Ett kultursensitivt bemötande innebär att vara medvetenhet om att det i möten finns olika kulturer, både den egna och den hos dem man möter, och det finns olika sätt att beskriva och förstå problem och val av lösning.
I dag menar de flesta forskare att ett kultursensitivt bemötande är mer verksamt än insatser som är kulturanpassade. Det kan till exempel vara viktigare att se till barns nuvarande livssituation än att förstå en familjs ursprungskultur.
Det är också viktigt att vara medveten om hur socioekonomisk utsatthet och diskriminering kan påverka familjers situation. Både nyanlända och familjer med längre tid i landet kan även sakna information och kunskap om vart de kan vända sig för att få hjälp och stöd.
Ett kultursensitivt bemötande
I utredningar av vuxna och barn med migrationserfarenheter är kunskap om familjens migrationsprocess viktig och ökar ofta förutsättningarna för en bättre behovsanalys och för att kunna ge rätt stöd. Det kan handla om skälen till migrationen, hur den har gått till, vad man lämnat, vad man varit med om och vad man bär med sig.
Andra aspekter är de enskildas och familjernas grad av integration och framtidsplaner. Inom en familj kan olika inställningar till integration komplicera familjerelationerna.
Ett kultursensitivt bemötande innebär framför allt att
- vara medveten om hur kulturer och religioner påverkar våra värderingar och normer och hur de kan leda till diskriminering. Det inbegriper även hur möten påverkas av den professionelles normer och värderingar
- vara medveten om hur migrationsprocessen och minoritetsstress eller diskriminering i ursprungslandet och i mottagarlandet kan påverka psykosocial hälsa och relationer
- uppmärksamma att den enskilde förstår kontexten och syftet med kontakten med socialtjänsten. Många personer med migrationserfarenheter kommer från länder som varken har socialtjänst eller lagar som socialtjänstlagen. Det gör att de kan ha bristande eller felaktig kunskap om svensk socialtjänst vilket skapar felaktiga förväntningar
- ställa berättande (narrativa) frågor för att svaren ska ge mer utförliga beskrivningar av familjernas livssituationer och förhållningssätt. Detta kan underlätta för den professionelle att förhålla sig till problem och lösningar för att motverka egna förutfattade meningar, och för att kunna bygga en allians med familjemedlemmar
- ha goda kunskaper av att använda olika former av informationssätt och kommunikationsstöd som tolk, bilder, lättlästa eller översatta texter.
Samtala genom tolk
När man saknar ett gemensamt språk är professionell tolkhjälp ett nödvändigt redskap för att båda parter ska kunna vara säkra på att den information som förmedlas blir förstådd. Målet för det tolkade samtalet är att det ska vara så likt ett vanligt samtal som möjligt.
Informationsmaterial på flera språk
När man behöver använda en tolk för att kommunicera kräver det lite extra av dig som samtalspart. Socialstyrelsen har tagit fram foldern Att samtala genom tolk som berättar mer om hur både den inom professionen och brukaren kan förbereda sig. Foldern finns på flera språk.
Reflektera över och diskutera:
- Hur kan osäkerhet i mötet med personer från andra kulturer än den egna påverka kvaliteten?
- Vilken kompetensutveckling behövs i er verksamhet?
- Finns det behov att utveckla andra eller anpassade insatser?
Almedalen 2016 (10,30 minuter). Utgiven av Socialstyrelsen.
Exempel på bemötande i utredningsarbete för barn och unga
Här finns några exempel på hur socialtjänst- och hälso- och sjukvården arbetat med att öka sin tillgänglighet och anpassat sina arbetssätt.
Socialkontoret Vivalla
Reflektera över och diskutera:
- Hur informerar ni medborgarna om vad ni har att erbjuda?
- Är det något som kan förbättras i er tillgänglighet för dem ni är till för?
- Är brukardialoger en modell som kan utvecklas även i er verksamhet?
Almedalen 2016 (8 minuter). Utgiven av Socialstyrelsen.