot segregation, DELMOS
Segregationens konsekvenser för unga – Analys till regeringens ungdomspolitik – DELMOS
Webbutbildningar/Utbildningsmaterial
- Webbutbildning om sex mot ersättning – Socialstyrelsen
- Utbildningar om hedersvåld, könsstympning och tvångsäktenskap – Nationellt center för kvinnofrid, NCK
- Våldsbejakande extremism – Socialstyrelsen
- Utbildning om att prata sex, samlevnad och relationer med nyanlända unga – MUCF
- Webbutbildning om hur yrkesverksamma som träffar unga kan arbeta med hedersrelaterat våld – MUCF