Verksamhetsuppföljning – för utveckling

För att kunna utveckla och förbättra verksamheten behöver det finnas system för uppföljning. Systematisk uppföljning är en viktig del i socialtjänstens kvalitetsarbete och i utvecklingen av en evidensbaserad praktik, EBP. EBP innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser.

Läs mer om evidensbaserad praktik på Kunskapsguiden

Individbaserad systematisk uppföljning

Individbaserad systematisk uppföljning, ISU, innebär att man dokumenterar arbetet med enskilda klienter för att följa upp hur det går för dem. Det handlar även om att sammanställa denna information på gruppnivå för att utveckla och förbättra verksamheten.

En förutsättning för att kunna arbeta med och öka jämställdheten är tillgång till könsuppdelad statistik. Enligt förordning ska officiell statistik vara könsuppdelad om det inte finns särskilda skäl mot det. Det framgår av 14 § förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

Den könsuppdelade statistiken syftar till att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov och ger förutsättningar för att genomföra verksamhetsanalyser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är inte tillräckligt att samla in och dela upp statistiken efter kön utan den måste även leda vidare till analyser, mål och åtgärder för att vara meningsfull. Det är viktigt att både uppmärksamma skillnader och likheter.

För att kunna identifiera om det finns osakliga skillnader i bedömningen av behoven och val av insatser behöver verksamheten analysera vilka behov kvinnor och män har, om insatser som de erbjuds motsvarar dessa behov och vilka resultat insatserna leder till. Ett jämställdhetstänkande behöver genomsyra hela arbetsprocessen från utredning av behov, val av insatser till resultatet av insatserna för kvinnor och män.

Viktiga frågor i jämställdhetsarbetet är till exempel:

• Har kvinnor och män olika förutsättningar, livssituation och behov som leder till skillnader i insatser som ges?
• Erbjuds rätt insatser och stöd som är anpassade till målgruppens behov?
• Får kvinnor och män olika typer av insatser för att de har olika förutsättningar och behov eller är skillnaderna i erbjudna insatser omotiverade?

En utmaning är att ta reda på om skillnaderna i resultat mellan könen är motiverade. Indikatorer som belyser skillnader mellan kvinnor och män bidrar med kunskap som kan användas i analyser. Detta ger möjlighet att kvalitetsutveckla verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv och ta fram mer målgruppsanpassade insatser i verksamheterna.

Stöd för verksamhetsuppföljning och -utveckling

För att stödja arbetet med verksamhetsuppföljning och -utveckling har Socialstyrelsens tagit fram olika verktyg, metoder och stödmaterial för systematisk uppföljning:

• FIA – förutsättningar inför arbete
• Öppna jämförelser
• Stödmaterial om individbaserad systematisk uppföljning

FIA – bedömningsmetod

FIA – förutsättningar inför arbete är en standardiserad bedömningsmetod för att kartlägga biståndsmottagares behov av stöd och målgruppen är arbetslösa biståndsmottagare med oklara hinder, som varit aktuella för försörjningsstöd i sex månader eller mer. Metoden kan vara ett stöd i både enskilda ärenden och i verksamhetsutvecklingen.

Om kunskapen från FIA dokumenteras på individnivå ökar den möjligheten att granska och värdera inriktning och tillämpning av de insatser som erbjuds kvinnor och män. På aggregerad nivå kan samma uppgifter ge viktig information om målgruppen i stort och om relevansen i insatserna som socialtjänsten erbjuder.

FIA-förutsättningar inför arbete hos Socialstyrelsen

Öppna jämförelser

Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter och syftar till att stimulera kunskaps- och verksamhetsutveckling. Målet är att verksamhetsförbättringarna leder till att den enskilde personen får rätt insatser utifrån sina individuella behov. Öppna jämförelser ger möjlighet att jämföra och följa upp olika kvalitetsaspekter med andra liknande kommuner.

Fokus i öppna jämförelser är att undersöka kvaliteten i socialtjänstens verksamheter.

Öppna jämförelser – Socialstyrelsen

Metodbeskrivning för öppna jämförelser

Till öppna jämförelser för ekonomiskt bistånd finns en metodbeskrivning som beskriver årets insamling, nya indikatorer och andra förändringar.

Metodbeskrivning 2023 – Öppna jämförelser – Socialstyrelsen

Sveriges Kommuner och Regioner har tagit fram en handbok för öppna jämförelser socialtjänst som ger ett sammanfattande stöd i att förstå de bakomliggande orsakerna till resultaten i Öppna jämförelser, men även i tolkningen av andra nyckeltal.

Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst – Sveriges Kommuner och Regioner

Stödmaterial om individbaserad systematisk uppföljning

Individbaserad systematisk uppföljning, ISU, handlar om att beskriva och mäta arbetet med enskilda brukare och sammanställa informationen på gruppnivå i syfte att utveckla och förbättra verksamhetens kvalitet.

Genom individbaserad systematisk uppföljning, ISU, kan socialtjänsten själv skapa lokal kunskap om olika delar av arbetet såsom exempelvis brukarnas behov, vilka insatser som erbjuds och genomförs, resultat och hur olika brukargrupper upplever insatserna. Individbaserad systematisk uppföljning kan på så vis bidra med viktiga led i att arbeta utifrån bästa tillgängliga kunskap. ISU utgör en del i verksamhetens kontinuerliga lärande och ger verksamheten möjlighet att synliggöra sitt arbete, pröva sina uppfattningar om det och utveckla arbetet i önskad riktning.

Socialstyrelsen har tagit fram stödmaterial om individbaserad systematisk uppföljning för verksamheter inom socialtjänsten. Syftet med materialet är att stödja arbetet med individbaserad systematisk uppföljning.

Individbaserad systematisk uppföljning, tema på Kunskapsguiden