Delaktighet i socialtjänsten och hälso- och sjukvården

Vården och omsorgen kan främja delaktighet genom individuellt utformat stöd och genom att ta vara på den enskildes erfarenheter och synpunkter. Delaktighet kan på olika sätt bidra till verksamhetsutveckling.

Vården och omsorgen har både ansvar och möjligheter att främja delaktighet genom individuellt utformat stöd och genom att ta vara på enskildas erfarenheter och synpunkter. Därmed ökar också förutsättningarna för att behov, önskemål och förväntningar blir kända, och för att vården och omsorgen ger rätt stöd.

Delaktighet är viktigt både för den enskilde och verksamheten

Bestämmelserna om delaktighet inom vården och omsorgen varierar något mellan olika lagar, men utgår från att delaktighet är ett viktigt värde både för den som behöver vård och omsorg och för socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Genom delaktighet för brukare och patienter får de som beslutar om eller utför vården och omsorgen mer kunskap om målgruppernas behov och erfarenheter. Det ger bättre kvalitet och bättre service. Det är mer effektivt att utgå från målgruppens faktiska behov än att utgå från behov tolkade av andra än målgrupperna själva.

Delaktighet för brukare och patienter jämnar också ut maktbalansen mellan de som beslutar eller utför vård och omsorg, och de personer som får vården eller insatserna. Möjligheten till delaktighet kännetecknar en demokrati, där människor ska kunna påverka de offentliga verksamheter de använder.

Delaktig på olika sätt

Arbetet för ökad delaktighet får inte begränsas till vissa situationer och former som omgivningen bestämmer eller bara omfattar personer med viss förmåga att kommunicera och ha inflytande. Det går att vara delaktig på olika sätt, och vården och omsorgen måste vara lyhörd för det utifrån den enskildes förutsättningar och önskemål. Det kan handla om att

  • bli lyssnad till

  • få stöd i att förstå och att uttrycka sina åsikter och synpunkter

  • få sina åsikter och synpunkter beaktade

  • involveras i beslutsfattande processer

  • dela inflytande och ansvar över beslutsfattande.

Dessa olika sätt att vara delaktig kan variera för samma person beroende på situationen och sammanhanget, men också över tid som ett resultat av vårdens och omsorgens insatser.

Delaktighet som kompetens

Att kunna vara delaktig kan beskrivas som en egen ”kompetens”. Den kompetensen utvecklas individuellt med stöd från omgivningen. Genom fler tillfällen att vara delaktig utifrån egna intressen, och bättre stöd att använda dessa tillfällen, kan engagemanget i olika livssituationer öka.

Delaktighet och beslutsfattande

Ett väl fungerande arbete för ökad delaktighet kan bidra till ökad vilja och förmåga att delta i beslutsfattande, och därmed till inflytande. Det kan handla om beslut som gäller egna stöd- och serviceinsatser, andra beslut i det dagliga livet och beslut på samhällsnivå. Men förutsättningarna för att delta i beslutsfattande varierar på flera sätt.

Delaktighet som process

Att arbeta med delaktighet som en process är viktigt i förhållande till både barn och vuxna. Det innebär att man ser delaktighet som något löpande över tid och inte som en isolerad aktivitet eller enstaka händelse. För barn är det särskilt viktigt i förhållande till deras utveckling och kommande vuxenliv. Genom att vara delaktigt lär sig barnet att påverka sin situation. Delaktiga barn kan bli mer motiverade och intresserade i vardagliga situationer och därmed få större kontroll över sitt liv.

Beslut om insatser och om planering och uppföljning av insatserna behöver ses som delar av ett samlat arbete för den enskildes delaktighet. Genom fler tillfällen att vara delaktig utifrån egna intressen och bättre stöd att använda dessa tillfällen kan delaktigheten öka. Om personalen inte lyckas skapa bra förutsättningar för en person att ge uttryck för sin vilja vid en beslutssituation är det av stor betydelse att reflektera över den enskildes delaktighet och inflytande. Hur ska personen stödjas inför nästa beslutssituation?

Figur som beskriver att reflektion kring delaktighet bör ske efter varje beslut och vara en del av ett systematiskt och långsiktigt arbete

Läs mer i kunskapsstödet Vägar till ökad delaktighet om hur du kan stödja personer med funktionsnedsättning att vara mer delaktiga.

Vägar till ökad delaktighet

Delaktighet är frivilligt

Delaktighet är frivilligt och ingen får tvingas att framföra åsikter och synpunkter eller att vara med i olika situationer och sammanhang. Ett nej till delaktighet kan dock vara en utgångspunkt för personalens egen reflektion och dialog med den enskilde om förutsättningarna för att komma till tals, bli hörd och ha inflytande.

Brukar- och patientinflytande

Genom brukar- och patientinflytande kan företrädare för brukar- och anhörigorganisationer exempelvis medverka i utveckling och beslut på verksamhetsnivå eller ha politiskt inflytande över innehållet i policyprogram.

Brukarråd, brukarrevisioner, brukarundersökningar och regelbundna möten med funktionshinderorganisationer är viktiga bland annat för att beskriva strukturella hinder för delaktighet i kontakterna med vården och omsorgen eller för att identifiera situationer där delaktigheten behöver utvecklas.

Alla former av brukar- och patientinflytande är tänkta att stärka den enskildes ställning och verksamhetens kvalitet. De handlar också om att personer som får insatser ska få mandat och möjlighet att påverka beslut som får stora konsekvenser för deras eget liv och vardag.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Vägar till ökad delaktighet, Socialstyrelsen, 2017.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.