Medellivslängden för personer med schizofreni är i genomsnitt 15 år kortare för män och 12 år kortare för kvinnor än för den övriga befolkningen. Utöver biverkningar av läkemedelsbehandling bidrar rökning, missbruk av alkohol och droger, ohälsosam kosthållning och brist på fysisk aktivitet till en hög grad av andra samtidiga sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Insatser för fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor
Personer med schizofreni har ofta svårt att själva initiera och upprätthålla regelbunden fysisk aktivitet och goda matvanor. Därför är det angeläget med insatser för att främja den fysiska aktiviteten och förbättra kosthållningen hos dessa personer.
Insatser i form av beteendepåverkande interventioner kan ges i grupp och innehålla motiverande och undervisande komponenter, och ledarledd fysisk aktivitet.
Främja hälsosamma levandsvanor - Nationella vård- och insatsprogrammet
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor - Socialstyrelsen
Bra vanor! Tänk stort – börja smått
Bra vanor! Tänk stort – börja smått är ett praktiskt material som kan användas för att inspirera till hälsosamma mat- och rörelsevanor. Materialet består av ett spel och en blädderpärm med tips på aktiviteter, och kan beställas från Socialstyrelsens publikationsservice.
Förebygga och handlägga metabol risk
Personer med schizofreni får i högre grad än andra det som ibland kallas för metabola rubbningar: övervikt, diabetes och höga blodfetter. Medicinering med antipsykotiska preparat bidrar till det. Därför är risken större att personer som behandlas med antipsykotiska läkemedel får hjärt- och kärlsjukdomar. Ohälsosamma levnadsvanor som exempelvis otillräcklig fysisk aktivitet eller ohälsosamma matvanor är andra faktorer som också bidrar.
Unga människor eller personer som inte tidigare har behandlats med antipsykotisk medicinering är ofta särskilt känsliga för biverkningar i form av metabola rubbningar. Kraftig viktuppgång hos en person som påbörjat behandling med antipsykotisk medicinering är ett tidigt tecken på metabol rubbning.
En kraftig viktuppgång kan leda till förvärrad social stigmatisering, det vill säga ökad diskriminering och utanförskap. Den utgör också en riskfaktor för utvecklande av typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Därför är viktuppgång och annan metabol störning under pågående antipsykotisk medicinering en allvarlig hälsorisk.
Årlig utredning och bedömning av kroppslig hälsa
Hälso- och sjukvården bör erbjuda regelbundna kontroller av metabola riskfaktorer med blodprov och fysisk undersökning till personer med schizofreni för att upptäcka riskfaktorer och kunna utvärdera behandlingsinsatser.
Den årliga kontrollen bör innehålla:
- hälsosamtal
- blodprov
- kroppslig undersökning
- frågor för att identifiera tecken på kroppsliga sjukdomar
- frågor för att fånga upp riskfaktorer för cancer.
Schizofreni och liknande tillstånd inom det nationella vård- och insatsprogrammet
Stöd i kontakter med den somatiska vården
Personer med schizofreni har ofta svårt att själva söka somatisk vård och att upprätthålla nödvändiga kontakter. Vården kan också ha svårt att bemöta och hålla kontakt med personer med komplexa behov. Dessa svårigheter är en del i att personer dör i förtid, ofta av åtgärdbara fysiska sjukdomar.
Stöd i kontakter med somatisk vård syftar till att hjälpa personer med schizofreni att uppmärksamma att de behöver kontakt med vården, boka tid, formulera sina besvär och stöd i att säkra att man genomför och följer upp vården. Stödet kan gälla kontakter med primärvård, tandvård eller annan somatisk vård. Regioner och kommuner kan själva utforma hur de ska ge stödet och vilken profession som ska utföra insatsen.
Stöd för kontakter med vården vid kroppslig ohälsa inom det nationella vård- och insatsprogrammet