Riskerna för att utsättas för människohandel kan finnas på individuell nivå, på familjerelaterad nivå, i närsamhället eller i samhället i stort. Vissa grupper är särskilt utsatta för att bli offer för människohandel.
Riskfaktorer för att bli utsatt för människohandel
Ofta är det flera olika omständigheter som leder till att personer utsätts för människohandel. På samhällsnivå kan det handla om politisk eller social oro. Det kan till exempel handla om personer som kommer från områden med krig eller konflikter eller som tillhör en diskriminerad eller marginaliserad grupp i samhället. Risken ökar också för personer som kommer från områden med hög kriminalitet. Sexualisering av flickor och kvinnor förstärker generellt flickors utsatthet. Hbtqi-personer kan ofta mötas av bristande förståelse från omgivning vilket kan leda till skuld, skam och ökad utsatthet.
Riskfaktorer för barn att bli utsatta för människohandel
Fattigdom, våld, övergrepp och bristande omsorg om barnet är faktorer på familjerelaterad nivå som bedöms vara de främsta när det gäller barns utsatthet för människohandel. Individuella faktorer hos barnet kan vara olika typer av riskbeteenden eller en funktionsnedsättning.
Vissa grupper av barn riskerar att bli utsatta för människohandel, som exempelvis
- ensamkommande barn
- barn i gatusituationer
- utsatta EU/EES-medborgare
- medföljande barn till vuxna som är utsatta för människohandel
- barn som utnyttjas för hushållsslaveri, till exempel barn i vissa nätverkshem
- barn som är gifta.
Barnet är ofta i någon form av beroendeställning till förövaren. Många barn har tidigt i livet fått axla ett vuxenansvar och kan sakna alternativa sätt att försörja sig och familjen. Barnet kan vara utsatt för hot mot både sig själv och sin familj. Ibland är förövaren en familjemedlem eller släkting.
Ibland kan vuxna runt barnet utge sig för att vara närstående till barnet eller ha förälderns tillåtelse att ta hand om barnet. Det finns därför skäl för socialtjänsten att inte förutsätta att de som uppger sig vara närstående har rätt att ta hand om barnet.
Misstankar om att ett barn är utsatt för människohandel kan uppkomma under socialtjänstens utredning av annan orsak. Det kan vara orsaker som exempelvis att barnet är ensamkommande, har begått brott eller använder droger.
Tecken att vara uppmärksam på
Att känna igen tecken är en central nyckel till att upptäcka om någon är eller riskerar att bli utsatt för människohandel. Det är viktigt att komma ihåg att det ser olika ut från fall till fall. En samlad bedömning av iakttagelser och offrets egen berättelse måste alltid göras.
Förekomsten av en eller flera tecken på människohandel innebär givetvis inte automatiskt att en person är utsatt för människohandel. En person kan samtidigt vara utsatt för människohandel utan att det finns något tydligt tecken på det.
Var uppmärksam på om personen
- saknar pass eller ID-kort, eller har falska ID-handlingar
- saknar kontaktuppgifter till de personer som tog emot hen vid ankomst till Sverige
- verkar kontrollerad av någon som ringer ofta
- ofta försvinner utan förklaring
- ser välklädd ut eller har mycket pengar på sig men kan inte redogöra för var pengarna kommer ifrån
- är inblandad i kriminella aktiviteter eller nätverk.
Barn i internationell människohandel och exploatering – vägledning för socialtjänsten (pdf)
Barn i internationell människohandel och exploatering – presentation (pdf)
Manual vid misstanke om människohandel – En stöd- och skyddsprocess för offer för människohandel i Sverige
Manual vid misstanke om människohandel ger stöd och praktisk väg ledning till yrkesverksamma som kan komma i kontakt med personer som utsatts för människohandel. Manualen ger en helhetsbild av det stöd och skydd som erbjuds offer för människohandel i Sverige.
Webbutbildningen Sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel
Kan det vara människohandel?
Målsättningen med den här skriften är bidra till att fler personer i sin yrkesutövning uppmärksammar barn som kan vara utsatta för människohandel så att de får det stöd och skydd de har rätt till. Skriften är framtagen av Länsstyrelsen i Stockholm och Unicef, och kan laddas ner på länsstyrelsens webbplats.