Heldygnsvård kallas också slutenvård. All annan vård kallas öppen vård, och kan ges till exempel vid besök på en psykiatrisk mottagning eller i en persons hem.
Orsaken till heldygnsvård brukar vara att en person har ett svårt psykiatriskt tillstånd, och att det inte fungerar med öppen vård. Det övergripande målet är oftast att minska akuta symtom och stabilisera situationen, så att personen ska känna sig trygg och kan börja återhämta sig. Det brukar behövas löpande bedömningar av hur personen mår, god omvårdnad och möjlighet till olika typer av behandling och andra insatser.
På psykiatriska vårdavdelningar för heldygnsvård arbetar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och skötare. Det kan också finnas andra yrkesgrupper, som kuratorer, psykologer, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.
Patienterna vårdas vanligen i några dagar upp till några veckor. Ambitionen brukar vara att en person ska skrivas ut så snart det går att fortsätta vården inom öppenvården. Först behöver ofta vård och andra insatser från till exempel öppenvården och socialtjänsten planeras, de insatser som personen kommer att behöva efter utskrivningen.
Viktigt med ett respektfullt bemötande
När en person behöver psykiatrisk heldygnsvård befinner sig hen och hens närstående ofta i kris. Du som arbetar i vården behöver bemöta personen med omtanke och respekt.
Det är viktigt att vården
- förmedlar trygghet
- lyssnar och försöker att förstå patientens situation
- tar hand om praktiska saker som inte kan vänta, till exempel barn eller husdjur som behöver omsorg
- kommer överens med patienten och eventuellt närstående om vilka insatser som behövs direkt
- planerar för uppföljande samtal tillsammans med patienten.
Som personal i heldygnsvården kan du möta personer med svåra psykiatriska tillstånd i kaotiska situationer. Du behöver bemöta dem på ett bra sätt. Det kan handla om att erbjuda samtal och olika former av stöd.
Som all annan hälso- och sjukvård ska den psykiatriska heldygnsvården bygga på kunskap. Du kan läsa mer om det i patientsäkerhetslagen.
Planera vård och insatser tillsammans
Det är mycket viktigt att vården utformas, planeras och genomförs tillsammans med personen som vårdas. Det kan handla om att
- formulera mål för vården
- komma överens om insatser
- planera för insatserna
- genomföra och följa upp insatserna.
Insatser efter vårdtiden ska också planeras. Kontakter ska tas med andra aktörer som behöver vara involverade i personens vård och omsorg, till exempel socialtjänsten, öppenvården och Försäkringskassan. Om en person har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska en så kallad samordnad individuell plan, SIP, göras.
Olika former för samordning – sida på Kunskapsguiden
Samordnad individuell plan, SIP – Sveriges regioner och kommuner, SKR
De närstående ska vara med i planeringen när det är lämpligt. Om personen är under 18 år ska de närstående alltid vara med, så länge bestämmelser om tystnadsplikt och sekretess inte hindrar det.
Vid planeringen kan det också vara bra att prata om vad som ledde till behovet av heldygnsvård, och att arbeta fram en krisplan, även kallad säkerhetsplan. En krisplan beskriver vilka tecken på försämring som personen själv och andra ska vara uppmärksamma på, och överenskommelser om vad som ska göras i en sådan situation och av vem.
Krisplanen kan fungera som ett verktyg för personen själv, hens närstående och de aktörer som är involverade i att förebygga framtida behov av heldygnsvård.
Omvårdnad som stärker personens egna resurser
En viktig del av omvårdnaden är att hjälpa personen med mat, sömn och balans mellan aktivitet och vila. Insatserna ska samtidigt stärka personens egna resurser att ta hand om sig själv och hitta vägar till bättre hälsa.
Omvårdnaden handlar också om att uppmärksamma förändringar i hur personen mår, och att samtala och ge medmänskligt stöd utifrån personens behov. Hen kan också vara hjälpt av att få kunskap om sitt tillstånd för att hitta egna strategier att hantera svåra känslor eller symtom. Kunskapen kan ges individuellt eller i grupp.
Återhämtningsguiden – Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Återhämtningsguiden är skriftliga material som kan fungera som verktyg för den som mår psykiskt dåligt och är i behov av återhämtning, och för anhöriga. Du som möter målgruppen i ditt yrke kan använda Återhämtningsguiden som ett stöd i arbetet.
Vårdmiljö och aktiviteter
Miljön i heldygnsvården är viktig för att ge trygghet och lugn och minska risken för hot och våld. Det är också viktigt att personen som vårdas får information på ett sätt som hen kan ta till sig, har möjlighet att gå ut, röra på sig, träffa närstående, och sysselsätta sig med något meningsfullt.
Att även ha relationer och aktiviteter utanför avdelningen bidrar ofta till personens återhämtning.
Personcentrerad vård och omsorg
Precis som all annan hälso- och sjukvård behöver heldygnsvården vara personcentrerad. Det handlar om vård som är återhämtningsinriktad, samordnad och utgår ifrån personens samlade behov, resurser och förutsättningar. Det ställer krav på kunskap hos personal och ledning, samt hur verksamheterna organiseras.
Sveriges Regioner och Kommuner, SKR, har tagit fram ett material om de delar som behövs för en trygg och meningsfull heldygnsvård.
Meningsfull heldygnsvård – Uppdrag psykisk hälsa, Sveriges kommuner och regioner, SKR
Det finns flera metoder som rekommenderas och används i den psykiatriska vården, och som stämmer överens med ett personcentrerat arbetssätt.
Att förebygga hot och våld
För att förebygga hot, våld och tvångsåtgärder i den psykiatriska heldygnsvården används flera modeller.
Självvald inläggning
Självvald inläggning, SI, är en metod, en vårdform och ett arbetssätt inom psykiatrisk verksamhet som innebär personcentrerad vård för personer med svåra psykiatriska tillstånd och stora vårdbehov. Självvald inläggning kallas också brukarstyrd inläggning, BI.