I socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och tandvårdens arbete med barn behöver personalen alltid göra en bedömning av vad som är barnets bästa. En viktig del i bedömningen av vad som är barnets bästa är barnets egna synpunkter och åsikter.
Bestämmelser om barnets bästa
Bland annat i Socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, finns bestämmelser om barnets bästa. När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.
För att kunna handla utifrån barnets bästa krävs en insikt om och förståelse för hur barn ser och förstår sin omvärld. Det är en viktig grund för att barnet ska kunna vara delaktig i planering och genomförande av insatser. Ansvaret för att tolka barnets bästa måste alltid vara bundet till det enskilda barnets aktuella sammanhang.
Att omsätta barnets bästa i praktiken innebär att vuxna har ett lyssnande och inkännande förhållningssätt. Det förutsätter att till exempel handläggaren eller omsorgspersonal har goda kunskaper om barn, i synnerhet om just det barn man möter i arbetet, respekterar barnet som person och inte skadar barnets värdighet.
Hänsyn ska tas till barnkonventionen
Vid ett beslut eller en åtgärd som visar sig ha konsekvenser för barnet ska hänsyn tas till barnkonventionen. Barnets intressen ska uppmärksammas och övervägas särskilt. Barn ska kunna komma till tals vid alla beslut som rör dem. Det ska avsättas tillräckliga resurser för att barnets rättigheter ska tillgodoses. Det ska också finnas förutsättningar för föräldrar att utöva sin föräldraroll och sitt föräldraansvar för barnets bästa.
Delaktighet främjar barns utveckling och hälsa
Det är viktigt att barn får vara delaktiga för att det är deras rättighet. Det är också bra för barnens hälsa. Särskilt betydelsefull kan delaktigheten vara för barn med många kontakter och långvarigt beroende av personal i olika verksamheter. Det tillhör barnets rättigheter att vara delaktig och bli lyssnad på i frågor som rör henne eller honom.
Barn vill vara delaktiga i beslut som rör dem själva. Barn som ges möjlighet att vara delaktiga blir mer motiverade och intresserade i vardagliga situationer och får därmed en högre kontroll över sitt liv.
Att vara delaktig i planerings- och beslutsprocessens olika steg kan göra att barnets egen förståelse för sina behov och önskningar utvecklas. Genom att vara delaktig blir barn skickligare i att kommunicera, prioritera och formulera sina behov, det vill säga att uttrycka och visa sitt perspektiv.
Barns hälsa och utveckling främjas av delaktighet. Barns självuppskattning ökar och en positiv självbild ger goda förutsättningar att klara utmaningar i livet. Det grundar sig på faktorer som att barnet blir sett och lyssnat på, har inflytande över, förstår och kan påverka sin situation.
Delaktighet förutsätter dialog mellan barn och vuxna
När ett barn är inställt på att vara engagerat behöver han eller hon begriplig information om vad delaktigheten kan leda till.
Barnets bästa förutsätter att barnet kommer till tals och att vuxna får ta del av vad barnet känner, tänker och tycker. Ett barn måste kunna känna sig trygg med att vuxna tar ansvar för viktiga beslut när så behövs.
Barn och vuxna har ofta olika syn på och uppfattningar om vad som är viktigt för barnet i vardagen. Barn och vuxna har också olika tidsperspektiv. Vuxna tänker ofta långsiktigt, medan barn ofta fokuserar mer på nuet. Barnet måste ha denna rätt att leva i nuet och inte bara sträva efter det som ska komma i morgon.
I mötet med barn behöver det finnas flexibilitet avseende tid, plats och former att mötas på. Det behövs också olika samtalsverktyg för att barn ska komma till tals och för att vuxna ska förstå det barnet uttrycker. För att dokumentationen ska vara tillgänglig för barnet kan den behöva kompletteras med bilder som barnet känner igen eller spelas in så att barnet kan lyssna på vad som planerats och beslutats.
Involvera barnet tidigt och genom hela beslutsprocessen
För att ett barns behov ska bli rätt uppfattat behöver barnet själv beskriva sitt perspektiv och involveras redan i början av planerings- och beslutsprocessen. Barnet ökar sin kompetens om hon eller han redan vid tidig ålder är delaktig i planering av åtgärder som påverkar hennes eller hans vardag. Delaktighet ska ses som en process och inte som en isolerad aktivitet eller enstaka händelse.
Barn med funktionsnedsättning
Barn som har en funktionsnedsättning behöver information om funktionsnedsättningen. De vuxna behöver veta hur barnet förstår sin funktionsnedsättning och hur barnet uppfattar sig själv och andra i sin omgivning. Väsentligt är även att få reda på barnets intressen, hopp och förväntningar liksom eventuell oro, rädsla och ilska.
Delaktighet för personer med funktionsnedsättning, inom aktuellt tema
Mognadsbedömning för barns delaktighet
Bedömningen av barns mognad är av central betydelse för vilken delaktighet barn får i vård och omsorg. Mognad är ett komplext begrepp. Det går sällan att peka ut exakt hur en bedömning av ett barns mognad ska gå till.
Temat Mognadsbedömning för barns delaktighet ger en kunskapsbas och underlag för dialog och diskussion på arbetsplatsen om mognadsbedömningar för barns delaktighet.
Mognadsbedömning för barns delaktighet, tema på Kunskapsguiden