Introduktion: Våld i nära relationer

Våld i nära relationer lämnar inte alltid ett blåmärke. Psykiskt våld som att bli nedtryckt eller kontrollerad är nästan alltid en ingrediens i en osund relation – och oftast det första steget för våldsutövaren. Våldet drabbar fler än den utsatta. Barn, släkt, vänner, kollegor och samhället tillhör alla förlorarna.

Olika typer av våld i nära relationer

Många tänker förmodligen på fysiskt våld eller sexuella övergrepp när de hör orden våld i nära relationer. Men våld kan vara mycket annat och behöver inte vara brottsliga gärningar.

Världshälsoorganisationen WHO har fastställt en bredare definition för att visa att även andra handlingar kan orsaka stor skada.

Psykiskt våld

Fysiskt våld

Sexuellt våld

Ekonomiskt våld

Materiellt våld

Latent våld

Digitalt våld

Försummelse-våld

Hedersrelaterat våld och förtryck

Sällan endast en typ av våld i en relation

Våldsamma relationer innehåller oftast flera typer av handlingar. Det är alltså sällan fråga om endast en typ av våld. Det blir en ond spiral av våld och sammantaget skapas ett mönster där den utsatta bryts ner mentalt.

Psykiskt våld är nästan alltid en ingrediens och oftast det första steget för våldsutövaren, ibland det enda. Fysiskt våld eller sexuellt våld är å andra sidan sällan den enda eller första våldstypen.

Vad är nära relation?

Enklast är att säga vem som inte räknas som närstående då vi talar om våld i nära relation.

  • Nära vänner, kollegor och andra bekantskaper är inte "nära relation" i detta sammanhang. En "vän" som bryter ner någon psykiskt eller slår en kompis räknas alltså inte som våld i nära relation.
  • Våld som sker efter att bara ha träffats gång räknas inte heller som "nära relation".

Istället är närstående någon som våldsutövaren har eller har haft en nära och förtroendefull relation till.

Det kan till exempel vara:

  • nuvarande partner
  • tidigare partner
  • barn
  • familjehemsplacerade barn
  • syskon
  • föräldrar
  • familjehemsföräldrar
  • släktingar.

Yrkesverksamma bedömer från fall till fall utifrån familje- och levnadsförhållandena om någon ska betraktas som närstående.

Vilka konsekvenser ger våldet?

Den som utsätts drabbas

Den som utsätts kan påverkas på både kort och lång sikt.

  • Våldet kan leda till att personen bryts ner mentalt, ångest, depression, posttraumatisk stress och social isolering. Det kan leda till dåligt självförtroende och förändrad personlighet.
  • Den utsatta kan också bli utagerande, själv börja utöva våld, bli självdestruktiv, vilja undvika fysisk kontakt eller konsumera droger.
  • Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård, men också leda till bland annat kronisk smärta. I värsta fall leder våldet till att någon dör.
  • Sjukskrivningar och sämre ekonomi är andra möjliga konsekvenser.

Oavsett hur mycket eller lite den utsatta påverkas, får hen en försämrad livskvalitet.

Barn och andra närstående drabbas

Var tionde barn har upplevt våld mellan vuxna i familjen, enligt en undersökning från den statliga stiftelsen Allmänna barnhuset.

Barn som växer upp i ett hem med våld har ökad risk för psykisk ohälsa som depression och PTSD. Våldet kan påverka skolprestationer och social kompetens. De löper ökad risk för att både mobba andra och bli mobbade, liksom att själva bruka eller utsättas för våld senare i livet.

Hälsoproblem som eksem magont, sömnsvårigheter, ätstörningar och kronisk stress är andra exempel på följder.

Även föräldrar, äldre barn, släktingar, vänner och kollegor till den utsatta kan tvingas leva med oro.

Samhället drabbas

Våld i nära relationer kostar samhället pengar. 3 miljarder kronor per år, enligt en uträkning från Socialstyrelsen år 2006. Direkta sjukvårdskostnader stod för nära 38 miljoner kronor.

Hur vanligt är våld i nära relation?

Totalt 28,7 procent uppgav att de någon gång i livet har utsatts för våld i nära relation av en partner eller tidigare partner. Det visar en undersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå, från 2024.

Psykiskt våld var vanligast med 25 procent, följt av fysiskt, sexuellt respektive materiellt våld som alla låg mellan 10 och 11 procent.

Vilka utsätts för våld i nära relation?

Våldet kan drabba alla, oavsett ålder, kön, sexuell läggning, bakgrund med mera.

Var tredje kvinna och var femte man – eller drygt 35 procent respektive drygt 20 procent – uppgav att de hade utsatts för våld i nära relation någon gång i livet av en partner eller tidigare partner, enligt Brås undersökning.

Brås och andra undersökningar visar också att kvinnor drabbas mer av grövre våld och av återkommande våld.

Särskilt sårbara grupper

  • Äldre kvinnor
  • Kvinnor med funktionsnedsättning
  • Kvinnor med utländsk bakgrund
  • Kvinnor med missbruks- och beroendeproblem
  • Personer som lever i samkönade relationer
  • Kvinnor som tillhör nationella minoriteter
  • Kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck kan vara särskilt sårbara

Särskild utsatthet för våld i nära relationer

Vad vet vi om våldsutövarna i nära relation?

Våldsutövare i nära relationer kan skilja sig åt på flera sätt. Det kan handla om vilka våldet riktas mot, vilken form våldet har och hur allvarligt och systematiskt det är.

Våldsutövare i nära relation

Hur upptäcker du våld i nära relationer?

Det kan vara svårt att upptäcka om någon är utsatt för våld, eftersom det inte alltid syns och personen kanske inte själv ser sig som utsatt.

Ont i magen, oro, återkommande vårdbesök, hög sjukfrånvaro och liknande kan ha sin grund i våld.

Om någon utan förklaring uteblir från möten eller inte deltar i insatser kan det ibland bero på våld. En annan signal kan vara att partnern eller någon annan alltid är med och relationen inte verkar vara sund.

För att upptäcka våld kan det ofta vara du som behöver föra ämnet på tal, ibland vid flera tillfällen. Att tala om våldet kan vara svårt för den utsatta. Fråga hellre för ofta än för sällan.

Så kan utsatthet för våld upptäckas

Hur frågar du om våld i nära relationer?

Det kan vara svårt för våldsutsatta att prata om våld. De kan vara rädda för att inte bli trodda eller att ett samtal kan leda till mer våld om utövaren får reda på det. De kan känna skam eller skuld – eller inte ens tänka att det är våld som de utsatts för. Det är viktigt att ha med sig in i samtalet.

  • Den utsatta behöver känna förtroende för dig.
  • Ha samtalet enskilt i en så trygg miljö som möjligt.
  • Ha tid för samtalet och se till att inte bli störd.
  • Använd konkreta frågor och ställ lämpliga följdfrågor.
  • Låt den utsatta berätta och lyssna.

Mer om samtal om våld och exempel på frågor

Hur kan du som yrkesverksam stoppa våld i nära relation?

Om hälso- och sjukvårdens ansvar 

Några saker du som jobbar i socialtjänsten kan göra.

Bygg på din egen kunskap

Jobbar du med handläggning, uppföljning eller insatser i socialtjänsten? Då bör du ha kunskap om våld i nära relationer för att kunna upptäcka om någon är våldsutsatt. Det står i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.

Utbildningar, egenstudier eller ett gemensamt initiativ i din grupp eller verksamhet är några möjliga vägar. Se tips på utbildngar längre ner på sidan.

Ta reda på kommunens planer

Socialnämnden ska ha fastställt rutiner för när och hur verksamheterna ska ställa frågor om våld.

De ska finnas fastställda mål och det ska vara bestämt var ansvaret ligger för arbetet med våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare. När och hur målen ska uppnås ska också finnas.

Känner du inte till hur det ligger till för er, kan det vara värt att ta reda på.

Läs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Det ovan är exempel på innehållet i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för våld i nära relationer. Det finns mycket mer att ta del av. Att läsa dem kan vara ett första steg. Till föreskrifter och allmänna råd finns även en kompletterande handbok.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (pdf)

Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården (pdf)

Våga fråga

Det enskilt viktigaste är att våga föra ämnet våld på tal. Utsatta säger att om de bara någon gång skulle ha fått frågan, hade de berättat.

Se det som en del i jobbet

Upptäcker du våld är det i grund och botten som andra ärenden. Utredning av behov, erbjuda trygghet, stöd och finna rätt insatser. Det viktiga är att tänka på att våld kan finnas med i bilden när du träffar klienter.

Utbildningar om våld i nära relation

Utbildningsmaterial: Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld

Utbildningsmaterial från Socialstyrelsen som riktar sig till personal som kan komma i kontakt med personer som blivit utsatta för våld i nära relationer. Du får frågor att fundera över själv eller i grupp, och frågor om hur ni gör i er verksamhet.  

Ur innehållet: Vilka olika sorts våld finns det? Vad kan våld i nära relationer ge för konsekvenser? Hur upptäcker du och frågar om våld?

För socialtjänsten

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – ett utbildningsmaterial (pdf)

Tillhörande studiehandledning för chefer och de som leder utbildningar (pdf)

För hälso- och sjukvården och tandvården

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – ett utbildningsmaterial (pdf)

Tillhörande studiehandledning för chefer och de som leder utbildningar (pdf)

Att förebygga våld – en grundkurs

En webbkurs från Jämställdhetsmyndigheten om hur ett förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor kan bedrivas och utvecklas. Utbildningen riktar sig till alla som vill skapa förutsättningar för ett långsiktigt, systematiskt och kunskapsbaserat våldsförebyggande arbete. Arbetar du operativt får du hjälp att förstå din roll i helheten; arbetar du på strategisk nivå får du hjälp med att planera och sätta mål. Det krävs inga förkunskaper. Tid: 1-2 timmar.
Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!