En krisplan kan vara ett stöd för att förebygga försämring, eller för att hantera svåra känslor eller impulser. Det kan till exempel handla om psykoser, svår ångest, självskador, suicid eller återfall i skadligt alkohol- eller narkotikabruk.
Krisplanen hjälper personen själv, de närstående och dig som personal att veta vad som fungerar, vilka tidiga tecken och risksituationer ni ska vara uppmärksamma på och hur ni kan agera i svåra situationer. Med hjälp av krisplanen kan personen ta sig vidare från en möjlig kris utan att förvärra situationen.
I krisplanen skriver ni med personens egna ord vad hen kan göra själv, vilket stöd hen vill ha av andra och vilka kontakter som finns. Den blir ett konkret stöd som bidrar till trygghet och delaktighet – för personen själv och er som finns runtomkring.
Krisplan – ta fram, använd och följ upp – Socialstyrelsen
Film: Upprätta, använda och följa upp en krisplan
Den här filmen visar ett exempel på hur en krisplan kan arbetas fram, användas och följas upp. Den handlar om Karin som har varit inlagd i psykiatrisk heldygnsvård. Vi får se hur personal i öppenvården tillsammans med Karin, hennes bror och hennes boendestödjare arbetar fram och använder en krisplan. Filmen är knappt åtta minuter.
Krisplanen är ett personligt stöd
När man mår sämre eller är i kris kan det vara svårt att tänka klart. Då fungerar krisplanen som ett stöd för att påminna sig om vad som brukar fungera för att förebygga eller hantera sådana situationer, vilka kontakter som finns och hur man vill bli bemött.
Genom att i förväg ha formulerat egna strategier, aktiviteter och kontakter kan personen lättare själv göra det som behövs, och andra i omgivningen kan stötta på bästa sätt.
En krisplan kan exempelvis
- underlätta hantering av svåra känslor eller impulser att skada sig
- stärka trygghet och förutsägbarhet för både personen och närstående
- stärka delaktighet och egenmakt för personen
- minska risken för tvångsvård eller tvångsåtgärder under tvångsvård
- minska risken för suicid och suicidförsök
- underlätta samordningen vid akuta situationer mellan personen, de närstående, vården och socialtjänstens olika verksamheter.
Krisplanen kan göra det lättare för dig som möter personen i sin vardag att veta hur du kan stödja utifrån vad personen önskar. Det kan också minska risken för missförstånd i akuta situationer.
Krisplanen kan vara digital eller i pappersformat. Det viktiga är att den är tillgänglig för personen själv och för alla som ska stödja personen.
Ibland används andra benämningar för krisplan, till exempel säkerhetsplan, riskhanteringsplan eller trygghetsplan. De fyller alla samma förebyggande funktion.
Används inom många olika områden
Krisplaner används inom hälso- och sjukvården, oftast inom den psykiatriska öppenvården och heldygnsvården, men också inom primärvård och habilitering. Ibland används krisplaner även inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det ingår i ett återhämtningsinriktat förhållningssätt, där förebyggande insatser och personcentrering är viktiga delar.
Att använda krisplaner ingår också i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid
Även barn kan behöva en krisplan
När det gäller barn och unga under 18 år är det särskilt viktigt att ta hänsyn till ålder och mognad, samt vilka möjligheter vårdnadshavare och andra har att ge stöd. Arbetet med krisplanen anpassas efter förutsättningarna, och vårdnadshavarna involveras utifrån barnet önskemål. Det stärker både barnets inflytande och vårdnadshavarnas möjligheter att ge stöd.
Flera kan bidra när krisplanen tas fram och används
Det är vanligt att flera bidrar när en person tar fram sin krisplan och när den används. Planen blir en vägledning för alla som ska stödja personen:
- Du som arbetar i vården formulerar krisplanen tillsammans med personen, dokumenterar och följer upp hur den fungerar
- Närstående har ofta viktig kunskap om tidiga tecken och vilket stöd som fungerar i praktiken.
- Personal i verksamheter inom socialtjänst och LSS som ger insatser till personen kan ha kunskap om vad som är svåra situationer eller risksituationer för personen.
Viktigt att tänka på
Personen som krisplanen handlar om väljer själv vilka andra än ni i vården som ska vara med.
Utgå från personens erfarenheter, vilja och förutsättningar
Krisplanen formuleras med personens egna ord så att den känns meningsfull, begriplig och tillgänglig för personen själv.
Planen bygger dels på vad personen själv vet fungerar utifrån sina tidigare erfarenheter, dels på vad hen skulle vilja testa för att utveckla sin förmåga att förebygga och hantera kriser.
Det bästa är om arbetet kan göras i lugnare skeden, när personen har möjlighet att reflektera och uttrycka sina behov.
Använd Delat beslutsfattande
Metoden Delat beslutsfattande är ett stöd för personen och dig som vårdpersonal att gemensamt identifiera problem, gå igenom alternativ och fatta beslut om insatser. Om det är möjligt kan även närstående delta i planeringen.
Här finns kunskapsstöd, filmer och stödmaterial för att använda metoden:
Stöd för att ta fram, använda och följa upp en krisplan
Krisplaner kan utformas på olika sätt, och det är viktigt att utgå från personens individuella behov. Ofta innehåller de bland annat tidiga tecken och risksituationer att vara uppmärksam på. I Socialstyrelsens stöd får du steg för steg veta hur du tillsammans med en person kan ta fram, använda och följa upp en krisplan.