Samverkan vid beredskapsplanering bör vara en del i det löpande arbetet och kan behöva ske inom och mellan många aktörer, exempelvis:
- socialtjänsten,
- den kommunala hälso- och sjukvården,
- den regionala hälso- och sjukvården,
- privata utförare,
- olika kommunala förvaltningar och krisledningen i kommunen,
- andra kommuner,
- länsstyrelsen, regionen och Socialstyrelsen.
För att säkerställa en god vård även vid en kris är det viktigt att avtalen mellan kommunen, regionen och de privata aktörerna är tydliga.
På djupet – en podcast från Socialstyrelsen
God och nära vård
Omställningen till en god och nära vård syftar till att patienter och anhöriga ska känna sig delaktiga i hälso- och sjukvården och att vården ska vara lättillgänglig och ges med god kontinuitet. För att lyckas med detta behöver hälso- och sjukvården i högre grad organiseras och bedrivas med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar.
Primärvården behöver vara navet för hälso- och sjukvården och är den vårdnivå invånarna vänder sig till i första hand. Både kommuner och regioner är huvudmän för primärvården och behöver samverka för att invånarna ska få en god vård. Det betyder att kommuner och regioner behöver samverka om planeringen för en god och nära vård även i kris och krig.
Omställningen till en god och nära vård utgår från bedömningen att allt fler vårdåtgärder kommer vara möjliga att genomföra i primärvården och i invånarens eget hem och på särskilda boenden. Till stöd för vård i hemmet kan till exempel olika e-hälsotillämpningar vara nödvändiga och samverkan med mobila team.
Det är viktiga utgångspunkter i arbetet med krisberedskap för samhällsviktig verksamhet inom den kommunala hälso-och sjukvård och socialtjänsten. Det är möjligt att använda befintliga strukturer i arbetet med omställningen till god och nära vård, för att även samverka kring krisberedskap för gemensamma målgrupper.
Film: God och nära vård (3 min)
Filmen förklarar vad God och nära vård innebär och beskriver hur Socialstyrelsen bidrar till omställningen.
På Kunskapsguiden kan du lära dig mer om omställingen till god ch nära vård.
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Att ha ett ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att verksamheten skapar strukturer för ledning och styrning och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete av dessa strukturer. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska användas inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det gäller såväl vid beredskapsarbete som annat kvalitetsarbete.
En viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet är hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten och hur samverkan möjliggörs med andra verksamheter och organisationer. Vid en samhällsstörning kan andra typer av samverkan vara nödvändig än i normala fall. Det är även viktigt att analysera avvikelser i verksamheten för att säkerställa att risker och händelser tas om hand på ett systematiskt sätt.
Förbättringsarbetet inom ledningssystemet kan ses som ett förbättringshjul i fyra delar: planera, genomföra, utvärdera och förbättra. Samma arbetssätt som kommunen använder för att utveckla sitt ledningssystem inom andra områden kan användas för arbetet med att utveckla beredskapsarbetet.
I vårt tema på Kunskapsguiden kan du läsa mer om vad det innebär.
Systematiskt informationssäkerhetsarbete
Hos MSB finns ett metodstöd för systematiskt informationssäkerhetsarbete som riktar sig till dem som arbetar med informationssäkerhet i en organisation oavsett verksamhetsområde och storlek på organisation. Metodstödet ska kunna användas om er organisation står i startgroparna för att införa det systematiska arbetssättet men också om organisationen redan har mycket på plats.
Ledningens roll inom informationssäkerhet – Stöd för dig med en ledande funktion (pdf); hos MSB.