När en samhällsstörning inträffar ska planer och strukturer som är framtagna i planeringsfasen omsättas. Det kan till exempel vara att snabbt skapa lägesbilder så att händelsen hanteras på ett lämpligt och effektivt sätt och därmed minimera störningens påverkan på verksamheten.
Bildtext: Utifrån processkartan sker i arbetet ”Under” det vill säga när händelsen hanteras.
Vägledning från MSB
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar är en vägledning till aktörer för att underlätta aktörsgemensam inriktning och samordning. Målet är att olika aktörer lättare ska kunna agera tillsammans på ett strukturerat och likartat sätt och effektivare utnyttja samhällets resurser. MSB har tagit fram metodstöd, utbildningar, mallar och exempel på hur man kan öva tillsammans som ska bidra till en ökad förmåga att hantera samhällsstörningar.
De gemensamma grunderna består av:
- Förhållningssätt – sätt att tänka.
- Arbetssätt – sätt att göra.
För att förstå förhållningssätten och arbetssätten behövs grundläggande kunskap om vissa utgångspunkter; hur vissa centrala termer ska användas och kunskap om den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar med principer och regelverk.
De gemensamma grunderna beskriver de förberedelser som krävs för att kunna agera effektivt inom det egna ansvarsområdet och samordnat med andra aktörer, till exempel för att:
- Etablera kontakter med andra aktörer.
- Åstadkomma inriktning och samordning med andra aktörer.
- Dela information.
- Skapa lägesbilder.
- Utbilda, öva och lära.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, hos MSB
Rapportering
Kommunerna ska enligt LEH, 2 kap. (lag 2006:544 om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) vid en extraordinär händelse i fredstid lämna lägesrapporter om situationen, händelseutvecklingen och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder till länsstyrelsen.
MSB har tagit fram illustrationer som visar författningsstyrda rapporteringar i fredstid och vid höjd beredskap på ett överskådligt sätt. De visar hur rapporteringsvägarna ser ut och till vem respektive aktör ska rapportera och ta emot information ifrån. I bilderna finns hänvisningar till de författningar och paragrafer som styr respektive rapporteringsväg:
Lägesbilder och lägesanalyser
När en samhällsstörning inträffar behövs en samlad bild över situationen, en så kallad lägesbild. Den ska bland annat innehålla en sammanfattning av den aktuella situationen, information om händelsen, resurser och kapacitet. Lägesbilden kan sedan vara utgångspunkten för lägesanalysen som är den process där man samlar in, analyserar och tolkar information för att förstå den aktuella situationen och även kunna prioritera insatserna.
Syftet med lägesanalys är att se till att de involverade aktörerna tillämpar en helhetssyn och att de är proaktiva i sitt agerande. Analysen ska också kunna beskriva behoven och möjligheterna för att hantera en pågående eller förväntad samhällsstörning.
I Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, hos MSB, finns under kapitel 15 ett stöd i hur man upprättar lägesbilder och genomför lägesanalyser.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (pdf), hos MSB.
Film: Informationsdelning - en förutsättning för att skapa lägesbild
Jonas Landgren, forskare på Chalmers Tekniska Högskola, berättar om ett antal rekommenderade arbetssätt som främjar effektiv informationsdelning mellan aktörer vid hanteringen av samhällsstörningar. Utgiven av MSB (6 min).