Det är viktigt att prevention tas upp på ett sätt som är anpassat till individens behov och förmåga att agera på ett hälsofrämjande sätt. För att hjälpa patienten att hitta motivation att genomföra önskvärda förändringar i vardagen är det också viktigt att arbetet sker på ett strukturerat sätt och i enlighet med kunskapsunderlag, som till exempel Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, Socialstyrelsen
Primär och sekundär prevention
Det förebyggande arbetet kan ske både före och efter insjuknande. Begreppet primär prevention innebär insatser som avser att förhindra att sjukdom uppkommer, medan sekundär prevention avser insatser för att förhindra återinsjuknande men också tidig upptäckt av sjukdom.
Hälsosamma levnadsvanor
Socialstyrelsen har beslutat om nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Riktlinjerna innehåller rekommendationer om metoder för att stödja förändring av ohälsosamma levnadsvanor när det gäller tobak, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. De rekommenderade metoderna är olika former av samtal och vissa webbaserade metoder.
Hos Socialstyrelsen hittar du som arbetar i hälso- och sjukvården stöd, verktyg och inspiration till det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Det finns stödmaterial som webbutbildningar, filmer, broschyrer och forskningsrapporter om riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor och tobaksbruk. Materialet, som utgår från rekommendationerna i riktlinjerna, ska fungera som ett stöd i det sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården
Stöd i arbetet med levnadsvanor, Socialstyrelsen
Utbildningen Webbstöd för levnadsvanearbete i vården, på Socialstyrelsens utbildningsportal
Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor står för en stor del av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Hälso- och sjukvården behöver informera om samband mellan levnadsvanor och hälsoproblem och ge råd och stöd till patienter som behöver ändra ohälsosamma levnadsvanor.
Läs mer under temat Levnadsvanor
Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor 2022, Socialstyrelsen (pdf)
Elevhälsan
Elevhälsans arbete är främst hälsofrämjande och förebyggande. Det sker i bred samverkan med den pedagogiska personalen och exempelvis regionens hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst, ungdomsmottagning och tandvård.
Läs mer om elevhälsa under temat Elevhälsan
Mödrahälsovård och barnhälsovård
Den strukturerade uppsökande verksamheten i landet som avser alla gravida inom mödrahälsovården (MVC) och för alla barn inom barnhälsovården (BVC) anses vara en central orsak till den låga dödligheten i Sverige vid förlossningar och till svenska barns goda hälsa. Alla ska ges samma insatser men mer och anpassade insatser ska ges till dem som behöver det, så kallad proportionell universalism.
I Socialstyrelsen utbildning "Webbstöd för levnadsvanearbete i vården" finns en modul om hälsolitteracitet och levnadsvanor i barnhälsovården (modul 5).
Utbildningen Webbstöd för levnadsvanearbete i vården, på Socialstyrelsens utbildningsportal
Screening
Det finns flera olika screeningprogram, till exempel screening med PKU-prov, för att upptäcka 24 medfödda sjukdomar hos nyfödda barn eller screening med mammografi för att upptäcka bröstcancer.
Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning kring screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård.
Rekommendationer om nationella screeningprogram, Socialstyrelsen
Insatser till sköra äldre
Fallolyckor och konsekvenser av dem är ett stort problem i samhället. För den som drabbas orsakar fall mycket lidande, både fysiskt och känslomässigt. Risken att falla ökar med stigande ålder. Många fall och frakturer kan förebyggas med fysisk träning. Hälsosamma matvanor, en säker miljö och bättre koll på läkemedelsintag anses också minska fallrisken.
Läs mer om fallolyckor under temat Fallolyckor
Kvalitetsregistret Senior Alert stödjer ett förebyggande arbetssätt och bygger på vård- och omsorgsprocessens steg:
- Identifiera risker och analysera orsaker för fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion.
- Planera och genomföra förebyggande åtgärder
- Följa upp åtgärder och utvärdera resultatet.
Socialstyrelsen har tagit fram utbildningsmaterial som stödjer arbetet med goda levnadsvanor hos äldre och för att förebygga fall.
Ett näringsrikt samarbete, utbildningspaket kring undernäring hos Socialstyrelsen
Ett fall för teamet – att förebygga fallolyckor, utbildning hos Socialstyrelsen
Ett fallpreventivt arbetssätt – stöd för införande, utbildning hos Socialstyrelsen
Om fysisk träning för att minska risken för fall hos äldre, hos SBU
Vaccinationer
Vaccinationer förebygger smittsamma sjukdomar. Näst efter rent vatten, är vaccinationer det som mest effektivt bidrar till folkhälsan i världen. Många allvarliga sjukdomar som var vanliga förr har mer eller mindre försvunnit från Sverige, tack vare att många valt att följa våra nationella vaccinationsprogram. (Källa Folkhälsomyndigheten)
Vaccinationsprogram finns för att förebygga smittsamma sjukdomar hos främst barn och äldre. På Folkhälsomyndighetens webbplats hittar du mer information.
Läs mer om vaccinationer, hos Folkhälsomyndigheten
Andra insatser och aktivitieter
Riktade hälsoundersökningar
Riktade hälsoundersökningar, som är kopplade till ett hälsosamtal, i form av en dialog utifrån deltagarens egen hälsoprofil som genomförs inom ramen för Västerbottens VIP-program (Västerbotten Intervention Programme) och Jönköpings län har till skillnad från allmänna hälsokontroller visats vara ett kostnadseffektivt sätt att minska insjuknande och död, men också i att minska sociala skillnader i hälsa (Blomstedt et al. 2015; Lingfors et al. 2009).
Utåtriktade aktiviteter når personer som inte annars söker vård
De utåtriktade aktiviteterna har visat sig vara ett sätt att nå personer som annars inte söker vård (Fritzell et al. 2016). I detta sammanhang kan också nämnas Angereds närsjukhus som organiserade öppen spirometri på torget i Angered, vilket visade att 30 procent av besökarna hade indikationer på lungsjukdomen KOL utan att veta om det.
Forskning visar att störst effekt av hälsoarbetet ger en kombination av individinriktade primärpreventiva insatser inom primärvården med samhällsinriktade åtgärder i samverkan med andra aktörer (Lingfors et al. 2009). En förutsättning för att det ska ske i större skala är att det finns uppdrag och resurser för detta.
Tandvården
Tandvården har under många år varit en föregångare i det preventiva arbetet, särskilt när det gäller kariesprevention och dagens unga generation har en helt annan tandhälsa än tidigare generationer. I dag ser vi emellertid stora, och stigande, skillnader i kariesförekomst mellan olika socioekonomiska grupper. och systematisk, folkhälsobevakning och sjukvårdsanalys av både jämlik hälsa och jämlik vård.
Socialstyrelsen tar fram föreskrifter, nationella riktlinjer för tandvård och följer upp tandvården genom olika typer av utvärderingar.