Personlig assistans är samma insats och styrs av samma lagrum, oavsett vilken ålder assistansanvändaren har. Vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans gäller samma principer som för vuxna, med undantag för bedömningen av föräldraansvar.
Genom insatserna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska barn och ungdomar ges förutsättningar för god fysisk och psykisk utveckling och i övrigt sådana uppväxtvillkor som betraktas som goda för alla barn och ungdomar. Andra viktiga utgångspunkter är anhörigas behov av att kunna leva ett aktivt och tryggt liv och ungdomars behov av frigörelse.
Barnets bästa i LSS
Principen om barnets bästa är inskriven i barnkonventionen. Även i LSS finns en bestämmelse som säger att när åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.
Barns upplevelse av personlig assistans
Personlig assistans har inneburit en förbättrad livskvalitet för många barn med funktionsnedsättning. I studier framgår bland annat att barnen har fått ett rikare liv och större möjlighet att delta i aktiviteter på egen hand. Det finns en kontinuitet i stödet, vilket gör att barnen är tryggare och utvecklas mer. Personlig assistans har lett till förbättrad hälsa för hela familjen och många vårdnadshavare beskriver den personliga assistansen som ovärderlig.
I rapporten Barn med personlig assistans - Möjligheter till utveckling, självständighet och delaktighet från 2014 berättade intervjupersoner att det kan finnas problem med att vårdnadshavare arbetar som personliga assistenter åt sina barn. Vårdnadshavarna kan ha svårt att hålla isär de olika rollerna som personlig assistent och förälder. Det kan bli särskilt svårt när barnen håller på att bli vuxna och ska bli mer självständiga. Men det är en komplex fråga. I intervjuer som gjorts med barn och unga framkommer att det finns fördelar och nackdelar både med att ha anhöriga som personliga assistenter och med att ha utomstående som personliga assistenter. Det kan vara skönt med utomstående i sammanhang där ungdomarnas föräldrar normalt sett inte är med, som när de ska gå på fest eller träffa kompisar och pojk- eller flickvänner. Det framgår också att barnen ibland lägger sina behov åt sidan när en anhörig arbetar som personlig assistent. När det istället är en extern assistent som arbetar säger barnen att det är lättare att bestämma och att de får mer självbestämmande.
Det framkommer även att ungdomarna tycker att det är viktigt att föräldrarna är personliga assistenter. En ungdom uppger till exempel att det ibland är skönt att ha mamma eller pappa som assistent för att de vet bäst hur han/hon vill ha det.
För att barn ska kunna utvecklas och bli mogna för vuxenlivet måste de kunna bestämma över sitt eget liv. Hos barn med funktionsnedsättning varierar möjligheterna till det, bland annat på grund av graden av funktionsnedsättning. Oberoende av barnens eller ungdomarnas svårigheter är det dock viktigt att inte hindra dem i deras utvecklingsprocess. De behöver få pröva sig fram och göra misstag, precis som andra barn och unga i samma ålder. En personlig assistent måste hela tiden sträva efter att bejaka barnets eller ungdomens önskningar när det gäller självständighet och möjlighet att utvecklas, även om önskningarna ibland är outtalade.
Socialstyrelsen menar att flertalet ungdomar som har assistans skulle öka sina möjligheter till självständighet och utveckling om de också beviljades andra insatser, till exempel korttidsvistelse.
En person som beviljats en LSS-insats kan också ha rätt till en eller flera andra LSS-insatser. Det finns inget stöd i lagstiftningen för att göra generella begränsningar som innebär att en beviljad insats utesluter möjligheten till andra insatser. Även om man som ung har personlig assistans och därtill en heltäckande insats, kan korttidsvistelse vara en insats som främjar frigörelseprocessen.
Föräldraansvar
Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning har, precis som alla vårdnadshavare, ansvar för barnets personliga förhållande och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda.
När handläggaren på försäkringskassan eller kommunen bedömer barns rätt till personlig assistans och omfattningen av insatsen tar de hänsyn till det som normalt anses falla inom ramen för föräldraansvaret. Det är behovet av extra tillsyn och omvårdnad med anledning av funktionsnedsättningen som ligger till grund för bedömningen om rätten till personlig assistans.
När åtgärder rör barn ska man ta särskild hänsyn till barnets bästa. Det framgår av LSS. Där står också att när en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Personlig assistans som ges till ett barn påverkar ofta hela familjens livssituation. Därför behöver assistansen anpassas till varje familjs individuella behov. Både barnet själv och barnets vårdnadshavare behöver få ett avgörande inflytande över hur stödet utformas. Ibland kan ett syfte med assistansen vara att tillgodose vårdnadshavarnas behov av avlösning i omvårdnaden, eller att ge familjen möjlighet att genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. Trots detta har lagstiftaren bedömt att även en vårdnadshavare till barnet kan vara personlig assistent, om assistansen kan anses gå utöver vad föräldraansvaret omfattar och om det är frågan om situationer där det finns förutsättningar för personlig assistans.