En viktig förutsättning för en god krisberedskap är att vårdgivarna oavsett regi samverkar och har avtal för att garantera en säker vård och omsorg. Förtroende skapas genom kontakter mellan organisationer och bygger på relationer som grundläggs i det vardagliga samarbetet innan en samhällsstörning uppstår.
Privat vård- och omsorgsverksamhet
Privata vård- och omsorgsutförare förekommer både som upphandlade eller i valfrihetsystem. Begreppet innefattar både vårdgivare och utförare av socialtjänst. Privata vård- och omsorgsutförare kan både verka som företag eller idéburna aktörer, till exempel stiftelser. För den som är beviljad personlig assistans finns möjligheten att välja en kommunal eller privat utförare alternativt själv anordna sin assistans.
Kommunens verksamhetsansvar för vården och omsorgen
Nämnden är huvudman och har det övergripande ansvaret för den socialtjänst och hälso- och sjukvård som ges till invånarna. De privata vård- och omsorgsutförare som kommunen anlitar behöver vara förberedda att säkerställa driften vid kris. För det behöver krav på beredskapsplanering ingå i upphandlingar och i avtal. Exempel på det är hur verksamheten arbetar med riskanalyser, kontinuitshantering, robusthet, personalplanering och gemensamma övningar.
För att förekomma problem vid en krissituation är det viktigt att ansvarsfördelningen mellan kommunen och utförare är tydligt. Det behöver finnas en god dialog, upparbetad samverkan och tydliga kontaktvägar. I beredskapsplaneringen kan också behövas ta hänsyn till om den upphandlade vård- och omsorgsverksamheten är belägen i annan kommun.
Det är bra att involvera privata vård- och omsorgsutförare i krisberedskapsarbetet i kommuner och vid behov exempelvis ha gemensamma utbildningar och övningar.
Kommunens geografiska områdesansvar i relation till privata vård och omsorgsutförare
Det geografiska områdesansvaret innebär att kommunen vid en kris ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och att de olika aktörernas krishanteringsåtgärder och information till allmänheten samordnas.
Det geografiska områdesansvaret innebär inte att kommunen tar över andra aktörers ansvarsområden. Däremot behöver kommunen göra en samlad analys av sådana risker och sårbarheter som kan leda till en kris och göra analysen kände för berörda aktörer. För att kunna göra en sådan analys kan kommunen behöva få en överblick över de vård- och omsorgsverksamheter som verkar inom kommunens gränser men ligger utanför kommunens egen regi.
Läs mer om lägesbilder på sidan Samverkan och ledning under en samhällsstörning.
Anordnare av personlig assistans
För den som är beviljad personlig assistans finns möjligheten att själv anordna sin assistans. Personen kan även välja att få hjälpen via en privat utförare eller av kommunen. Oavsett vilket alternativ kan kommunen behöva ha en överblick över förmågan att upprätthålla verksamheter vid en kris även hos dessa utförare.
Utförarens ansvar vid kris
Den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer har motsvarande verksamhetsansvar vid en kris, den så kallade ansvarsprincipen. Enligt närhetsprincipen ska en kris hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.
Läs mer på sidan Rättslig reglering.
Alla som bedriver vård och omsorg är ansvarig för kvalitén i sina verksamheter och i det ingår krisberedskap. De ska även ha ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla verksamheterna. Verksamhetens processer och rutiner ska bland annat säkerställa att samverkan är möjlig med andra verksamheter inom socialtjänsten eller LSS samt med vårdgivare och myndigheter. I verksamheter som bedriver socialtjänst eller LSS ska processerna och rutinerna även säkerställa att samverkan är möjlig med föreningar och andra organisationer.
Läs mer i vårt tema Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Upphandling av samhällsviktig verksamhet
Det är viktigt att krisberedskapsansvariga på kommunen är med från början vid i upphandlingar av vård och omsorg. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram ett bra stöd för det.
Film: Krisberedskap genom upphandling – att göra skillnad som krisberedskapsansvarig. Utgiven av Upphandlingsmyndigheten (1,30 minuter).
Upphandla till samhällsviktig verksamhet; hos Upphandlingsmyndigheten
Öppna jämförelser
Varje år tar Socialstyrelsen fram öppna jämförelser av krisberedskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Där jämför man resultaten av kommunernas, socialförvaltningarnas och stadsdelarnas arbete inom området.
2023 resultat visar att andelen kommuner som har haft krav på krisberedskap vid upphandling av tjänster för särskilt sårbara grupper varierar mellan 33 och 48 procent mellan olika verksamheter. Högst andelar finns inom hemtjänst och särskilda boenden för äldre (47 procent och 48 procent), och lägst andelar inom boendestöd för vuxna.
På Socialstyrelsens webbplats kan du ta del av hela undersökningen.