Många uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck kan sträcka sig från begränsningar av vardagliga val till ett liv under extrem kontroll. Det kan handla om fysiska bestraffningar och i värsta fall mord. Våldsuttrycken liknar på många sätt våld i nära relationer. 

Vad är våld i nära relationer?

Hbtqi-personer är särskilt utsatta

Hbtqi-personer är särskilt utsatta i ett hedersrelaterat sammanhang. I en hederskontext är något annat än en heterosexuell relation otänkbart. Hedersnormer handlar oftast om sexualitet, men kan även handla om könsidentitet och könsuttryck.

Att utmana eller trotsa rådande normer anses dra skam över familjen, släkten eller en större grupp. Det innebär risk för straff. Bestraffningarna kan vara olika handlingar, från känslomässig utpressning till uppmaning till självmord, fysiskt våld eller mord. Familjen eller ett utökat kollektiv kan då ”återfå hedern”.

Olika uttryck av hedersrelaterat våld

Det hedersrelaterade våldet kan delas in i olika uttryck. Det kan handla om psykiskt våld, sexuellt våld och fysiskt våld.

Psykiskt våld, kontroll och begränsningar

Psykiskt våld, kontroll och begränsningar innebär att någon påverkar en annan persons självbestämmande och livsutrymme. Exempel på vad det kan vara:

• Inte fritt få välja kläder, umgänge och aktiviteter
• Begränsningar i rörelsefrihet
• Inte själv bestämma över stora livsval som utbildning, arbete, val av partner och att inte kunna leva öppet som hbtqi-person
• Kränkningar, skuld- och skambeläggning, förödmjukelser, uteslutning från kärlek och omsorg, utfrysning, isolering, förföljelse och hot.

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan variera från handlingar som örfilar, nyp eller att bli dragen i håret, till grova våldshandlingar inklusive dödligt våld.

Det fysiska våldet är ofta ett uttryck för att kontrollen och begränsningarna ”inte fungerar”. Blåmärken, rodnader, sår och brännskador kan vara tecken på utsatthet.

Könsstympning av flickor och kvinnor är en specifik form av fysiskt våld. Det kan leda till både fysiska och psykiska konsekvenser på både kort och lång sikt. Till detta kommer att könsstympade flickor som lider av ingreppet kan förvägras vård av sin familj.

Om könsstympning av flickor och kvinnor

Sexuellt våld

Sexuellt våld handlar bland annat om att personer tvingas eller förmås att ingå äktenskap mot sin vilja, vilket kan föra med sig påtvingat sex.

Homosexuella personer tvingas in i heterosexuella relationer genom tvångsgifte med en person av motsatt kön.

Även andra typer av sexuella övergrepp som kan vara en del av det hedersrelaterade våldet.

Yrkesverksamma bör vara medvetna om att tabun kring att tala om sex kan göra att sexuella övergrepp anmäls i ännu mindre utsträckning av personer som lever i en hederskontext. Tabut innebär också att det sexuella våldet kan frodas i det fördolda.

Tecken på hedersrelaterat våld

Personer som är utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck kan söka vård för ont i magen, huvudvärk eller andra symtom som kan kopplas till stress.

Utsatthet för våld kan också ta sig uttryck i till exempel depression eller självskadebeteende.

Vissa ungdomar kan utveckla självdestruktiva och utagerande beteenden och kan hamna i situationer där det finns droger och kriminalitet.

Planer på självmord och försök till självmord kan också förekomma.

Ordet "heder" används inte alltid av utsatta

När en person berättar om sin utsatthet är det inte säkert att hen använder ord som ”heder”. Hen kan till exempel tala om oro, lojalitetskonflikter och familjeproblem. Personen kan också ha funderingar om oskuld och äktenskap.

Oskuldsintyg får inte utfärdas av sjukvården

En del flickor och unga kvinnor som lever med starka hedersrelaterade normer kan känna en stor oro kring oskuld och heder. De söker sig då kanske till hälso- och sjukvården för att få så kallade oskuldsintyg eller för att de vill göra en hymenoperation, det vill säga sy ihop slemhinnan kring vaginas öppning så att den förminskas. Detta kan till exempel hända inför ett bröllop om en flicka eller kvinna är väldigt rädd för att det ska upptäckas att hon tidigare har haft sex.

Oskuldskontroll och oskuldsoperation hänger samman med kontrollen av kvinnlig sexualitet. När personal i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ska en orosanmälan göras till socialnämnden.

Sjukvården ska inte hjälpa till med intyg på att en kroppsdel som inte finns (mödomshinnan) faktiskt existerar. Även omskrivningar som att ”hon ser normal ut” stödjer en myt som är väsentlig för kontroll av kvinnors sexualitet, snarare än hjälper den utsatta att komma i skydd och ska därför inte intygas.

Både oskuldskontroller och utfärdande av intyg om oskuld är oförenliga med svensk lag. Det slår Socialstyrelsen fast i Meddelandeblad nr 1/2018. Det gäller oavsett om kvinnan frivilligt vill genomgå en sådan undersökning eller om den utförs mot hennes vilja.

Om en flicka, kvinna eller en medföljande vuxen kräver ett oskuldsintyg är det viktigt att inte bara avfärda kravet utan uppmärksamma att det kan vara ett tecken på utsatthet. Därför behöver man ställa frågor om våldsutsatthet och överväga om en orosanmälan behöver göras när det gäller barn och hänvisa vidare när det gäller vuxna kvinnor.

För den som är yrkesverksam i socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och träffar en flicka som är i denna situation är det också viktigt att tänka på att det kan vara riskfyllt för flickan att kontakta föräldrarna.

Ambivalenta känslor hos utsatta

Utsatta barn och ungdomar kan känna en stark ambivalens mellan att vilja vara kvar hos familjen och att vilja lämna den på grund av vad de utsätts för. Pojkar och unga män kan ha dubbla känslor om de är utsatta själva, samtidigt som de har tvingats utsätta till exempel sina systrar för kontroll och hot.

Ensamhet och isolering

En konsekvens för dem som bryter upp från sin familj kan vara att de blir ensamma och isolerade. En person som visat styrka genom att stå emot släktens krav och som tagit sig ur sin situation kan kollapsa efter uppbrottet.

De verksamheter som arbetar inom detta område behöver därför ha en plan för hur de kan arbeta med skydd på både kort och lång sikt.