Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga i samhället och att kunna leva ett självständigt liv. Stödet till enskilda personer och samhället i stort ska utformas så att personerna kan leva som andra. Barn har särskilda rättigheter att komma till tals.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Förenta Nationerna, FN, 2006. Sedan 2009 är Sverige juridiskt bunden av konventionen. Konventionens syfte är att stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Den fokuserar på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Några av konventionens mer centrala delar och principer handlar om rättskapacitet, tillgänglighet, att leva självständigt, vård, hjälpmedel, delaktighet och brukarinflytande. Stat, kommun och region har ett gemensamt ansvar att följa konventionen.

Även konventionen om barnets rättigheter som antogs 1989 tar upp rättigheter för barn med funktionsnedsättning. Den lyfter rättigheter som gäller alla barn såsom medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen lyfter att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet och att barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet. Barnkonventionen innehåller även särskilda delar om barn med funktionsnedsättning, till exempel att barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning bör ha ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som gör det möjligt för barnet att vara aktiv i samhällslivet.

Svensk funktionshinderspolitik utifrån FN:s konvention

Svensk funktionshinderspolitik utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen antog ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken 2017 där kopplingen till mänskliga rättigheter tydliggörs. Det nya målet lyder: ”att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning”.

För att nå det nationella målet inriktas arbetet mot fyra områden:

  • Principen om universell utformning, det vill säga att allt nytt som utformas, byggs och tillverkas är tillgängligt för så många som möjligt från början, utan specialanpassning i efterhand.
  • Befintliga brister i tillgängligheten.
  • Individuellt stöd och individuella lösningar för individens självständighet.
  • Att förebygga och motverka diskriminering.

Centrala delar i konventionen

Delarna i konventionen kompletterar varandra och man måste förhålla sig till den i sin helhet. Men några centrala delar och principer handlar om:

Kommentarer om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Myndigheten för delaktighet, MFD, har samlat information om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på sin webbplats.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning hos MFD

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringskansliet 2015.
Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken. Regeringskansliet 2017-12-08.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.