Att upprätthålla ordinarie verksamhet

Samhällsstörningar påverkar i olika grad den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens möjligheter att bedriva sin verksamhet. Störningar eller avbrott i till exempel el-, vatten-, värme- och livsmedelsförsörjning kan ha allvarliga konsekvenser för personer som är i behov av insatser från verksamheterna.

Förmågan att återhämta sig och mildra konsekvenserna av en samhällsstörning är också viktig. För verksamheter i kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst innebär det att aktivt arbeta med förebyggande åtgärder för att säkerställa till exempel försörjningen av förbrukningsmaterial, medicinteknisk utrustning och läkemedel, samt personalförsörjning.

Den största delen av arbetet med att upprätthålla ordinarie verksamhet innefattar det förberedande arbetet. Det handlar om att innan en samhällsstörning uppstår planera för olika händelser, ha rutiner på plats, samt utbilda och öva både ledningen och personalen som arbetar närmast brukarna. Nedan redovisas stöd för hur verksamheter kan arbeta med att identifiera risker och för att ta fram planer och genomföra åtgärder.

MSB har tagit fram ett stöd för att vägleda aktörer i hur organisationer kan tänka inför planerandet av eventuellt bortfall av personal och leveranser av varor och tjänster.

Planeringsstöd för bortfall av personal, varor och tjänster (pdf), hos MSB.

Ny rekommendation om egenberedskap av läkemedel och medicintekniska produkter

I Syfte att stärka beredskapen och minska sårbarheten hos patienter, hälso- och sjukvård och apotek har Socialstyrelsen tagit fram en ny rekommendation om en månads egenberedskap.

Rekommendationen gäller från och med den 1 mars 2023 och omfattar patienter med stabil läkemedelsbehandling under en längre tid.

Egenberedskap läkemedel, hos Socialstyrelsen

Egenberedskap är en del i samhällets arbete med att trygga patienters tillgång till läkemedel och medicintekniska produkter. Här hittar du mer information om vad det innebär för förskrivare och apotek, samt frågor och svar kring olika frågeställningar.

Medicin för en månad – information och material till patienter, hos Socialstyrelsen

Här finns information och material riktad till patienter som beskriver rekommendationen, vem som omfattas och några enkla steg för att skapa beredskap av medicin för en månad hemma. Det finns också frågor och svar, filmer och informationsblad som kan användas i mötet med patienter.

Handbok för kommunal krisberedskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tagit fram två kapitel i handboken för kommunal krisberedskap. En för kommunal hälso- och sjukvård och en för socialtjänst. Syftet med handboken är att stödja kommunernas utveckling av krisberedskapen.

I handbokens kapitel beskrivs lagreglerade uppgifter samt delar som ansvar och roller, planering, risker och sårbarheter samt utbildning och övning. Handboken innehåller bland annat checklistor som ger exempel på frågeställningar som kan användas för att planera och utveckla krisberedskapen i verksamheten.

Handbok i kommunal krisberedskap : 2. Kommunala verksamheter - Kommunal hälso- och sjukvård (pdf), hos MSB.

Handbok i kommunal krisberedskap : 2. Kommunala verksamheter - Socialtjänst (pdf), MSB.

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är ett första steg i en kedja för att reducera risker, minska sårbarheter och förbättra förmågan att förebygga, motstå och hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser.

Grunden för ett gott beredskapsarbete ligger ofta i genomförandet av en risk- och sårbarhetsanalys. Det ger en överblick över den egna verksamheten och dess sårbarheter. En viktig del är att analysera vilka händelser som kan inträffa och vilken påverkan de kan ha för den egna verksamheten.

Innehållet i risk- och sårbarhetsanalysen regleras i MSBFS 2015:5 föreskrifter och allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSB). Rapportering sker till länsstyrelserna som i sin tur sammanställer kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. Av de allmänna råden framgår bland annat att socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård ses som samhällsviktiga verksamheter och därför ska ingå i arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. När socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården inkluderas i arbetet finns möjlighet att belysa och inkludera de specifika utmaningar och behov som gäller för deras verksamheter, brukare och patienter.

RSA-arbetet kan vara ett bra underlag till nästa steg, arbetet med kontinuitetshantering.

Stöd för risk- och sårbarhetsanalyser, hos Totalförsvarets forskningsinstitut

I samhällsviktig verksamhet måste de mest nöd­vändiga funktionerna upprätthållas. Att förebygga och förutse är grundläggande för en god krisberedskap. Hos Totalförsvarets forskningsinstitut finns handbok, rapporter och annat stödmaterial kring RSA-arbetet.

Stöd i risk- och sårbarhetsanalys, hos MSB

Här samlas länkar till områden som kan ge stöd i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA), exempel på metoder samt exempel på hur olika aktörer arbetar.

Det finns många risker att ta hänsyn till. I Riskkatalogen har MSB tagit fram exempel på risker för ett 20-tal riskområden. Här finns fakta om till exempel översvämningar, ras och skred och låga temperaturer. Ytterligare riskområden publiceras löpande under 2023.

Riskkatalog, hos MSB

Riskkatalogen är i första hand framtagen som ett stöd i kommunernas arbete med risk- och sårbarhetsanalys, men informationen kan även vara användbar för andra, såsom regioner och myndigheter. Riskområdena beskrivs utifrån konsekvenser, osäkerhetsbedömningar, utveckling och trender, löpande riskbedömningar, geografisk information samt ansvar och roller.

Kontinuitetshantering

Film: Vad är kontinuitetshantering

Grundläggande information och om att ha en plan B för sin verksamhet. Utgiven av MSB (1,15 minuter).

Kontinuitetshantering är en metod som kan användas för att skapa en förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet på en tolerabel nivå oavsett störning. Som en del i arbetet kan en eller flera kontinuitetsplaner tas fram. De innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid en störning, till exempel vid personalbortfall, uteblivna leveranser av viktiga varor och tjänster eller strömavbrott.

I en kontinuitetsplan kan det bland annat framgå när planen ska aktiveras, hur verksamheten ska arbeta på alternativa sätt under en störning samt relevanta kontaktuppgifter.

MSB erbjuder ett samlat metodstöd kring kontinuitetshantering, bland annat genom en webbaserad kurs, vägledningar, förenklade exempel, checklistor och mallar.

Metodstöd; hos MSB

Kontinuitetshantering handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå. Oavsett vilken störning den utsätts för, till exempel när personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte når oss eller vi drabbas av ett strömavbrott.

Lärande exempel om vikten av kontinuitetshantering, från 2021

I podcasten intervjuas Anna-Lena Andersson, socialchef i Kalix kommun, om IT-attacken som kommunen utsattes för december 2021 (40 minuter).

Podd: Om IT-attacken på Kalix kommun och vikten av att ha en krisberedskap

Om konsekvenserna händelsen medförde inom socialtjänsten och äldreomsorgen, där både personal och brukare blev påverkade i sin vardag, och om vikten av att arbeta med krisberedskap och en kontinuitetsplan så att personalen kan upprätthålla verksamheten då en kris inträffar.

Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter