Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, anger att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet i samhället. Möjligheten till delaktighet kännetecknar en demokrati, där människor ska kunna påverka de offentliga verksamheter de använder.
I lagstiftningen finns flera bestämmelser om att människor ska få möjlighet att komma till tals och medverka vid beslut om och genomförande av olika insatser, till exempel i patientlagen (PL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och barnkonventionen.
Tillfälle, förmåga och vilja
Den enskilda människans tillfälle, förmåga och vilja till delaktighet är viktiga utgångspunkter för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete:
-
Med tillfälle menar man de konkreta situationer där den enskilde kan vara delaktig i kontakter med vården och omsorgen och i det övriga samhällslivet genom stöd av olika slag. Tillfällen till delaktighet kan finnas vid utredningar, beslut och uppföljningar om stöd. Tillfällena kan också handla om möjligheter till arbete, studier, kultur och medborgerliga aktiviteter.
-
Förmåga gäller den enskildes möjligheter att använda tillfällena i förhållande till sitt funktionstillstånd och sina funktionsnedsättningar inom olika livsområden. En viktig del av det är kunskap om olika tillfällen till delaktighet och förståelse för vad de innebär.
-
Vilja handlar om den enskildes engagemang och kan gälla önskemål eller preferenser mellan olika alternativ. Viljan kan förändras över tid, bland annat genom att den enskilde får möjlighet att pröva olika aktiviteter.
Delaktighet kan beskrivas som en känsla
”Att vara med."
"Att bli lyssnad till och att det jag säger har betydelse."
"Att få bestämma över det som gäller en själv."
"Att få komma med förslag.”
Så svarade några ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning när de fick frågan vad delaktighet betyder för dem. Ungdomarna sade också att delaktighet är en känsla.
”Delaktighet är att våga prata. Att känna sig hjälpsam, modig och glad. Att få gott självförtroende och god självkänsla. Ja, det är roligt att vara delaktig!"
På samma sätt var bristande delaktighet något som ungdomarna känt av. När andra inte lyssnar slutar man själv att lyssna, svarade en av dem. När man inte får vara delaktig får man inget förtroende för andra, sade en annan.
Delaktighet är ett av de viktigaste begreppen inom vård och omsorg. Det handlar både om något som händer i yttre mening, tillsammans med andra, och om något som händer inom varje människa, en upplevelse eller känsla. Världshälsoorganisationen, WHO, har formulerat det som att delaktighet är engagemang i en livssituation.
Ytterst är det bara den enskilde själv som kan bedöma sin delaktighet. Att enbart se delaktighet utifrån, genom att mäta exempelvis olika aktiviteter, räcker inte. Samtidigt kommer den enskildes bedömning ofta att påverkas av den yttre miljön, andras attityder och av tillgången till stöd för att kunna vara delaktig.
Delaktighet, självständighet och självbestämmande
Delaktighet hänger nära samman med den enskildes autonomi, det vill säga självständighet och självbestämmande. Att vara autonom betyder inte att vara helt oberoende av andra människor. Tvärtom är olika former av stöd ofta en förutsättning för att öka autonomin för den som behöver vård och omsorg så att den personen kan välja när och hur hen ska vara delaktig i olika sammanhang.
Vikten av respekt för den enskildes självständighet och självbestämmande är central i svenska lagar och i internationella konventioner som Sverige ska följa.